Manolos kostymguide del I – Kavajen

Ett välsytt axelparti är det som kanske främst kännetecknar en kvalitetskostym. Det är inte bara en fråga om att välja rätt storlek, utan minst lika viktigt är att välja en modell vars axlar motsvarar bärarens kropp.  Kavajens axlar skall krama om dina egna utan att strama åt eller försämra rörligheten. Ett generellt tips är att oavsett om du atletiskt byggd eller har sluttande axlar, testa en kavaj med relativt mjuk axel, vilket tvärtemot vad många tror brukar vara det allra mest smickrande för kroppen.   

En annan central del av kavajen är bröstpartiet. Titta noga så att slagen faller snyggt utan att resa sig på något ställe. Speciellt personer med högt bröst brukar ha svårigheter med att hitta med kavajer som passar.  På kavajer med så kallad full kanvas-uppbyggnad (läs nedan) går det att justera brejdeln som sitter bakom slaget för att det skall falla bättre. 

Ryggpartiet är kanske den svåraste delen att själv ha koll på.  Relativt vanligt är att kavajen bildar veck vid och under ärmfästet.  Likaså pratas det ofta om nackhylla, det vill säga att kavajen har ett veck nedanför kragen, vilket kan justeras av en ändringsskräddare. 

Full kanvas, halv kanvas eller limmat? Det som främst utmärker en välsydd kavaj är själva uppbyggnaden. För att kavajen skall forma sig snyggt över kroppen används mellanlägg som ger tyget struktur och stadga. Mellanlägg är något förenklat en tygduk som fixeras mellan två tyglager för att ge utvalda delar av plagget form (främst kavajens frontparti) och skapa en bättre balans.  De allra främsta tillverkarna använder full kanvas-konstruktion, det vill säga att mellanläggen pikeras fast för hand för att kavajen skall falla så mjukt som möjligt över kroppen. Halv kanvas innebär i regel att kavajen har pikerade mellanlägg över bröstpartiets övre del och slag, men vid ärmavslutet och kavajfrontens nedre delen använder limmade. Sett ur ett produktionsperspektiv är de limmade konstruktion betydligt mindre tidskrävande eftersom man relativt enkelt kan pressa kavajen för att ge den sin form. Nackdelen är att kavajen i regel inte blir lika smidigt och riskerar att förlora sin form efter användning.

Få detaljer påverkar helhetsintrycket så som ärmhålen där många av dagens kostymtillverkare tyvärr har anammat ett onödigt generöst snitt. Faktum är att ett smalt skuret ärmhål i klar motsats till vad många tror, ökar komforten och följsamheten i plagget.  När du rör armarna uppåt i en kavaj med för vida ärmhål kommer hela kavajen röra sig uppåt med armarna, vilket inte är särskilt önskvärt.

Att välja knäppning är inte alltid helt självklart. Tvåknäppt är det allra mest klassiska och säkra valet som i princip passar alla kroppstyper. Treknäppt klär framförallt lite längre bärare. Tänk bara på att slagen skall vara rullande som på bilden och inte pressade, vilket ger ett väldigt tillknäppt intryck. Dubbelknäppta kostymer är visserligen väldigt elegant, men relativt svårburet där passformen blir ännu viktigare. En annan viktig detalj är placeringen av knäppningen där en bra utgångspunkt är att knappen som skall vara knäppt hamnar vid midjans övre del. En för låg knäppning, vilket var vanligt under framförallt 80- och 90-talet riskerar att ge ett väldigt släpande intryck. 

Drop 6,8 eller 9?  Även om man aldrig skall lita blint på kostymstorlekar är det bra att veta hur systemet fungerar.  Kostymstorlekar utgår från bärarens bröstmått där storlek 48 motsvarar en bröstvidd på 96 centimeter. Ett vanligt förekommande begrepp är drop, vilket är ett mått på hur mycket smalare kavajens midja är i förhållande till bröstmåttet. En kavaj med exempelvis drop 6 är 6 inch (cirka 15 centimeter) smalare i midjan än över bröstet. Därutöver används ibland bokstäverna R (Regular) , S (Short) och L (Long) för att tala om kavajens längd. I detta fallet 8R, vilket motsvarar drop 8 i normallängd.

Sprund (ryggslits) är central del för kavajens rörlighet, inte minst när bäraren sitter ner.  Modebilden har länge förespråkat kavajer med enkelt sprund, men nu börjar de dubbla ryggslitsarna bli allt vanligare. Och för den som prioriterar rörlighet är den sistnämnda lösningen klart att föredra. 

Det råder lite delade meningar kring kavajens längd.  En klassisk riktlinje är att kavajen skall täcka stussen. Idag föredrar dock många lite kortare längder. Och detta måste i hög utsträckning ses som en smakfråga. Dock är en för lång kavaj vare sig du är 1,50 eller 2,10 meter lång aldrig smickrande. 

Kostymtyger är lite för komplicerat för att behandla i denna typ av kortfattande sammanställningar (kommer mer ingående guide om det senare i vår). Men rent generellt är det viktigt att välja ett tyg efter kostymens användningstillfällen. Tänk på att de allra finaste och dyraste kostymtygerna sällan är de hållbaraste. 

Öppna knapphåll beskrivs ofta något felaktigt som en kvalitetsdetalj, vilket är en kvarleva från tiden då alla kostymer skräddarsyddes. För en konfektionskavaj är detta en helt onödig detalj. Eftersom detta kräver att tillverkaren gör hål i tyget går det inte att förlänga ärmen i samma utsträckning som om knäpphålen vore stängda. Tycker du att detta är viktig detalj är det heller inga problem för en ändringsskräddare att i efterhand skapa öppna knapphål.

Hur viktiga är då de mindre detaljerna som handsydda knapphål, fållade kanter och foder med passpoalfickor i samma tyg som yttertyget? Även om att det går att argumentera för att de i viss utsträckning ökar plaggets hållbarhet är det kanske främst en fråga om känsla. Det som alltid skall få störst fokus är plaggets uppbyggnad och passform.  

Slutligen, hur användbar vi än skulle vilja att vår lista var så är det absolut viktigaste för slutresultatet att ha förtroende för herrekiperaren du handlar kostymen av.  Våga ställa frågor om hur kostymen är sydd och fråga vilka ändringar som går att göra hos en ändringsskräddare för att kostymen skall sitta ännu bättre.  Glöm inte att det är de som detaljerna som gör skillnad.

Kostym på bild: Caruso, från Gabucci.