Lyxstålsport – Historien bakom en ikonisk kategori av klockor

Uttrycket kan tyckas otydligt och vi skall försöka att i dagens artikel förklara den här kategorin närmare. 

Vad som syftar till Lyxstålsport är klockor med en hög horologisk nivå i såväl urverk som finish i det simplaste av branschens material. Det är kategori från företag som vanligtvis fokuserar på komplicerade verk och boetter i ädelmetall men som i början av 1970-talet revolutionerade branschen för all framtid.

Mannen bakom utvecklingen var Gerald Genta. Han fick i uppdrag av Audemars Piguet att ta fram en nytänkande design som skulle rädda företaget från ruinens brant i slutet av 1960-talet. Audemars Piguet var likt Patek Philippe, Vacheron Constantin, Breguet mfl tillverkare som sysslade med framför allt haute horologi och inte arbetsredskap så som dykarklockor eller pilotklockor i stål. 

Resultatet bakom Gentas arbete var modellen Royal Oak. En klocka helt i framkant när det kom till både material och design. Med en åttakantig glasring som sägs vara inspirerad av ventilen på en klassisk dykardräkt och en lövtunn profil blev det Audemars Piguets första riktiga satsning på en stålklocka. Inte nog med att klockan var i stål, den var också prissatt lika högt som tillverkarens guldklockor och hela 10 gånger så högt som en Rolex Submariner. 

Efter lanseringen 1972 tog det inte långt tid innan succén var ett faktum. Det var just kombinationen av ett lövtunnt exklusivt urverk (i detta fall från Jaeger LeCoultre) och en sportig design som blev en stor  försäljningssuccé och faktiskt räddade Audemars Piguet från konkurs under den tuffa Quartzkrisen. 

Sen dess har Audemars Piguet mer eller mindre varit synonymt med Royal Oak och modellen i alla dess former utgör över 80% av hela företagets försäljning. 

Nästa företag att ge sig in i kategorin var Patek Philippe. En tillverkare mindre hotad än Audemars Piguet men med många likheter som varumärke. Man såg tydligt att AP hade lyckats med något och ville självklart vara med på denna trend av tunna stålklockor med integrerade länkar och avancerade verk.

Vad man gjorde var att helt enkelt kontakta mannen bakom succédesignen; Gerald Genta själv. 

Resultatet bakom projektet lanserades fyra år efter Royal Oak på Baselmässan 1976 under namnet Nautilus. 

Det är lätt att se Gerald Gentas designfilosofi i de bägge modellerna men med Nautilus var det istället en fartygsventil som återfanns på transatlantiska fartyg. Modellens design byggde även på funktion. Den bestod av en bakboett och mellanboett som pressades samman genom gångjärn på klockans sidor. Detta för att maximera vattentätheten som skulle rimma med klockans marina inspiration. En av des stora skillnaderna mot Royal Oak var att Nautilus Glasring inte var försedd med några skruvar. 

Inuti klockan hittar vi samma lövtunna automatiska JLC-verk som fyra år tidigare placerats i Royal Oak. Allt för att möjliggöra en så tunn och platt profil som möjligt på klockan.

Även Patek Philippe Nautilus blev en försäljningssuccé trots att modellen var raka motsatsen till vad företaget normalt producerade. Modellen var precis som Royal Oak tilltagen i storlek för sin tid och kallades också för "jumbo". Skillnaden var dock att även om måttet officiellt var större så bars klockan tydligt mindre än Royal Oak pga det kortare avståndet mellan luggarna.

Även Patek valde att arbeta vidare med Nautilus men till skillnad från Audemars Piguet så låg modellen faktiskt ur produktion under flera år innan man 2006 lanserade vad som idag får ses som marknadens kanske mest eftertraktade referens: 5711. Den behöll i princip samma form och storlek men fick ett egenutvecklat urverk från Patek, en sekundvisare och en ökad vattentäthet till 120 meter.

Det råder ingen tvekan om att Gerald Genta var klockindustrins starkast lysande stjärna under den här perioden. Samma år som Nautilus lanserades klev anrika IWC fram med en helt ny design av sin antimagnetiska klassiker Ingenieur. Kan ni gissa vem som hade ritat den? Mycket riktigt...Gerald Genta. 

Ingenieur SL blev dock långt ifrån en försäljningssuccé och producerades i mindre än 1000 exemplar. IWC har dock fortsatt med modellen i modern tappning som än idag kännetecknas av en integrerad länk och boett inslutet i mjukt järn för att skydda verket mot magnetism. 

Man pratar ofta om den "heliga treenheten" när det kommer till schweiziskt urmakeri och självklart skulle den sista delen i denna trio även de med på tåget. 1977, året efter Nautilus och Ingenieur SL lanserades presenterade Vacheron Constantin sin modell 222 (som syftade på hur många år sedan det gått sen det anrika företaget grundades). Till skillnad från vad många än idag tror så var det inte Gerald Genta som låg bakom denna design utan den då 23-årige Jörg Hysek. 

222 var den tredje klockan på fem år att förses med det nu ikoniska JLC-verket (som faktiskt aldrig använts av Jaeger LeCoultre själva).

Med åren valde Vacheron att byta namn från 222 till vad vi idag känner igen modellen som nämligen Overseas. 

Det är ingen tvekan om att de är dessa fyra stora som främst förknippas med kategorin och begreppet Lyxstålsport. Idag ser såklart situationen annorlunda ut än den gjorde på 1970-talet. Idag är en dykarklocka i stål lika naturligt till kostym som en lövtunn kostymklocka var på 50-talet. Trots detta har den här kategorin av klockor stått sig väl mot tidens tand och trots en väldigt tidstypisk design så är de fortfarande några av de mest eftertraktade modellerna på marknaden.

Eller som Audemars Piguet beskriver sin framgångssaga Royal Oak: From Avantgarde to Icon...