Manolos guide till klocktermerna

Klockan är en av mannens mest klassiska accessoarer och i många avseenden finns det paralleller mellan hantverket bakom exempelvis klockor, kostymer och skor. Vi bevakar området allt mer frekvent men det är inte alltid det lättaste att förstå vad olika klockrelaterade uttryck betyder. Vi har därför satt ihop en guide till klocklingon.

Andreas Weinås  |  Publicerad 2018-12-13 10:27  |  Lästid: 5 minuter
Manolos guide till klocktermerna

Vissa av dessa uttryck är mer vedertagna än andra och vi har valt att blanda uttryck som syftar till såväl urverk som yttre faktorer av en klocka. 

Amplitud – Den totala vridningen av balansen i ett urverk. Det är den kanske främsta indikatorn på ifall det är dags för service. Ett nyservat urverk i optimalt skick bör ligga på mellan ca 270-310 i amplitud för att prestera perfekt.

ATM – Anger mått för atmosfäriskt tryck som klockan klarar. Är vanligtvis 3 ATM (30m), 5 ATM (50m), 10 ATM (100m) eller 20 ATM (200m). Normalt sett brukar man säga att klockor med 3 ATM inte bör komma i kontakt med vatten, 5 ATM klarar lättare stänk, 10 ATM klarar bad och snorkling samt 20 ATM är lämpligt för proffsdykning. 

Bezel – Kallas även vridring, glasring eller krans och syftar till den ring som på exempelvis dykarklockor går att rotera för att avläsa hur länge man varit under vattnet. Bezelen kan även har 24-timmarsvisning eller tachymeterskala för GMT-funktion eller avläsa varvtid på racingbanan. De kan även vara fasta likt på modellen Royal Oak från Audemars Piguet.

 

Manolos guide till klocktermerna
Den åttakantiga bezelen på Royal Oak är en av de mest karaktäristiska designelementen i klockan.

Blånerade visare – Den typen av klarblå visare som är vanliga hos exempelvis tillverkare som Breguet och framför allt A. Lange & Söhne. Effekten uppnås genom att behandla visarna med extremt hög värme och är vanligast mot en silverfärgad urtavla.

 

Manolos guide till klocktermerna
Blånerade visare på A.Lange & Söhne 1815.

Breguetindex – Den form av kursiva arabiska siffror som är vanligt förekommande på framför allt kostymklockor och som ursprungligen kom från Louis Breguet men nu används av mer eller mindre alla tillverkare i branschen.

 

Manolos guide till klocktermerna
Breguetindex på en kronograf från Movado.

Côte de Genéve – Den randiga finish som är vanligt förekommande på finare urverk från Genéveregionen. Det är ett rent estetisk men högst tidskrävande arbete som utförs på alla delar av urverket. 

 

Manolos guide till klocktermerna
Côte de Genéve är en finisheringsteknik på urverkets olika delar.

Evighetskalender – En komplikation som utöver att visa tiden även visar dag, datum, månad och i vissa fall år. Komplikationen tar hänsyn till olika månaders längd samt skottår och behöver därför inte ställas om någon gång under året förutsatt att klockan inte stannar. 

 

Manolos guide till klocktermerna
Evighetskalender från Jaeger LeCoultre som utöver tiden anger dag, datum, månad och år.

Integrerad länk – Den typ av länkinfästning där klockans boett och länk är en del av varandra och inte går att byta mot exempelvis generiska klockband. Det var en genomgående detalj på exempelvis Gerald Gentas klassiker Royal Oak, Ingenieur SL och Nautilus och blev en av de tydligaste klocktrenderna under 1970-talet.

 

Manolos guide till klocktermerna
Patek Philippe Nautilus ref. 3700 designad av Gerald Genta 1976 har likt hans andra mästerverk Royal Oak en länk som är integrerad i klockan boett.

Kronograf – En komplikation som fungerar som tidtagarur och hanteras genom två knappar på klockans boett. Den ena knappen startar och stoppar tiden medan den andra nollställer sekundvisaren. Det anses av många urmakare vara en av de mest prestigefyllda komplikationer att bemästra.

 

Manolos guide till klocktermerna
Rolex Daytona är förmodligen en av världens mest kända kronografer.

Månfas – En komplikation som ofta återfinns på klassiska kostymklockor och som visar i vilket skede månen står. En komplikation som kan låta meningslös men var extremt användbar förr för att hålla koll på tidvattnet på sjön.

 

Manolos guide till klocktermerna
En av de mest genomarbetade klockorna med månfas kommer från Arnold & Son.

Natoband – Ett nylonband som man trär över klockans bandstift, under boetten och över nästa bandstift för att sedan förankras i sig själv. Denna konstruktion gör att klockan sitter säkrad på handleden även om ett av bandstiften skulle lossna. Bandet härstammar från 60-talet och bars av framför allt flottans dykare då det kunde fästas utanpå dykardräkten.

 

Manolos guide till klocktermerna
Natoband på Omegas dykarklocka Seamaster 300.

Kvarts/Quartz-klockor – Kvartsur är en klocka som mäter tiden med hjälp av oscillationer från ett batteri in i en kvartskristall. Tekniken slog på allvar igenom under sent 60-tal och var nära att döda hela den schweiziska klockindustrin. Kvartsur anses överlag som mindre mekaniskt imponerande men har i regel både lägre gångavvikelse och pris än mekaniska ur.

 

Manolos guide till klocktermerna
Swatch var företaget som enligt många räddade den schweiziska klockindustrin under 1980-talet när kvartskrisen stod för dörren.

Rotor – Den skiva i automatiska urverket som roterar när bäraren rör handleden och på så sätt vrider upp klockans fjäder.

 

Manolos guide till klocktermerna
Graverad rotor i guld som går att se genom bakboetten hos Audemars Piguet. Rotorns funktion är att den roterar när bäraren rör på handleden för att på så sätt vrida upp klockan vilket man annars behöver göra via kronan.

Rucka – Ett sätt att korrigera klockans gångavvikelse genom en enklare inställning utan att nödvändigtvis genomföra en service.

Svärdvisare – Den typen av visare som pga dess avsmalnande, spetsiga form påminner om ett svärd och är en av de vanligaste typen av visare som man hittar på klockor från bl a Patek Philippe och Vacheron Constantin.

 

Manolos guide till klocktermerna
Svärdvisare från Vacheron Contantin.

Tourbillon – En av de mest avancerade komplikationerna i en klocka som är skapad för att motverka jordens gravitation vilket teoretiskt kan påverka en klockas gångavvikelse. Huruvida denna komplikation har någon praktisk funktion i ett armbandsur går att ifrågasätta men det är fortfarande ett horologiskt hantverk av högsta kaliber.

 

Manolos guide till klocktermerna
Tourbillionen uppfanns av Abraham Louis Breguet och anses vara en av de mest avancerade komplikationer man kan producera.

Urverk – Klockans “motor” som kan vara mekaniskt (manuellt eller automatiskt) alternativt batteridrivet. Ett mekaniskt urverk består av en fjäder som vrids upp och fungerar som kraftkälla. Fjädern kan dras upp antingen för hand genom att vrida på klockans krona eller genom en rotor i urverket på automatiska klockor som rör sig när bäraren rör på handleden. Även automatiska klockor kan vridas upp via kronan.

Winder – En maskin med en eller flera roterande kuddar där man kan placera sina automatiska klockor för att de inte skall stanna när man inte bär dem på handleden.

 

Manolos guide till klocktermerna
Exklusiv winder från Bernard Favre som håller automatiska klockor uppvridna även när de inte används.
Kommentarer
Dela på Facebook
Tweeta