Manolos guide till kostymtyg – Del I – Material

Handsydda knapphål, perfekt tillskärning eller flytande mellanlägg i all ära men basen för alla kavajer och kostymer är materialet de är sydda i. Idag går vi på djupet på dessa tyger och benar ut olika begrepp, bindningar och materialval.

Andreas Weinås  |  Publicerad 2015-02-17 12:06  |  Lästid: 8 minuter
Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material

Det råder många ”sanningar” när det kommer till kostymtyger. Värdeladdade ord som Super 100´s eller virgin wool där många konsumenter inte är fullt medvetna om vad detta faktiskt innebär. Vilka fördelar finns med respektive materialval, hur är dem uppbyggda, vad bör man tänka på etc. 

Vi skall försöka gå igenom de vanligaste materialen och bindningarna för kavaj- och kostymtyger för att i nästa del titta närmare på de vanligaste mönstren. 

Bakgrund

Först och främst får man börja med den minsta beståndsdelen av ett kostymtyg nämligen fibern. Fibern är det som kommer avgöra kvaliteten på slutresultatet och oavsett om det rör sig om bomull, linne, ull eller kashmir så är alltid längden på fibrerna avgörande. Ju längre fiber ju högre kvalitet, mjukare känsla och bättre andningsförmåga går att uppnå. Det är samtidigt så att långa, tunna fiber kan vara betydligt känsligare vilket är tydligt om man jämför t ex en tunn s160 kashmir med en robust cavalry twill. Elegansen, lystern och känslan är fantastisk men slitstyrkan minimal. 

Skillnaden mellan många av de bästa väverierna och de mindre bra är inte bara att man använder bättre fiber att börja med utan även att kompetensen, maskinparken och vävtekniken är fantastisk. 

I princip alla kavaj- och kostymtyger består av en väv. Till skillnad från stickat (trikå) så har väven mindre elastisitet och utgörs av två uppsättningar trådar: Varpen (vertikal riktning) och väften (horisontell riktning) flätas samman genom olika former av så kallade bindningar. Detta skapar en väv som beroende på hur tätt den är vävd samt hur tunna fibrerna är får olika egenskaper så som andningsförmåga, lyster och slitstyrka. 

Ull

Det vanligaste materialet i kavajer och kostymer är tveklöst ull. Ullfibern är extremt mångsidig och beroende på hur den behandlas samt vad den kombineras med kan den ge bäraren allt ifrån en superformell businessvid till en grov tweedkavaj. 

Ull har en stor fördel i att materialet förknippas med alla årstider, det har en god andningsförmåga och är till skillnad från vad många tror, ofta svalare än t ex bomull under sommarens varmaste dagar. Samtidigt har ullen bland de mest värmande egenskaperna i annat utförande vilket gör materialet så mångsidigt. 

Det är egenligen inte så konstigt då fibrerna fungerar på liknande sätt när det sitter på djuren. De tunna fibrer i underhåret på kashmirgetterna kontrollerar djurets kroppstemperatur i ett klimat som kan gå från heta dagar till kyliga nätter på bara några timmar. 

Uttrycket Virgin Wool var vanligt under framför allt en period då polyester och konstfiber dominerade marknaden. Uttrycket beskrev att det rörde sig om ren oblandad ull men säger egentligen ingenting om ullens kvalitet. 

Ett annat och förmodligen det mest missbrukade uttrycket när det kommer till kostymtyger är Super 100´s. Super innebär att väven inte får bestå av mindre än 45% ull och anger framför allt tjockleken på ullfibern som mäts i Microns. En micron är samma sak som en mikrometer (en miljondels meter) och anger hur bred fibern maximalt får vara. Ju högre S-nummer, ju lägre microns.

I en Super 100-väv får fibrerna maximalt vara 18.75 microns och för varje 10-tal sjunker microns med 0.5.

Till exempel:

s110=18.25 microns, s120=17.75 microns, s130=17.25 microns, s150=16.25 microns.

De högsta s-nummer som finns i nuläget är s250 vilket innebär en fiber på endast 11.25 microns! 

Dessa tyger är dock extremt känsliga och kostar närmare vikunja i pris. Även för skräddarna som skall sy tyget är dessa extremt tunna tyger väldigt svåra att arbeta med och tygerna skrynklar väldigt lätt.

Varför anses då höga s-nummer vara så exklusiva av många? 

Framför allt beror det på att det har blivit ett marknadsföringsknep av såväl väverier som producenter och återförsäljare. Att tyget i regel är dyrare ju högre s-nummer beror framför allt på svårigheten att väva så tunna fiber. Självklart ger dessa höga nummer en väldigt elegant känsla och hög lyster som t ex i en Smoking kan vara supersnyggt. Det är också ett plagg där slitaget är minimalt då den oftast används relativt sparsamt. Problemet är att dessa tunna tyger är enormt känsliga och som baskostym för jobbet är det långt ifrån optimalt med något högre än s120.

Man kan jämföra en s160-ull med en Ferrari: Kvaliteten är fantastisk, känslan otrolig men känsligheten enorm. 

 

 

Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Loro Piana anses vara ett av världens främsta väverier på supertunna eleganta ulltyger.

 

Linne

Linne är det kanske mest somriga tygval som finns för en kavaj eller kostym. Nyckeln till dess storhet är att linnefibern i sig är väldigt sval men också att linne vävs betydligt glesare. Normalt sett pratar man ofta om att ju tyngre ett tyg är (gram/meter) ju varmare kommer det är bli. Det stämmer i många fall men sanningen är inte så enkel. Med linne bör man snarare välja en tyngre väv då den i sin natur är sval och i kraftigare vikt får ett mycket bättre fall. 

Den stora nackdelen (eller fördelen enligt vissa) med linne är hur det skrynklar sig. En egenskap som gör att byxor får svårt att behålla formen utan regelbunden strykning och även kavajen blir snabbt skrynklig i t ex ärmveck och rygg. Därför passar linnekostymer utmärkt som mer informella alternativ där dessa skrynkler snarare känns charmiga. Strukturen på linne är mer påtaglig än på finare ull vilket gör att materialet ofta blandas med t ex ull och silke för de olika fibernas gemensamma egenskaper. 

 

Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Linneväven grova struktur passar utmärkt i en ledigare kavaj eller kostym för sommarhalvåret.

 

Bomull

Bomull är precis som linne mer förknippat med sommarhalvåret och ledigare plagg. Känslan i bomull är härlig och den får till skillnad från ull patina över tid beroende på ljus och slitage. En bomullkostym är ett av de bästa plagg som finns på sommaren om man inte vill känna sig överklädd och går utmärkt att bryta upp i uddakavaj och byxa vilket i tunnare ull kan ge väl stora konstraster till grövre plagg det kombineras med. 

Viktigt att komma ihåg är dock att pga bomullens patina riskerar kostymens olika delar att slitas ojämnt om man bara bär t ex byxorna eller kavajen för sig en längre period. Detta kan resultera i att den sen inte går att bära som kostym vilket är trist. 

Angående bomullens egenskap som fiber så är den egentligen inte så sval som många tror. Bomullsväven är betydligt mer kompakt vilket gör det svårare för kroppens värme att passera. Detta tillsammans med att den ofta är relativt tung gör ofta linne eller tunn, glesvävd ull bättre lämpad för de varmaste dagarna. 

 

 

Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Patrick Johnston i en benvit bomullskostym.

 

Kashmir

Kashmirtyger är lite likt Super 100´s ofta väldigt hårt marknadsförda och har liknande egenskaper faktiskt. 

Lystern i kashmir är fantastisk precis som känslan mot huden vilket möjliggörs av de långa fibrerna. Andningsförmågan är också väldigt imponerande vilket gör att tunna kashmirtyger kan vara utmärkta för sommarhalvåret. Slitstyrkan är tyvärr mindre imponerande vilket gör att framför allt byxor slits väldigt fort i grenen. Kashmirväven har också klart svårare att hålla formen och eventuella pressveck vilket är en annan anledning till varför man i regel bör skippa kashmir som kostymtyg. 

I en uddakavaj där slitaget är klart mindre påtagligt kan det vara ett fantastiskt om än dyrt val. 

Det finns två aspekter som framför allt styr priset på kashmirväven. Det ena är vikten och hur mycket kashmir man adderat i tyget. Detta ger ett ökat pris av ganska logiska orsaker då det är en relativt dyr fiber. Den andra anledningen är raka motsatsen då man gör extremt tunna kashmirvävar vilket precis som med S-numren är både svårt och kostsamt. 

Vi har haft kavajer i 100% kashmir som använts regelbundet utan en tillstymmelse till slitage så man behöver inte vara livrädd för att sakerna skall gå sönder. Så länge de används i rätt miljö (inte snöstorm eller skyfall) och man undviker direkt slitage som armbågar på skrivbordet kommer det kunna vara en långsiktig investering. 

 

Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Kashmirväven är fantastisk men bör anpassas till specifika plagg.

 

Silke

Silke är vanligtvis en fiber likt mohair, angora eller alpaca som man använder tillsammans med ull för att ge specifika egenskaper. 100% silke är extremt känsligt och vanligtvis väldigt glansigt. Det finns en del lyckade exempel på kavajer i råsilke men det hör till ovanligheterna. 

Silkets egenskap är framför allt att ge en grövre ull lite elegant lyster. På vinterhalvåret kombineras det ofta med små delar av kashmir och majoriteten ull som tillsammans ger slitstyrka, mjuk känsla och förbättrad lyster. På sommaren kombineras det istället ofta med linne för en lite elegantare känsla. Silke är en dyr fiber och en kombination av t ex kashmir/silke är ofta dyrare än 100% kashmir. 

 

Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Brun kavaj i råsilke från Eidos Napoli.
Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
”Cashmere Cloud” är en av Loro Pianas exklusivaste tyger och innehåller 93% kashmir och 7% silke. En superelegant väv för sommarkavajer.

 

Flanell

Flanell är till skillnad från vad många tror inte ett material utan snarare en efterbehandling. Flanell är vanligast på ull och bomullsväv och kännetecknas av en lätt luddig yta. Karaktären ger en väldigt elegant och lite matt lyster till tyget. Denna svagt luddiga struktur kan hittas på både grövre som tunnare vävar och uppnås genom att små rullar med hullingar ruggar upp ytskiktet på tyget. Förr gjordes detta med hjälp av tistlar som man tvättade tyget med. 

Finishen har dock en tendens att på sikt kunna bli blanksliten vilket innebär att den ruggade ytan slits ner alternativt plattas till. Detta kan motverkas genom att använda en vettig klädborste samt att vara försiktig när man stryker sina flanellbyxor. 

Den största fördelen enligt oss med flanell som kostym är att den är extremt mångsidig som både byxa och kavaj. I ett tunnare utförande med s120-ull kan man utan att skämmas bära den i mer formella sammanhang för att sedan bryta upp byxan till en annan kavaj eller tvärtom. 

Färgmässigt är toner av grått dominerande men även brunt och blått är utmärkta val. 

 

 

Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Brun flanell från Ermenegildo Zegna.

 

Solaro

Solaro är ett för oss nordbor ganska ovanligt inslag i butiksutbudet. Tyget är dubbelsidigt och kallas ofta för Sun Cloth pga de reflekterande och svalkande egenskaperna. Solaro är vanligast i beige med den karaktäristiska röda baksidan av tyget som ger en närmast tegelröd finish men finns även i blått och andra toner där karaktären inte kommer fram lika tydligt. Materialet är vanligtvis ull eller bomull men kan även vara kombinationer med silke och vävs oftast med en fiskbensstruktur. 

 

 

Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Solarokostym från No Man Walks Alone.
Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Notera den röda baksidan på tyget.

 

Fresco

Fresco är likt solaro en vävtyp tillverkad för att ge svalkande egenskaper sommartid. Namnet fresco härstammar från italienskans affresco och betyder fräsch. Nyckeln till frescons storhet är den glesa vävningen och inte minst de hårt tvistade garnerna. Kombinationen av dessa gör att tyget inte bara har väldigt god andningsförmåga utan även är extremt motståndskraftigt mot att skrynklas. 

Detta gör att fresco ofta anses vara det perfekta valet för resekostymen. Strukturen och känslan mot huden är ganska hård och sträv och likt linne kan den med gott samvete bäras i tyngre vikter över 350gr/m även på sommaren. Nackdelen med fresco är att när solen går ner eller om det blåser kan tyget tvärtom bli väl svalt vilket gör det mindre lämpligt för bruk året om.

Fresco är enligt oss det perfekta valet för den som är ute efter en mer formell och skrynkelfri sommarkostym än linne. Tyvärr är tyget väldigt begränsat i mönster och vanligast i ett enfärgat utförande. Tack vare strukturen i väven får dock tyget ett djup likt flanell. Fresco fyller utmärkt det tomrum som flanellbyxan lämnar efter sig inför våren och sommaren.

 

Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Fresco i blått.
Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Mellangrått är ett vanligt utförande av fresco. Här från J.J Minnis.
Manolos guide till kostymtyg - Del I - Material
Kostym i mörkblå fresco.
Kommentarer
Dela på Facebook
Tweeta