Panamahatten

Olof Enckell  |  Publicerad 2009-06-10 14:52  |  Lästid: 4 minuter
Bild 312330

Reportage: Hattens ställning i den moderna garderoben är klart undanskymd. Ett undantag under sommarsäsongen är panamahatten. En ikonförklarad accessoar, lika stilfull till kostymen som en dag på stranden.

Panamahattens historia sträcker sig långt tillbaka. Spanska conquistadorer nådde Ecuador i början på 1500-talet och upptäckte då urinvånarnas underliga huvudbonader. Historien säger att de lätta och något genomskinliga hattarna först misstogs för att vara hud från vampyrer. Runt 1630 etablerades ett antal mindre hattverkstäder i provinsernarna Guya och Manabí vid Ecuadors kust. Hatten kallades då främst för “jipijapa” och Toquilla, efter palmväxten som utgör själva grundmaterialet till hatten.


Ecuador blev snabbt en viktig exportör av kaffe, socker och kakoa, vilket skeppades till Europa via Panama. Därigenom tros även de första hattarna ha nått Europa någon gång under 1700-talet. Ursprungligen användes panamahatten av arbetare vid plantagen, men med skickligare hantverkare och förfinad form växte intresset för denna accessoar även bland rikare kunder.

I början av 1800-talet startades en mer organiserad export av panamahatten till Europa och USA, vilket snabbt gjorde panamahatten till en viktig handelsvara för Ecuador. Under en världshandelsmässa i Paris 1855 fick hatten stor uppmärksamhet. Fibrernas finhet imponerade på fransmännen och när senare Napoleon III fick en "montecristo fino" kom hatten snabbt på modet.

Bild 312331
Hatt på samtliga bilder Panama 1924, goclassic.se .

Den som haft starkast betydelse för hattens spridning är dock Theodore Roosevelt, som 1906 fotograferades med en panamahatt vid en inspektion av Panamakanalen. Sedan dess har stilikoner som Churchill burit hatten som även synits i en rad olika filmer. Ofta nämns Montecristo i sammanhanget, vilket är namnet på den by i Ecuador där några av de finaste panamahattarna produceras.


Grundmaterialet för panamahatten är palmväxten Toquilla. Växten kännetecknas av sina långa och tunna fibrer som uppkommit av landets varma och fuktiga klimat. Att framställa en hatt är en tidskrävande process. Första stadiet består av att välja de finaste bladen från växten för att sedan avlägsna alla tjocka delar. De tunnaste och finaste fibrerna kokas för sedan torka. Slutligen bleks fibrerna genom att läggas över en eld. Alla steg i processen från urval av de bästa växterna till den slutgiltiga belkningen är centrala för hattens kvalité.
Kvalitén avgörs efter fibrernas tunnhet samt antal vävda rader i hattkronan. Ju tunnare desto finare. Den finaste av kvalitéer, Superfinos, kan ta uppemot fyra månader för en person att producera och konsten behärskas endast ett tjugotal hantverkare i världen.
- Det går ju att få kopior av panamahatten för 200 kronor, men då försvinner ju också hela känslan. Detta är ju verkligen ett hantverk. En panamahatt av bra kvalité går att ha närmast en livstid, säger Jacob Höglund grundare av nätbutiken goclassic.se som precis börjat att sälja handtillverkade panamahattar från Ecuador.

Själva formen uppstår till stor del efter pressning med hjälp av strykjärn. Hattens olika modeller och utföranden har namngetts efter stora hattillverkare som Borsalino och Stetson. Borsalino är den idag kanske vanligaste modellen, med inbuktande krona och en något fallande skärm. Det formbara materialet tillåter även att hatten enkelt går att ta packa ner i väskan.
- Den största fördelen är att den är så lätt att vika ihop och ta med sig till semestern. Jag tror att många hade dragit sig från att packa ner hatten om den tog upp massa utrymme i resväskan. Nu är det bara att vika ihop den i sin låda och sedan forma den när man tar upp den igen. Det gör ju också att bäraren själv kan bestämma hattens känsla om den skall vara slät eller lite skrynklig, säger Jacob.

Hur tar bäraren bäst hand om sin panamahatt?
- Den är ju gjord i ett levande material som behöver återfuktas. Ett tips är att när hatten börjar kännas torr eller innan/under vinterförvaring fukta hatten genom att hålla den över kokande vatten och låta ångan tränga in i fibrerna. Ett alternativ är också att fukta den lätt med hjälp av en blomspruta fylld med varmt vatten. Likaså bör hatten endast rullas ihop när den skall packas ner den i väskan. Den skall helst inte förvaras ihoprullad.

Stilmässigt, har du några tips till folk som känner sig obekväma i hatt?
- Det är viktigt att inte känna sig utklädd. Man skall bära den vid tillfällen då det känns naturligt, som en solig dag på på landstället, golfbanan, semestern eller i segelbåten. Det som gör den intressant är att den verkligen går att bära till alla typer av kläder. Allt från kostym till badbyxor och skrynklig skjorta. Det är lika mycket en väldigt stilfull accessoar som ett bra solskydd.


Bild 312332

Bild 312333
Kavaj Mabro M57, skjorta Mastai Ferretti, bälte Anderson's. I bakgrunden kavaj och skjorta från Polo Ralph Lauren.

Bild 312334
Kashmirkavaj Barbisio, stickad väst och skjorta Polo Ralph Lauren.

Bild 312335


Samtliga kläder kommer från Nitty Gritty, Krukmakargatan 24-26, Stockholm. Foto: Olof Enckell

Dela på Facebook
Tweeta