Skräddarsytt från Gegé Napoli – Del I
Så här nu när sommarvärmen faktiskt kommit vill vi passa på att ge er lite inspiration i form av en skräddarsydd sommarkavaj. Vi kommer att i två delar redogöra för processen kring och resultatet av en kavaj som vi låtit sy upp hos det lilla italienska skrädderiet Sartoria Gegé Napoli.
Sartoria Gegé Napoli ägs av Giuseppe Castaldo eller Gegé som han också kallas. Företagets grund lades till stor del av hans farfar år 1918 då han som sjuåring började som springpojke hos en tygleverantör i Neapel. Han arbetade med detta i hela sitt liv och fick även sonen Gennaro att börja i tygbranschen. Gennaro som är Giuseppes far startade efter ett tag en egen tyghandel i San Sebastiano al Vesuvio som ligger i utkanten av Neapel. Då denna stad har kommit att bli lite utav skrädderimeckat i Italien och under decennier faktiskt hela världens skräddade nav så var behovet stort att bra tyghandlare. Familjen Castaldo hade flera av de främsta skrädderierna som kunder och byggde genom åren ett stort nätverk. 1988 när Giuseppe avslutat sina studier så började även han i familjeföretaget och arbetade där i flera år. Han ville dock skapa något eget och med en bra relation till skickliga skräddare samt med en stor passion för den eleganta napoletanska stilen valde han att starta ett eget skrädderi i form av Sartoria Gegé.
Jag kom i kontakt med Gegé genom en bekant i Neapel, Alessandro Boccia. Han äger skjortföretaget Fralbo Napoli som ni har kunnat läsa om tidigare här på Manolo. Alessandro och Giuseppe är goda vänner och arbetar en del tillsammans och besöker bland annat mässor ihop. Jag blev nyfiken på detta i sammanhanget relativt okända skrädderi och fick titta lite närmare på en del av de plagg som de sytt och jag blev mycket intresserad och valde att sy upp en sommarkavaj.
Jag tycker personligen att det är roligt att testa lite nya och mindre kända skräddare som erbjuder riktigt fint hantverk utan att det behöver kosta lika mycket som de mer namnkunniga ateljérna på de bästa adresserna. Just i Italien i allmänhet och Neapel i synnerhet finns det riktigt många mindre skrädderier som kostar hälften av vad de mer kända gör men fortfarande med ett fantastiskt hantverk bakom sina produkter. För den som vill läsa mer så är Styleforum en bra plats då det finns flera trådar där som handlar om mindre kända skräddare.
Den kavaj som jag lät sy upp tillverkades i ett tyg som jag redan hade hemma. Jag inser att jag är lite galen men jag gillar att besöka bra tygbutiker och fabriker när jag är ute och reser. Inte sällan så köper jag med mig tyg som tilltalar mig och som kan användas till framtida projekt. Tyget i just den här kavajen är ett perfekt smårutigt hundtandstyg från ett gammalt skotskt väveri som jag hittade i London för några år sedan. Det är tillverkat i ull/linne/siden och en vikt på ca 290 gram/m vilket gör att det lämpar sig extra bra för en mjuk sommarkavaj i napoletanskt snitt. Ullen bidrar med stadga, linnet ger svalka och silket en fantastisk lyster.
Jag valde att satsa på Gegé husstil med en mjuk konstruktion, i sammanhanget lite bredare slag, en rullad treknäppning och utanpåliggande fickor med en infälld bröstficka. Firman och ägaren har en stil som innebär lite mer färg och detaljer än vad jag brukar föredra och jag bad om exempelvis sömmar i en neutral nyans som gick mer i ton med kavajen än vad Gegé normalt föredrar.
Företaget har två riktigt skickliga skräddare, en tillskärare och en sömmerska och de lägger stor ära vid att göra i stort sett allt för hand. De gillar inte symaskiner helt enkelt. Giuseppe berättar att en kostym har minst 30 000 handsydda stygn och att de är ett tidskrävande och exakt hantverk som kräver lång erfarenhet. Han menar också att det handlar mycket om tålamod. Hans ateljé tillverkar ca 300 plagg helt för hand varje år och har bland annat kunder från Korea, Japan, USA, Ryssland, Mellanöstern och nu Sverige.
Processen började som vanligt med en konsultation vilken följdes av att de skapade ett unikt pappersmönster för mig som kund. Utifrån detta mönster skapades en första trocklad kavaj som testades vid den första avprovningen.
Det gjordes vid detta tillfälle ett antal justeringar. Efter detta adderades fickornas position och kavajen fållades även i rätt längd. Gegés skräddare noterade även alla de justeringar som gjordes i mitt mönster.
Kavajen var sedan redo för en andra avprovning. Lite märkligt var att de vid detta tillfälle tagit bort en ärm. Jag brukar vara van vid att man tvärtom endast har en ärm vid första provningen. Fickorna sys efter detta klart och ett antal mindre justeringar görs vilka leder till att kavajens form är i stort sett klar. Rent passformsmässigt är den nästintill färdig.
Nu har man den tredje och sista avprovningen. Kavajen kräver då normalt endast mindre justeringar för att sitta perfekt. Efter detta sys knapphålen för hand och den pressas till. Det kanske är en klyscha och fördom i Neapel men det sägs att endast kvinnor har förmågan att sy de perfekta knapphålen för hand då de har mycket större tålamod än män. Vem som sytt mina knapphål vet jag inte men de är ruskigt välsydda.
Nästa vecka kan ni se det färdiga resultatet och läsa om mina tankar kring detta.
