Reflektion, stilutveckling i tre steg

Stilbloggen Die Workwear presenterade nyligen en mycket
intressant teori om stilutveckling.  Innebörden är något förenklat att
stilintresserade personer genomgår tre olika faser. I ett första steg väcks ett
intresse för stil och om man blir varse om alla de regler som finns inom
herrmodet.  Personen uppdaterar
garderoben med alla givna klassiker som en marinblå blazer, vit skjorta och
bruna läderskor. I en andra fas börjar personen få upp ögonen för en mer
iögonfallande stil med starka mönster och mycket färg. Personen tänjer på
reglerna och tar tillvara på varje tillfälle som ges att bära färgglada strumpor
eller en paisleymönstrad scarf.    

Det tredje och sista steget innebär back to basic. Personen går tillbaka till
en subtilare färgpalett och lägger istället all fokus på att hitta plagg med
perfekt passform och snitt. Det kan framstå som en tillbakagång till steg ett,
men handlar snarare om en insikt att det enkla är ofta mer uttrycksfullt.  Personen blir säkrare i sitt klädval och ser
mer till sin personlighet snarare än att blint följa gamla stilregler eller
till varje pris försöka sticka ut. 

Även om teorin självklart är väldigt generaliserande och i
mångas fall full med hål speglar den ändå en viss sanning. För ju mer insatt en
person blir i herrmode desto mindre blir själva uttryckssätten. Det finns många
undantag som alla färgstarka stilpersonligheter som frekvent syns på olika
stilbloggar, men de allra flesta hamnar någon gång i ett stadie där klara
färger och tongivande mönster ofta känns överflödigt.  Ett stadie där en mörkblå kostym och ljusblåa
skjortan alltid känns mer relevant än broderade chinos och madrasrutig skjorta.
 

Det kan låta tråkigt, men för många är det en viktig insikt
att kunna skala av och inse fördelen av att hålla det enkelt. För om sanningen
skall fram går de allra mest välklädda männen ofta obemärkt förbi.