Reflektion – Vilken funktion fyller knapphålet i kavajslaget?
Är det någon som faktiskt funderat över det lilla knapphålet som sitter på kavajslaget? Vad är dess syfte egentligen? Vi har själva ställt oss den frågan och valde att forska lite kring dess bakgrund. En av anledningarna är att vi i sen tid sett att detta knapphål används på många kreativa sätt både hos tillverkare och kavajbärare. Dagens text kommer därför att vara en reflektion kring knapphålet.
Till att börja med kan man fråga sig vad namnet på detta egentligen är. I Sverige säger vi knapphål och i USA kallas det button hole vilket alltså är logiskt. Engelsmännen har märkligt nog valt att kalla det boutonniere vilket är franska för knapphål. Att det rör sig om ett knapphål råder inga tvivel om och det skärs ut och sys på samma sätt som övriga knapphål på kavaj och byxa. Frågan är dock vilken knapp man skall knäppa? Det finns ju allt som oftast ingen knapp till detta hål?
Nu rör det här sig inte om någon kandidatuppsats och vi har inga akademiska ambitioner. Därför lämnas alla källor utanför och ni får en sammanfattning av vad vi fått veta. Efter att han läst på lite och pratat med någon historiker samt författare till modehistorisk litteratur märker vi att det inte verkar som att någon vet exakt när och varför knapphålet faktiskt kom till.
Många är dock överens om att ursprunget kommer ifrån senare delen av medeltiden när kläder började klippas ut efter mönster och sys ihop. På denna tid hade man inte kavajer på samma sätt men ett plagg som påminde mer om en rock. Av praktiska skäl verkar det som att rocken senare fick ett knapphål på ena slaget och sedan syddes en knapp på andra sidan av rocken så att man kunde knäppa den för att på detta sätta skydda hals och övre del av bröst från kyla. På detta sätt skulle alltså knapphålet fylla ett praktiskt syfte. Tittar man på rockar från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet på bilder så kan ibland ett knapphål ses på slaget/kragen just för detta syfte.
Vad vi kan läsa oss till så verkar det ha förekommit att gentlemän under framförallt 1700-talet och framåt gärna bar en mindre bukett blommor på slaget. Detta blev allt mer modernt och syntes ofta på eleganta herrar under den viktorianska eran i England. Bland annat kanske man kan säga att Oscar Wilde gjorde den gröna nejlikan ökänd under slutet av 1800-talet då han starkt förknippas med den. Under denna period blev det också populär i framförallt England med små tunna rör eller minivaser som fylldes med lite vatten och som fästes bakom slaget så att stjälken på blomman/blommorna kunde få lite vatten och se fräscha ut längre innan de vissnade. Dessa små och idag antika vaser är rätt populära i samlarkretsar och kan kosta en ansenlig summa.
Historiker så som Cunnington och Aileen Ribeiro menar att det överflödiga knapphålet i kavajen kom till under 1840-talet. En populär myt, sann eller inte, som är svår för oss att värdera och som ständigt kommer fram när man läser om knapphålets historia är att det skulle ha tillkommit under bröllopet mellan drottning Victoria och prins Albert 1840. Albert som då bar en dubbelknäppt uniform skall ha fått en mindre bukett av sin blivande fru. Han saknade knapphål och skall då ha tagit fram en liten kniv och skurit upp ett hål i slaget där han fäste blommorna.
En annan myt, sann eller inte, men som har med knapphålets funktion att göra är den att det skulle syfta till att man fäste ett band i sin hatt som sedan sattes fast med en knapp i knapphålet. Detta tror vi inte är bakgrunden till varför knapphålet uppkommit. Dock mycket troligt att någon kreativ hattmakare eller tidig dandy valde att fästa sin hatt med ett band/snöre i ett redan existerande knapphål.
Vissa menar också att knapphålet syftat till att hänga klockkedjor eller pins med symboler som visar tillhörighet till en skola, klubb etc. Detta är nog inte heller anledningen till uppkomsten utan snarare en konsekvens av att knapphålet redan fanns där och de facto kunde användas.
Idag ifrågasätter man nog inte att knapphålet är där. Vi ser det på konfektionskavajer såväl som skräddarsydda. En skillnad är att enklare tillverkare vilka är fabriksgjorda kanske inte låter öppna knapphålet. Det fyller då ingen annan funktion än rent estetiskt. Svenska Tiger of Sweden har exempelvis som signum att ha två sydda knapphål, en rent estetisk sak som inte fyller någon funktion. Hos skräddare så är alltid kavajens knapphål funktionella och det sys också ofta en liten ögla på baksidan av slaget så att en blommas stjälk eller pin kan fixeras och hållas stilla.
En av anledningarna till varför denna text alls kom till är att knapphålet de senaste åren kommit att används flitigt i många olika sammanhang. Kreativa tillverkare av konfektion har använt knapphålet i marknadssyfte där de helt enkelt skapat en egen pin som medföljer vid köpet och som gör att andra kan se vem som tillverkat kavajen. Exempel på detta är den lila knappen hos Sartoria Partenopea, LBM 1911s öga, ISAIAs korall och Eidos Napolis ljusblåa med en vagn på.
I takt med att sprezzatura-kulturen och #menswear-nördarna anammat en klassisk stil och gjort den mera lekfull, personlig och individuell så har också användandet av knapphålet ökat. Tittar man på street style-bilder av profiler och så kallade early adopters så kan man tydligt se en ökning av dessa utsmyckningar. För några år sedan var det just blommor, stora som små, ofta i siden eller bomull som prydde slagen. I sen tid är det framförallt pins och kedjor som ökat i användning.
Den kanske tydligaste trenden är det som kallas Lapel Chains. Det har säkert funnits en längre tid men fick genomslag för några år sedan då stilprofilen Alan See från den hypade butiken The Armoury valde att fästa sin hemnyckel i en tunn kedja som hängdes i knapphålet med hjälp av en liten knut. Detta har kommit att förknippas mycket just med honom och spridit sig som en löpeld på sociala medier. I hans fall rörde det sig faktiskt om en kedja med nyckel i ett praktiskt syfte, men för många av oss andra är det bara en estetisk efterapning, om än en ganska snygg sådan. Adrian Azodi som driver accessoarmärket Monsieur Fox var också tidig att sälja en liknande kedja med evighetsknut på, både i guld och i silver.
Extra roligt är att vi fått ett nytt svenskt företag som börjat tillverka snygga kedjor med syfte att dekorera slaget. Det är Malmöbaserade A.A Lapelchains som precis startat upp en verksamhet där ett antal snygga kedjor kommer att finnas. Följ dem gärna på Instagram för mer inspiration på @A.A.Lapelchains.
Uppfinnelserikedomen är stora och det finns en rad andra intressanta Pins att smycka slaget med idag. Svenska Eton har denna höst/vinter flera fina och lite udda varianter så som ett rävhuvud eller en grankotte vilket låter lite märkligt men som ser mycket bra ut.
Ett annat lite diskretare alternativ ser man hos Drake´s London som valt att göra att samarbete med juveleraren Codis Maya. Det rör sig om runda små diskreta pins med motiv av vete, säv och en kotte som en hyllning till Englands rika kulturarv.
Sammanfattningsvis är alternativen många och det är roligt att se den uppfinnelserikedom som finns där ute hos många män. Fantasin sätter bara gränserna. Ett varningens finger dock. Det kan bli lite för mycket av det goda bara. När effektsökeriet blir för stort blir det så kallade "påfågelbeteendet" ganska lätt påtagligt. Inte sällan ser man de män som har ett väl utsmyckat kavajslag även bär en flamboyant näsduk, en hatt, ett par starkt färgade eller inga strumpor alls, en nyckelkedja i byxfickan, ett stort antal armband och mängder med mönster. Det är inget fel med att bära något i kavajslaget, tvärtom men glöm inte att måttlighet är en dygd och ibland är kanske en enkel blomma att föredra trots allt...
