Manolos guide till skobegreppen

Inom området klassiska kvalitetsskor finns det en del begrepp som kan vara lite förvirrande och otydliga, inte minst för de som nyligen fått upp ögonen för ämnet. Här går vi igenom flera av dessa och försöker reda ut och förklara.

Jesper Ingevaldsson  |  Publicerad 2016-11-29 09:38  |  Lästid: 4 minuter
Manolos guide till skobegreppen

Mejslad tå

Det pratas ofta om att en läst är mejslad, chiseled på engelska, eller om att en sko har mejslad tå eller liknande. Ofta blandas mejslad tå ihop med fyrkantig tå, men det är inte samma sak som åsyftas. Ett tåparti kan vara fyrkantigt utan att vara mejslat, och tekniskt sett också tvärtom, även om det inte är särskilt vanligt. För att krångla till det ytterligare, så beskriver begreppet mejslad två saker, som inte nödvändigtvis behöver hänga ihop och vara på samma tå. Dels så beskriver begreppet mejslad när tåpartiet har kantigt formade sidor, där det liksom ser ut som att någon ”mejslat ut” tåpartiet, slagit fram formen med en mejsel. Jag brukar använda beskrivningen av adjektivet mejslad som finns i en ordbok för att göra det så tydligt som möjligt, det lyder ”att ha en ren och tydlig kontur, som om den är exakt utskuren längs kanterna”. Men också när en tå sedd från sidan i profil har en skarp kant, sedan en rätt rak del ner mot tåspetsen där ytterligare en skarp kant kommer, går in under begreppet mejslad tå. 

 


Manolos guide till skobegreppen
Skor från japanske Yohei Fukuda på en mejslad läst, där man ser hur tåns sidor har en relativt skarp kant.

Insteg

Insteg, instep på engelska, är en benämning som använts länge inom skobranschen, men där en läkare sannolikt skulle tala om vristens framsida. Enklaste sättet att förklara det är att det handlar om området under snörningen på en snörsko, området under plösen på en oxford. Man pratar också ofta om man har högt, normalt eller lågt insteg, vilket påverkar vilka läster och skomodeller som passar en. Insteget hänger i princip alltid ihop med hålfoten (eller fotvalvet som man också kan säga), om du har ett högt insteg har du en hög hålfot, om du har ett lågt insteg har du en låg hålfot. Det är liksom mer eller mindre samma ben och muskler som bara är olika placerat i höjd.

 

Manolos guide till skobegreppen
Här justeras insteget upp på en läst med en så kallad ”fitting piece”, för att passa en fot med högre insteg.

Vidd


En lästs vidd, på engelska kallat fitting eller width, handlar tvärtemot vad många tror inte om hur bred lästen är på dess bredaste ställe, utan om omkretsen på lästens bredaste ställe, det område där skon böjer sig och där området mellan fotens stortå- och lilltåknöl ska hamna. Även vidden på övriga delen av lästen följer med, åtminstone mer eller mindre. I USA finns en tydlig benämning av vidden, D är standardvidd och lägre bokstav smalare, högre bokstav vidare, men i Europa varierar det. Här är benämns standardvidden oftast som E eller F, men ibland också D eller G(som i USA är dock tidigare bokstav smalare, senare vidare), så man behöver veta vad som gäller för varje tillverkare för att veta vad som är standard hos den.
När det gäller viddstorlekar finns det ingen systematiserad gradering i hur mycket som skiljer mellan en vidd och en annan, men i regel är en viddstorlek upp lika med samma vidd som en sko i en längdstorlek upp. Alltså, om man har en sko i storlek UK9 F (standardvidd), så är vidden lika stor som på samma läst i UK8,5 i G-vidd, eller UK9,5 i E-vidd.

 

Manolos guide till skobegreppen
I Europa är det rörigt med vidderna. Den här skon är från nya budgetmärket Orban’s i vidden D, som är standard hos dem. Hos de flesta européer är dock E eller F standardvidd, och D en smal eller extrasmal läst.

Elongated

Här får vi använda det engelska uttrycket, då det är vad som ofta missuppfattas, den svenska översättningen långsträckt är mer förklarande. För det är helt enkelt vad det handlar om, att en läst är utdragen på längden. Exempelvis behöver skor som har smala spetsiga tår vara långsträckta, utdragna, annars skulle tårna mosas ihop där fram. Det är också därför man inte kan säga rakt av hur mycket luft man ska ha framför tårna, en tumregel brukar vara att lästtillverkaren gör skorna för att det ska vara 2-3 centimeter luft fram, men om det är en läst med rund, trubbig tå kan det vara mindre, medan det som sagt behöver vara mer om tån är spetsig.


 

Manolos guide till skobegreppen
Crockett & Jones 348-läst är en av de mer välkända långsträckta lästerna på den svenska marknaden. (Bild: https://www.macsamillion.co.uk/)

Kubansk klack

Kanske inte ett lika vanligt förekommande ämne som de ovan, men något som ofta missförstås. Många kallar alla klackar som lutar svagt inåt för en kubansk klack, Cuban heel på engelska, men om sidorna är raka då handlar det om en tapered heel, eller rätt och slätt inåtlutande klack. En kubansk klack är när klacken har en konkav form, alltså har en inåtböjd form från den bredare övre delen ner till den smalare botten.

 


Manolos guide till skobegreppen
Kubansk klack är på herrskosidan vanligast på riktigt grova kängor, som den här från nya svensk-italienska märket Project TWLV.
Dela på Facebook
Tweeta