Skjortyger med Eton

Olof Enckell  |  Publicerad 2009-06-24 15:44  |  Lästid: 5 minuter
Bild 312399

Etonskjortor har blivit en svensk exportvara att räkna med. Hemligheten sägs vara tygerna och en perfektionistisk inställning till konstruktion. Manolo träffar en av märkets två designers tillika försäljningsansvarig för Stockholm, Sebastian Dollinger, som tveklöst kan bära epitetet Sveriges främsta skjortnörd, för att i en tvådelad artikelserie diskutera dubbeltvinnade bomullsgarner, sidosömmar och skjortmyter. Först ut jakten på det perfekta skjorttyget.

Sebastian är uppvuxen med Eton. Pappa, Jan Borghardt, som Manolo tidigare har intervjuat, var drivkraften bakom Etons internationella framgång och succén på Londonvaruhuset Harrods som gav eko över hela världen. Idag finns Eton representerade i över 40 länder och sålde 2008 500 000 skjortor. Och som designer på en av världens främsta skjortillverkare är det svårt att hitta något lämpligare person att diskutera skjortor med än Sebastian


Konsten att framställa ett skjorttyg innefattar fem övergripande steg: val av bomull, spinning, infärgning av garner, vävning och slutbehandling. Alla processer är minst lika viktiga för slutresultatet. För bomull efterfrågas långa och rena bomullsfibrer. Eton använder sig själva av Pima bomull från Peru och Egyptisk bomull, som av många anses vara de bästa kvalitéerna. Ländernas regelbundna och varma klimat lämpar sig väl för bomullsodling.

Inte sällan lyfts Sea Island fram som den främsta bomullskvalitén. Sebastian menar dock namnet kommit att missbrukas senaste åren:
- För bara några år sedan representerade namnet Sea Island riktiga kvalitetstyger. Då var det en kvalitetsstämpel som stod för West Indian Sea Island Cotton där bara ett fåtal öar i Västindien kunde odla de långa bomullsfibrer som tyget kräver. Idag använder sig en uppsjö av tillverkare av Sea Island Cotton Quality som ett slags samlingsbegrepp för tyger vars karaktär liknar den ursprungliga kvalitetsstämpeln. Det säger dock väldigt lite om själva bomullskvalitén.

En annan fråga som Sebastian framhåller som något missvisande är ekologisk bomull.
- Att ställa om hela sin produktion till ekologisk bomull tar i regel tre-fyra år. Det är något bara de riktigt stora bomullsodlarna klarar av. Mindre odlare har inte råd att vara utan produktion så länge. Det är självklart önskvärt att fler anpassar sin odling till ekologiska krav, men samtidigt får inte den humanitära delen ignoreras. Risken är att små tillverkare helt slås ut om uteslutande ekologisk bomull efterfrågas utan att de mindre får något stöd att även de ställa om. Dessutom har inte ekologisk bomull tillräckligt lång garnlängd i dagsläget.

Bild 312400
Oxfordtyg med ränder i satin


Själva infärgningsprocessen sker efter att bomullen spunnits till garner. Garnrullarna sänks ner i ett färgbad där färgen tränger igenom bomullsfibrerna. Det som kanske främst diskuteras när det kommer till skjorttyger är dock själva vävningsprocessen där valet av vävteknik formar tygets struktur. De allra vanligaste för bomull är poplin, oxford, pin point, twill och satin. Poplin kännetecknas av en helt sin släta och tunna yta. Oxford förknippas med sin robusta karaktär, som liknar pinpoint även om den sistnämnda vanligtvis är något tätare och finare i sin struktur. Twilltyger innefattar bland annat herringbone, right och left hand twill där själva väven är väldigt framträdande. Satin påminner med sin lyster om siden och används ofta i kombination med andra vävtekniker för att förstärka tygets mönster. Givetvis finns det många olika varianter av de olika vävteknikerna.

Valet av tyg menar Sebastian i hög utsträckning hänger samman med vädret.
- När det är väldigt varmt ute är linne och seersucker det absolut bästa valet. Sedan finns det en rad missuppfattningar kring de olika vävteknikerna. Oxford behöver inte alls vara ett matt tyg för fritidsskjortan eller en tvättad denim kvalitet, utan kan med rätt slutbehandling ge samma lyster som en twill eller two fold poplin.

Bild 312401
Herringbone twill med ränder i satin

Ett ytterligare kvalitetstecken som ofta framhålls är two fold cotton eller dubbeltvinnade garner. Även om Sebastian själv i regel föredrar two fold-bomull menar han att det är något förenklat att uteslutande leta efter det.
- Många av våra kunder blir frustrerade för att vi inte skriver ut two fold på våra skjortor. Vi har medvetet valt att inte göra detta eftersom det absolut viktigaste är att använda rätt konstruktion på väven beroende på mönstret. För vissa mönster eller kvaliteter är det helt enkelt inte alltid two fold lämpar sig bäst. Faktum är dock att 90% av våra tyger är Twofold.


Den sista processen i framställningen av skjorttyger är slutbehandlingen eller finishieringen som det ofta kallas. Det främsta målet är att stärka bomullsfibrerna för att tyget bättre skall behålla sin form.
- Detta är en del som ofta glöms bort. Etons finish består av en rad olika produktionssteg, vilket innebär att finisheringstiden tar tre och en halv vecka , medan den normala tiden är 1-2 veckor. Detta för att ge en bättre lyster, längre hållbarhet, möjligheten att tvätta din skjorta på 60 grader, samt ett strykfritt tyg. Sämre finisherade tyger ser i regel ut som rena dragspel efter att bäraren suttit ned med dem, säger Sebastian.

För Etons tyger sker denna process i Schweiz under extremt hemlighetsmakeri för att konkurrenterna inte skall kunna stjäla arbetsmetoderna. Processen kontrolleras av höga miljökrav där specialframtagen schweizisk nanoteknik är involverad i de flesta av processens steg.

Bild 312402
Rutigt poplintyg

Eton är relativt ensamma om att själva kontrollera och vara delaktiga i samtliga delar av tygernas framställning. Sebastian menar att det vanligaste idag är att en designer köper färdiga tyger som redan genomgått slutbehandlingsprocess.
- Fördelen med att vara med hela processen är att vi själva kan bestämma exakt hur vi vill ha tygerna. Tygerna blir då helt unika för oss. Samtidigt som vi kan säkerställa en hög kvalitet.


Varför har ni koncentrerat all produktion till Europa?
- Europeiska tillverkare är fortfarande tekniskt överlägsna exempelvis de asiatiska. Många av våra italienska och schweiziska underleverantörer har över 100 års erfarenhet. Det är mycket möjligt att Asien blir lika bra, men de är inte där idag och förmodligen inte där imorgon heller.
Hur väljer ni då olika väverier?
- Det beror till stor del på vilka egenskaper som efterfrågas av skjorttyget. De schweizisiska väverierna är tekniskt överlägsna och där lämpar sig vissa mönster bättre. Italienarna är överlag bättre på färg. De kan få till exakt rätt nyans, vilket är extremt viktigt. Vi vill att färgerna skall vara samma för hela vår kollektion, så vi inte använder oss av exempelvis 2 olika röda färgtoner.

Bild 312403
Satin

Bild 312404
Satin

Bild 312405
"Rib shirt with effect fabric"


Allra översta bilden är ett smårutigt oxfordtyg. Samtliga bilder är från Etons vårkollektion 2010.

Nästa vecka diskuterar vi skjortkonstruktioner. Om ni har några frågor kring dagens artikel och skjorttyger får ni gärna skriva dem i kommentarsfältet. Sebastian hälsar att han kommer besvara dem i mån av tid.

Dela på Facebook
Tweeta