Skrädderiets hemligheter – Detaljerna du inte tänkt på

Många av dessa detaljer är saker som man som konsument aldrig riktigt reflekterat över förrän man ser skillnaden i spegeln. Det kan röra sig om vart knappen på kavajen är placerad samt hur balansen ser ut mellan den övre och undre delen. Det kan handla om hur brett axeln är skuren eller hur högt placerad Gorget kavajen har. 

Vad som är viktigt att ha i åtanke är att det finns en stor skillnad på passform och silhuett samt mode och skrädderi. Mode tar ofta inspiration från skrädderiet men självklart går det även åt andra hållet med. Även snittet på skräddarsydda plagg från samma ateljé har varierat genom årtiondena i takt med att kunders preferenser påverkas av ett rådande mode. Samtidigt är dessa svängningar betydligt mindre och sträcker sig över längre tid då skrädderiet i grunden utgår från varje individ och fokuserar på att ge ett optimalt fall och ett snitt så smickrande som möjlig för bäraren. 

Gorget

Gorgen är den punkt på kavajen där kragen möter kavajens slag. Det är en av de detaljer som gör störst skillnad på känslan utan att ändra ett enda mått. Placeringen av Gorgen har under historien varierat mellan 80-talets rekordlåga och 2010-talets rekordhöga placering. Vad denna detalj gör är att den bidrar till att dra bärarens blick ner mot bröstet eller upp mot axlarna. Höjden påverkas av flera saker. Dels rör det sig om kavajens totala längd men även dess knappställning. Om man har ett kavajmode med väldigt korta längder (som har dominerat modet de senaste säsongerna) behöver man höja placeringen av knappställningen för att inte tappa balansen i plagget. Detta i sin tur kräver en högre placering av Gorgen för att inte vinkeln på slaget skall bli för skarp. 

Åt andra hållet fungerar det självklart likadant. Har man ett längre kavajmode som täcker bärarens stuss och når till knogarna behöver man sänka knappställningen så att kavajen inte blir tung nertill. För att inte slaget då skall bli extremt avlångt sänker man med fördel Gorgen några cm. 

Vi gillar: Om man skall tala om någon form av gyllene snitt inom skrädderi så brukar det vara just en kavajlängd som sträcker sig precis över bärarens bak och en gorget placerad i höjd med nyckelbenen. Detta kan såklart variera enormt mellan skrädderi då alla har sin filosofi angående husstil. 

Knappställning

Vi har redan varit inne på det men vart kavajen knäpps iform av knäppning gör otroligt mycket för balansen i plagget. För lågt så riskerar man att få en topp-tung eller lång kavaj och för högt så förlorar man den naturliga midjan. Vart skräddarna föredrar att placera knappen varierar faktiskt en hel del beroende på region och tradition. I exempelvis Florens har man en något lägre knäppning med breda slag och axlar samt något lägre Gorget än i t ex Napoli. Detta enligt skräddarna för att ge ett manligt intryck med breda axlar och smal midja. Om man istället tittar åt det brittiska skrädderiet ser man ofta en lite högre placering av knapparna (särskilt på dubbelknäppta kavajer) vilket ger ett mer uniformt intryck och härstammar just från militära plagg. 

Vår preferens är att låta knappställningen sitta så att kavajen knäpps där bäraren har sin naturliga midja. Detta brukar vara strax ovanför naveln men kan självklart variera. 

Axelbredd

Axeln på en kavaj nämns ofta som den viktigaste och mest svårkorrigerade delen. Det stämmer absolut men faktum är att vad som anses vara en korrekt axelbredd varierar enormt mellan olika skräddare. Det handlar även här om vilken form av effekt man vill åt. Skrädderiet Liverano & Liverano är t ex kända för sin något bredare axel som ger ett maskulint intryck. Även Ralph Lauren har varit en flitig förespråkare för bredare axlar men de senaste åren har det manliga modet bestått av ett närmast rekordsmal axelmått. Det är ett resultat av att kavajernas silhuett i helhet blivit avsevärt smalare, kortare och tightare både i kropp och ärm. 

Axelns uppbyggnad

Axelns mått är en sak men dess uppbyggnad är en helt annan. Man pratar generellt sett om flera olika kavajaxlar som varierar beroende på vart i världen man befinner sig. I Neapel har man i över 100 år varit dominerande på en form av axel som helt saknar uppbyggnad och ger en väldigt naturlig och mjuk form. Detta tillsammans med en stor överärm ger det man brukar kalla "vattenfalls-axel" dvs små rynkor som bildas då man passar in en större diameter på ärmen i ett mindre ärmhål. Attolini sägs vara grundare till denna form av axel och filosofi men det är idag representativt för hela det neapolitanska skrädderiet. En vanlig missuppfattning är att den neapolitanska axeln skulle vara smalare skuren än övriga. Detta är snarare ett resultat av rådande mode och klassiskt skrädderi från regionen har klart bredare axel som lyfter fram "vattenfalls-effekten" ytterligare. Den här typen av axelkonstruktion passar väldigt bra på ledigare kavajmodellen och tar ner den formella känslan avsevärt. 

Motsatsen till detta kan man hitta i den brittiska skolan. Där har man inte sällan en tydlig uppbyggnad med vaddering eller åtminstone en tydlig kanvas i axelpartiet vilket ger en rakare form och en mer markerad axel. Detta kan vara smickrande då det hjälper till strukturera upp formen på bärarens axlar om de t ex är något sluttande men ger samtidigt direkt en mer formell känsla som kan vara svårare att bära avslappnat. Klassiska skräddare som är flitiga förespråkare av just detta är Edward Sexton och Huntsman från Savile Row.

Det tredje alternativet är ett mellanting där man har en minimal uppbyggnad som ger en naturlig form från bärarens nacke till axel men en svag så kallad "roping" eller "cigarraxel" som markerar axelns avslut. Detta ger ofta en lätt konkav form. Franska Cifonelli är kanske mest kända för den här formen av kavajaxel. 

Översta bilden - Skräddarsydd kavaj på Benedikt Fries som driver Shibumi-Berlin.