Reflektion – Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?

Dagens inlägg kommer röra ett område som brukar vara ett av våra mest lästa. Jag pratar om prisvärda eller t om billiga kvalitetsskor. Vi förstår såklart att man inte vill betala mer än man behöver men idag skall vi titta närmare på om det kan finnas en problematik när det kommer till kvalitetsskor till ett "för" lågt pris?

Andreas Weinås  |  Publicerad 2015-07-15 11:50  |  Lästid: 7 minuter
Reflektion - Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?

Innan vi börjar vill vi poängtera att den här texten säkert kan uppfattas som snobbism. Det är inte vår avsikt. Vad vi skall försöka belysa idag handlar INTE om att försöka övertyga er läsare att annat än skor för 10 000 kr är skräp. Tvärtom! Vad vi vill prata om idag är hur man genom att bara lägga lite extra kan få otroligt mycket mer glädje av sina skor.

Först känns det viktigt att förklara vad det är vi pratar om när vi säger ”kvalitetsskor”.

Definitionen för vad som är en kvalitetssko drar många vid dess konstruktion och då framför allt randsydda skor.


"En kvalitetssko är randsydd och randsydda skor håller hög kvalitet". Punkt.

Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. 

Även om det inte går att förneka att maskinrandsytt är den överlägset vanligaste konstruktion bland kvalitetsskor så är fortfarande dess främsta egenskap att förenkla omsulning av skorna. Inte bara en gång utan upp emot en handfull gånger vilket möjliggör för omsulning i decennier. OM resten av skon håller tillräckligt god kvalitet. 

Det är nämligen här problematiken kommer in i dagens artikel. Självklart vill även vi att man skall kunna köpa en bra sko så billigt som det bara går. Så länge man inte tummar på vad som verkligen spelar roll för en skos livslängd. 


Vad som i vår mening definierar som en bra sko är inte dess konstruktion utan snarare de ingående materialen och särskilt ovanskinnet. Om man till förmån för att kunna använda sig av en randsydd konstruktion tvingas producera skorna i ett undermåligt skinn förlorar man hela grundtanken med att dessa skall kunna lagas och sulas om. 

För vem vill i ärlighetens namn lägga samma pengar på att sula om en sko med ett ovanskinn som givit upp efter två år när en ny sko av samma modell kostar lika mycket? 

I detta läge spelar det enligt oss ingen roll om skon är limmad, durk- eller randsydd. Den kommer kasseras likt Converse eller andra budgetskor när skorna gjort sitt.

Då kan man självklart diskutera om det är rimligt att det skall kosta mellan 1 000 och 1 500 kronor att sula om ett par randsydda skor i Sverige? Vi anser att det absolut är det. Vill vi att det skall finnas skomakare kvar i vårt avlånga land så måste vi självklart ge dem möjligheten att tjäna en dräglig lön för arbetet de utför. Att det finns länder med lägre löner såväl som levnadskostnader kommer alltid påverka priset på såväl arbete som produkter men i slutändan måste ändå kvaliteten vara avgörande. Vi har en extremt hög hantverksnivå överlag på våra skomakare runt om i landet vilket har intygats av flera representanter för premiumföretagen på besök i Sverige. 


 

Reflektion - Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?
Ett par Edward Green från 1985 som sulats om visar hur länge ett par kvalitetsskor faktiskt kan hålla.

Varför den här artikeln skrivs från första början är att kvalitetsskor ofta både köps och säljs med argument som hållbarhet, inte bara i form av slitstyrka utan även ett tecken på hållbart konsumtionsbeteende. Man köper något för lite mer pengar som håller lite längre och slipper därmed köpa nytt lika ofta. Detta är något vi står bakom till 100% men det kommer en nedre gräns där skons pris och framför allt kvalitet inte längre kan motivera att man lagar den. Men vad är då den största skillnaden mellan billiga och dyra randsydda skor? Vi har valt att kategorisera dem i tre prisklasser.

Instegssegmentet - Upp till 2 500 kr

Mellanprissegmentet - 2 500 kr till 6 000 kr


Premiumsegmentet - 6 000 kr och uppåt

Vi är fullt medvetna om att den här typen av generaliseringar aldrig kan göras exakt. Alla skor inom varje segment håller inte samma kvalitet och såväl positiva som negativa undantag finns självklart i alla tre segmenten. Saker som tillverkningsland, varumärke, butiksadress m.m påverkar prisnivån precis som ingående material och hantverksnivå. T ex Meermin med en produktion i Kina kan i teorin ha ett finare kalvskinn till samma kalkyl än en tillverkare i Europa i samma prisklass pga markant lägre arbetskostnad eller försäljning endast i egna led. Samtidigt kan tillgången till återförsäljare eller vetskapen om goda arbetsförhållanden vara värt ett premium så dessa tre kategorier bör därför inte tas som sanningar utan snarare riktlinjer. 

Nu tror många säkert att vi menar att man måste köpa Edward Green, John Lobb eller Gaziano & Girling för att det skall vara värt med randsytt? Absolut inte! Vi vill tvärtom påstå att skillnaden i livslängd mellan ett par mellanprisskor (2 500 kr-6 000 kr) och ett par premiumskor (6 000 kr-) är klart mindre än mellan instegssegmentet och mellanprissegmentet. Det rör sig alltså snarare om en högre lägstanivå där man använder tillräckligt mycket av de bästa bitarna av kalvhudarna för att skorna skall få en chans att åldras med värdighet. Den stora skillnaden upp till premiumsegmentet är först och främst detaljarbetet och finishen och att man i premiumsegmentet väljer att använda endast de bästa delarna av varje hud för att säkerställa högsta skinnkvalitet i alla skons delar. Samtidigt kommer tillverkare i mellansegmentet fortfarande ha de bästa delarna av hudarna till skons viktigaste punkter så som tåkappan och vampen men eventuellt använda sämre bitar till de delar som inte är fullt så framträdande på skorna.

 


Reflektion - Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?
En illustration över vilka delar som ger det bästa skinnet och hur liten del (nr.1) premiumtillverkarna använder av respektive hud. (Styleforum.net)
Reflektion - Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?
Ett tydligt tecken på lägre skinnkvalitet är de rynkor som uppstår. Ju billigare skor, ju större är risken för dessa även på skons mer framträdande delar. (Även översta bilden)

Skor i instegssegmentet behöver tyvärr i regel använda maximalt av hudarna inklusive de sämsta delarna för att få kalkylen att gå ihop. Detta leder inte sällan till att exempelvis höger och vänster sko i samma par kommer från olika hudar och åldras annorlunda. Detta kan exempelvis uttrycka sig i kraftiga "rynkor" vid gåvecken medan andra skon får mjuka och följsamma veck.

Majoriteten av alla tillverkare i mellanprissegmentet håller en så hög kvalitet på sina skinn att de kommer åldras med värdighet även om finishen i ovanskinnet inte är på högsta nivå, detaljer som ritsnedläggning inte är lika perfekt eller kvalitetssäkringen inte är lika nitisk. Vi vill påstå att valet av skor från premiumsegmentet snarare handlar om ett djupt intresse eller nörderi för området än behovet av högre slitstyrka och kvalitet. Självklart råder det inget tvivel om att det är skilland även här men man betalar i regel för detaljarbete, finish och mer mjuka värden.    

Vi förstår att alla har olika förutsättningar ekonomiskt och inte känner att man kan handla skor för tusentals kronor varje år men det handlar också om prioriteringar. Varje gång vi är ute på läsarevent träffar vi mängder med studenter som intygar att man absolut kan köpa skor i medelprissegmentet även med en studentbudget. Det handlar om intresse, prioriteringar och att man eventuellt får köpa färre eller i en långsammare takt. Man får eventuellt välja billigare elektronik, bil, uteliv eller resor och prioritera dyrare skor över andra plagg i garderoben.

Genom att låta sin skogarderob växa i långsam takt kommer man förmodligen inte bara köpa bättre skor men även färre ogenomtänkta spontanköp och fler långsiktiga och användbara val. Genom att t ex leta på reorna får man även chansen att köpa skor som normalt ligger utanför ens budget utan att behöva kompromissa med själva produkten.


Viktigt att nämna i sammanhanget är att vården av skorna är minst lika viktig som kvaliteten på dem. Att ta hand om sina saker är lika naturlig del i ett hållbart konsumerande som att välja hög kvalitet. Även de bästa skor kommer förfalla om de aldrig vårdas. Däremot behöver man inte göra skovård speciellt komplicerat. Placera skorna i riktiga skoblock efter användning, borsta dem regelbundet med en hästhårsborste och smörj dem ett par gånger per år med en vårdande kräm och en skyddande polish. Svårare än så behöver det inte vara. 

I takt med att medvetenheten om kvalitetsskor har ökat har efterfrågan gått upp enormt. Vi är enormt glada för detta. Fler som värderar kvalitet är ju bara positivt kan man tycka. Så länge det faktiskt rör sig om kvalitet och inte slit och släng. Bortsett från möjligtvis på rea finns det inga gratisluncher när det kommer till kvalitetsprodukter och det är synd om man lurar sig själv till att köpa något som skall hålla över tid baserat på en värdeladdad konstruktion. Om en sko kostar 1 000 kronor är det högst osannolikt att den kommer vara likvärdig med en sko som för det tredubbla bara för att de bägge är maskinrandsydda. Även om man har möjlighet att köpa tre par av den billigare skon så kommer ingen av dessa att ha potentialen att åldras med samma värdighet eller bli en naturlig del av garderoben. Därför är det viktigt att ändra mentaliteten som råder. Man måste inte ha alla modeller i alla färger. Köp istället det som verkligen lockar dig i en så bra kvalitet du har råd med och låt dessa bli en del av din garderob. Inte bara i år utan om fem eller t om tio år. Det finns få saker som är så upplyftande som att snöra på sig ett par flera år gamla kvalitetsskor där skinnet fått en naturlig patina efter lager av kräm och wax men är lika välmående som när de var nya. I detta skede kan jag garantera att en omsulning för 1 000 kronor känns som ett kap i förhållande till nya skor för samma tusenlapp. 

 

 


Reflektion - Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?
En väl omhändertagen sko får en oslagbar personlig karaktär som bara blir bättre med åren. Här i from av ett par väl använda Edward Green tillhörande Simon Crompton. (Permanentstyle.com)
Reflektion - Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?
Att jämföra med ett par billigare skor med endast några år på nacken. Rynkorna i ovanlädret är ett tecken på att man använt en sämre del av hudarna och det spelar ingen roll hur mycket skovård man lägger ner.
Reflektion - Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?
Cordovanskinn är en stor investering men har potentialen att vara en del av skogarderoben för resten av livet.
Reflektion - Finns det en problematik med billiga kvalitetsskor?
Ett par omsulade Crockett & Jones ur handgradelinjen. I vår mening vackrare än dagen då de lämnade fabriken.
Dela på Facebook
Tweeta