Skräddarsytt från BnTailor – Del I
Idag är det återigen dags för en recension här på Manolo. Det var ett tag sen senast och i den här artikelserien i två delar skall jag försöka ge min bild av processen bakom en skräddarsydd kavaj från sydkoreanska skrädderiet BnTailor via Robin Pettersson.
BnTailor figuerar relativt flitigt här på Manolo. Skrädderiet har i vår mening inte bara en av de vackraste husstilarna på marknaden men också ett otroligt inspirerande sätt att porträttera sina produkter.
Skrädderiet startade 1967 och tog på allvar form 1980 med Jung Yul. Park som tillskärare. Idag är BnTailor landets största skrädderi med ca 20 stycken anställda. Mycket av företagets kreativa del kommer från sonen Chad Park som figurerar flitigt på skrädderiets Tumblr-blogg i inspirerande kreationer.
Jag har velat beställa en skräddarsydd produkt från BnTailor i flera år sen jag först fick upp ögonen för varumärket men då företaget inte arbetade med Trunk Shows i Europa och mina resor till Sydkorea var lätträknade försvårade det möjligheten avsevärt.
Men så för snart lite mer än ett år sedan berättade Robin Pettersson att han efter en längre periods diskussion med företaget blivit officiell agent för deras europeiska marknad.
Robin fick resa till Seoul och utbilda sig i hur företaget arbetar och framför allt tar sina mått. Trots att Robin själv utbildar sig till skräddare i Göteborg är det viktigt att känna till respektive företags praxis då det kan variera enormt mellan olika skrädderier.
Konceptet bygger på att Robin sköter all måttagning, konsultation och avprovning på sina Trunk Shows i Stockholm och London eller om man har möjlighet att besöka honom i sin ateljé i Göteborg.
Alla mått, ändringar och önskemål dokumenteras och sedan skickas de samlade ordrarna till Seoul där de produceras efter konstens alla regler.
Detta möjliggör framför allt för avsevärt kortare ledtider då Robin besöker Stockholm varannan månad. Ur ett miljöperspektiv är det såklart inte optimalt att skicka varor fram och tillbaka 3 gånger till Sydkorea mellan avprovningarna men påverkan hade ju varit densamma om BnTailor rest till Sverige eller man själv rest till skrädderiet. Eftersom alla ordrar samlas ihop och skickas gemensamt är det för mig ett försvarbart tillvägagångssätt och jämför man den miljöpåverkan en skräddarsydd produkt har i förhållande till plagg inom fast fashion-industrin så är skillnaden enorm.
Mitt första möte var på Robins första Trunk Show på Hotell Riddargatan i vintras. Robin hade med sig ett brett utbud av tyger från de främsta väverierna i världen men jag hade sedan en tid planerat vad jag ville göra och införskaffat ett tyg som jag tog med.
Min ambition var att skapa den för mig perfekta blå kavajen. Jag älskar min kostym från Cesare Attolini men jag vill ogärna använda en kostymkavaj som uddablazer då materialet är väl blankt och livslängden går ner avsevärt. Valet föll på en Hopsack-väv i 100% ull från Vitale Barberis Canonico. Tyget är fortfarande relativt elegant men med en diskret struktur som ger ett liv och djup. Framför allt så har hopsack-strukturen fördelen att vara relativt sval för sin vikt vilket är positivt om man skall bära kavajen i uppvärmda kontorsmiljöer och sommartid.
Att göra något som är en äkta Four Season-produkt är svårare än man kan tro då det lätt blir för formellt och blankt i tygväg men jag ansåg att om jag kunde bära kavajen tre av årets fyra säsonger så var jag mer än nöjd.
Med den perfekta blå kavajen menar jag inte nödvändigtvis den mest mångsidiga kavajen. Många tänker att man vill göra en kavaj som skall fungera till precis allt i garderoben från jeans till dressade ullbyxor och det är inget fel med det tänket. Problemet är bara att det ibland blir varken hackat eller malet. Den här kavajen var framför allt avsedd att bäras till byxor i ull, fresco eller möjligtvis bomull med en klassisk silhuett och passform.
Måttagningen gick smidigt och skiljer sig faktiskt en hel del från hur många andra skrädderier arbetar. Detta handlar inte om rätt och fel utan mer om vilket som passar respektive företag. Om personen som tar måtten är den som skär till plagget sker det ofta mindre dokumentation då skräddaren själv varit närvarande och bildat sig en uppfattning av kundens kropp. I andra fall så har vissa skrädderier en måttagare eller representant som sköter all kommunikation med kunderna. I dessa fall är det vanligare med mer noggran dokumentation av hur kundens kropp ser ut.
I BnTailors fall är det just alternativ två som gäller. Runt om i världen har man utbildade representanter likt Robin som ansvarar för måttagning och avprovningar. De tar bilder av plaggen på kund för att skräddaren i detalj skall kunna se hur plagget faller etc och alla önskemål skrivs ner i ett välutformat formulär.
Min uppfattning efter första fittingen var att Robin kändes väldigt förtroendeingivande och insatt i sättet skrädderiet arbetade. Vi diskuterade hur jag ville att kavajen skulle se ut, vilka alternativ det finns i form av fickor, axlar, bredd på slag etc.
När man beställer en skräddarsydd produkt skall man självklart ha sin egen smak i åtanke. Hela konceptet bygger trots allt på att man gör en produkt som är 100% efter dig som kund, inte bara i form av mått men även önskemål.
Med det sagt tycker jag det är viktigt att nämna att jag alltid rekommenderar att man till största möjliga mån håller sig till företagets husstil, dvs det snitt och den filosofi de är kända för.
Små detaljer som om man vill ha 9cm eller 11cm slag kommer självklart att kunna påverkas fritt eller om man vill ha påsficka eller passpoalficka men om man försöker ändra för mycket på snittet riskerar man att förlora den balans som förmodligen dragit dig till skrädderiet från första början.
Om man pratar om BnTailors husstil så karaktäriseras den av en ganska klassisk silhuett men längre kavaj och högre byxmidja. Kavajerna ger intryck av att vara smalt skurna men har i själva verket en ganska rymlig passform, en egenskap som definierar många av världens främsta skrädderier. Det handlar om att kombinera funktionen i form av rörlighet med en smal estetik. Detta är en av de svåraste delarna med tillskärning och avpressning av kavajen och varför en limmad budgetkavaj med "exakt samma mått" aldrig sitter lika bra som en handgjord skräddarsydd modell.
Skrädderiets erbjuder kavajer med mjuk mer "neapolitansk" axel, en semi-strukturerad version samt ett hårt markerat alternativ. I detaljväg kan man säga att de påminner en del om det florentinska snittet bortsett från insnitt i kavajens framstycke. Kavajens gorge är något lägre placerad för att harmonisera med längden och man förespråkar ett bredare kavajslag.
När alla mått och önskemål var noterade skickades dessa tillsammans med mitt tyg till Sydkorea. I nästa artikel kommer ni få se processen bakom kavajen på plats i Seoul...
