Stilstudie – Manschettknappar

Huruvida det stämmer att manschettknapparna är ett av de få smycken en man kan bära kan vi tycka är lite nonsens. I de allra flesta sammanhang kan män absolut komma undan med fler smycken och i en tid som denna när individualism och unik stil premieras är det snarare regel än undantag att någon även bär en extra ring, ett armband eller någon form av dekoration i kavajslaget.

Manschettknappen är intressant på ett annat sätt. Dels för dess historia men framförallt för att den fyller en funktion. Den håller ihop en manschett av det dubbelvikta slaget som utan en sammanfogande knapp ser riktigt bedrövlig ut (och ja, det är inte ens lite sprezzatura att bära den uppknäppt). Denna dubbelvikta manschett som på engelska kallas french cuffs har ett något missvisande namn. Den har nämligen ingenting med Frankrike att göra. Dess ursprung är som så mycket annat när det kommer till klassiskt mode brittiskt. Namnet french cuffs lär av någon konstig anledning ha kommit till i USA när denna typ av manschett kom dit någon gång på 1930-talet.

Det har egentligen förekommit manschettknapper eller något som kan liknas vid dem sedan 1500-talet men det är först från slutet av 1700-talet som de blivit något så när vanliga. Under denna tidiga period så var det främst för "ledigare" vardagsskjortor man behövde foga samman manschetterna med något och då knöts de ofta med ett band eller så använde man knappar eller dubbla knappar för att stänga dem. Vid mer formella sammanhang var det fortfarande en sorts spets/krås-manschett som stack ner och som hade en annan stängning.

Under den industriella revolutionen under mitten av 1850-talet svängde modet något om. En förmögen medelklass växte fram som klädde sig på ett visst sätt. En enklare men ändå formell vardagsklädsel tog form. De synliga delarna av den skjorta man bar till denna, dvs kragen, bröstet och manschetterna, gjordes lite kraftigare av praktiska skäl. De skulle hålla längre och se bra ut. Problemet var att när de stryktes och stärktes så blev de styva och svåra att hålla ihop manschetterna med bara en knapp. Manschettknappar av det slag vi använder idag tog därför sin form. Från 1800-talets andra hälft fram till 1970-talet var manschettknappar mycket vanligt förekommande för att sedan tappa i popularitet.

Hur det ser ut idag skulle jag säga är ganska regionalt. För formella tillställningar gäller i stort sett samma sak över hela världen, man bär manschettknappar helt enkelt. När det kommer till affärsklädsel och kostym så är det idag lite olika kulturer. Då jag bodde i London märkte jag att det ännu är mycket populärt för män där som arbetar i kostym att välja en skjorta med dubbelvikta manschetter som också kräver en manschettknapp. Det är en relativt konservativ inställning som ännu råder i just England. Ser man den andra stilskolan i form av Italien så är det idag vanligare med skjortor med enkelknäppning. Det är där främst äldre gentlemän med formella yrken som ännu föredrar manschettknappar. Klädseln i Italien är överlag också lite mindre konservativ än i ex England.

Som vi påpekat flera gånger tidigare så gillar vi inte att stå med pekpinne och dela ut stiltips som slaviskt skall följas, det finns det så många andra som gör. I vissa sammanhang gäller etikett som kan vara bra att följa. I de allra flesta fall råder dock stora möjligheter till fria tolkningar och individuella utsvävningar. När det kommer till manschettknapparnas vara eller icke vara som hur de bärs som kommer jag att ge mina personliga åsikter som ni kan se som förslag snarare än regler.

1. Manschettknappar bärs alltid vid formella tillställningar vars klädsel trumfar mörk kostym så som exempelvis uniform, frack, smoking och jackett. De skall då vara diskreta och klassiska.

2. Är klädkoden mörk kostym så tycker jag att man bör använda manschettknapp men det är inget måste. Återigen är klassiska alternativ bäst men man kan så att säga skoja till det något om man vill.

3. Undvik helst att kombinera buttondownkrage med dubbelmanschett och manschettknapp, det ser lite märkligt ut.

4. Personligen har jag svårt för kombinationer av en formell skjorta med dubbelmanschett som bärs med ledigare byxor så som ex chinos eller jeans. Det blir en mix som känns märklig för mig. Får tydliga vibbar av Afterwork när en bankir, revisor eller advokat bara tagit av sig kavajen och dragit på sig ett par jeans på kontoret. Det känns som en nödlösning. Jag gillar när kläder harmoniserar. Har man lediga byxor så ser en lite ledigare skjorta bäst ut till detta.

5. Idag kan en manschettknapp nästan se ut hur som helst. Här finns också möjlighet till lite stilmässig utsvävning och personlig prägel. Som nämnts ovan gäller detta inte i formella sammanhang. I övrigt kan ni välja fritt. Personligen har jag svårt för allt för vräkiga varianter med bling bling, tokroliga motiv, sånt som blinkar eller lyser samt allt ekivokt. Jag gillar istället varianter i emalj, smitt stål eller koppar samt djurmotiv i sterling silver. Att vissa samhörighet är inte fel, använd gärna manschettknappen till att diskret signalera en vapensköld, skola, förening eller dylikt.

En mycket positiv sak är att manschettknappar är en mycket bra present att ge bort. Det spelar ingen roll om det är en 18-årig kille som är på väg in i vuxenlivet eller en välklädd 50-åring. Alla kommer någon gång att behöva ett par. Det är också en sak som har ett mycket högt affektionsvärde. Jag har själv ett par ärvda manschettknappar som det betyder lite extra att bära när man vet att de har funnits i familjen länge. Att en dag kunna ge min son ett par manschettknappar som min morfar burit. Det känns stort för mig.