Rädda världen med kvalitetsskor

Det finns många aspekter som talar för att välja traditionellt konstruerade kvalitetsskor – förutom det faktum att de ser bra ut och håller hög kvalitetsnivå. De är bra för djuren, bra för miljön, och tillverkas under bra arbetsförhållanden. Manolo förklarar närmre.

Jesper Ingevaldsson  |  Publicerad 2014-07-17 09:16  |  Lästid: 5 minuter

Den ekonomiska aspekten är en sak som ofta dryftas när det gäller kvalitetsskor, och om det är värt att lägga de extra pengarna som de kostar för att få skor som håller längre. Här finns dock så oändligt många aspekter att ta hänsyn till att det är svårt att göra en rättvis kalkyl på huruvida man tjänar på att köpa billiga limmade skor och kasta de efter två år, eller köpa kvalitetsskor som är dyrare i inköp men håller betydligt längre. Vi lämnar därför ekonomin därhän, lyfter perspektivet och koncentrerar oss här på några mer samhälleliga områden.

Goodyear-randsydda eller till och med handrandsydda skor må kosta en hel del pengar, men det är också mer än bara en avancerad konstruktionsmetod man betalar för. Kalvläder är den absolut vanligaste typen av material för kvalitetsskor, och kalvläder av bra kvalitet innebär också att man köper läder från djur som haft det förhållandevis bra. Det handlar helt enkelt om att de djur som haft det bäst blir det bäst läder av, då skinnkvaliteten påverkas i hög grad av djurets välbefinnande. Kalvar som får beta mycket fritt, växa naturligt, har en avslappnad miljö, taggtrådsfria hagar, stressfri transport till slakt (allt skinn är restprodukter från djur som fötts upp för matproduktion) och så vidare, lämnar också ifrån sig ett skinn som har goda förutsättningar att bli riktigt högkvalitativt läder. Det höga priset på lädret är delvis en direkt avspegling av att det faktiskt kostar att föda upp djur på ett bra sätt. Det är främst i Europa som det finns en förhållandevis stark ekologisk djurhållning som resulterar i finare skinn.

 

Rädda världen med kvalitetsskor
Lyckliga kalvar som får leva ett så naturligt liv som möjligt ger de bästa förutsättningarna för att bli ett högkvalitativt läder.

 Billiga skor använder skinn som är i dåligt skick, där märken från exempelvis taggtråd täcks över med ett tunt plastlager (kallat corrected grain, hi-shine, polished binder med mera), där djuren fått mycket kraftfoder och vuxit onaturligt snabbt, och där en stressig livstid gjort att djuret mått dåligt, vilket sedan avspeglar sig i en låg kvalitet på lädret.

När det gäller exotiska läder, exempelvis från krokodil, alligator, stingrocka, ödla, struts med mera, är det viktigt att välja läder som är CITES-certifierat, som garanterar att lädret kommer från djur som hanterats väl och slaktats på rätt sätt. Alla ansedda tillverkare av kvalitetsskor använder CITES-certifierat läder.

När det gäller miljön är det framför allt tre aspekter som gör kvalitetsskor bättre än billigare massproducerade diton: garvningsutsläpp, frakt och hållbarhet. 

Den absolut vanligaste metoden för att industriellt garva en djurhud till läder är kromgarvning, vilket i sig inte är en särskilt miljövänlig garverimetod, även om man använder så kallat trevärt krom vilket inte är lika farligt för miljön som sexvärt krom (dock bör läderprodukter alltid sorteras som miljöfarligt avfall, då kromet i lädret vid förbränning övergår till sexvärt krom). Saken är den att de väl ansedda garverierna i framför allt Frankrike, Italien, Polen och England som står för den stora majoriteten av allt läder som används i kvalitetsskor, har väl utvecklad rening och avfallshantering. Det är inte fallet i de allra flesta asiatiska garverier som gör billigare, sämre läder som hamnar i de billigare, sämre produkterna. Asiatiska länder, exempelvis Indien som är världens tredje största läderproducent, har inte alls samma miljökrav på garverierna, och utsläppen är i många fall mycket allvarliga och påverkar både natur och människor.

 

Rädda världen med kvalitetsskor
Bild från ett område vid ett garveri i Bangladesh, där vattnet är kraftigt förorenad från kemikalier som används vid garvningen, och där en ung pojke arbetar med lädret. (ourworld.unu.edu)

Vegetabiliskt garvat läder är klart bäst för miljön, och i finare skor används det som foder, och i de ännu finare som sulor, och i de finaste även för de inre häl- och tåhättorna. Även ovanlädret görs av vegetabiliskt garvat läder i vissa fall, vilket har både för- och nackdelar jämfört med kromgarvat.

Garverierna som tillverkar dessa vegetabiliskt garvade produkter, och alltså även de bästa kromgarverierna, är nästan uteslutande europeiska, och då majoriteten av de kvalitetsskor vi européer köper är tillverkade här, innebär det också att varken material eller skor behöver fraktas fram och tillbaka över världen.

 

Rädda världen med kvalitetsskor
Läder av mycket hög standard i Gaziano & Girlings fabrik.

Sedan har vi då det faktum att ett par traditionellt konstruerade kvalitetsskor håller betydligt längre än ett par limmade av sämre kvalitet, vilket så klart innebär minskad konsumtion. Säg att ett par slit och släng-skor håller i cirka 1-3 år, medan ett par kvalitetsskor håller i 15-20 år, så säger det sig självt att det blir en mindre belastning på miljön när konsumtionen minskar.

Då säger många gärna att skointresserade ju köper massvis med skor och konsumerar som galningar, vilket må vara hänt, men det fina i kråksången är att andrahandsvärdet för kvalitetsskor är förhållandevis bra och de allra flesta som köper många par skor säljer då av andra som inte används, och de får leva ut hela sin livslängd på en annan bärare.

En förutsättning för att bra skor ska hålla länge är naturligtvis att de sköts om och repareras, vilket exempelvis den randsydda konstruktionen är särskilt lysande för. Här tycker jag också att man får se värdet i att reparera även billigare kvalitetsskor, som kanske kostat 1500-2000 kronor i inköp och där många verkar dra sig för att lägga uppåt 1000 kronor på en halvsulning och klackning då man tänker att de kan få ett par nya för bara lite mer. Tänk då på miljöaspekten och se till att reparera dem istället för att köpa nya. Det är dessutom inget som slår ett par väl ingångna, vackert slitna skor som kommer tillbaka från skomakaren efter en ordentlig genomgång.

 

Rädda världen med kvalitetsskor
Goodyear-sömmen sys av en arbetare i Loakes fabrik i Northampton, som tjänar förhållandevis bra och har en bra arbetsmiljö, vilket gäller för de flesta europeiska kvalitetsskofabrikerna.

Arbetsmiljön i många asiatiska kläd- och textilfabriker är ett omdiskuterat och relativt väl belyst ämne. Tyvärr är situationen inte bättre i många av garverierna och skofabrikerna i Asien som tillverkar de billiga massproducerade, limmade skor som sitter på de flestas fötter i västvärlden. Det är liksom inget konstigt. Ska man kunna göra billiga produkter behöver man betala låga löner, ha långa arbetspass, snåla in på säkerheten, använda billiga material och så vidare.

Situationen är betydligt bättre på de europeiska och amerikanska skofabriker som tillverkar merparten av de cirka 1,2 miljoner kvalitetsskor som görs i världen årligen. Det är inte så att fabriksarbetarna där lever någon lyxtillvaro, men de tjänar okej, arbetstiderna är schyssta, de har i många fall kollektivavtal och så vidare. Det finns med andra ord mängder med anledningar att satsa sina slantar på traditionellt konstruerade skor av hög kvalitet, istället för slit och släng-grejer. 

Vill man bli lite högtidlig kan man säga att det är en insats för världen.

 

Kommentarer
Dela på Facebook
Tweeta