Let's face it – den stolta brittiska industrin är inte längre vad den brukade vara. Med få undantag, som exempelvis den blomstrande skotillverkningen i Northampton, har många industrier sopats bort helt till förmån för tillverkning i låglöneländer. Samma sak gäller för den brittiska klocktillverkningen – en gång rentav världsledande med expertkompetens i London, som bland annat tillverkade marinkronometrar, en typ av mycket exakta ur för navigering till sjöss, och fram till mitten av 1900-talet med en stark regional industri i Coventry.
Nuförtiden finns det ingen storskalig tillverkning alls av
klockor i Storbritannien, men ett antal intressanta nischmärken (ofta med del-
eller heltillverkning i Schweiz eller Fjärran Östern). Eddie Platts är
gentlemannen som med sitt företag och webshop TimeFactors fått bli
kurator för ett antal bortgångna men återuppståndna brittiska klockmärken.
Platts, som har tio år av militär erfarenhet, erbjuder under märket Precista
nyutgåvor och hyllningar till forna tiders militärklockor, under namnet Sewills
klockor med en mer elegant och nautisk profil som påminner om gamla
marinkronometrar samt slutligen även låtit väcka märket Smiths (som, sorry
Rolex, var det Sir Edmund Hillary bar när han besteg Everest). Ett företag som
inte tillverkat klockor sedan slutet av 70-talet. Nedan en nyutgåva av
brittiska försvarets klassiska W10-klocka från Smiths;
I samarbetet the British Masters döljer sig två brittiska klockmärken, Graham och Arnold & Sons. De båda är namngivna efter stora profiler i det brittiska urmakeriet, men skiljer sig tämligen radikalt i stil och stuk. Graham, döpt efter den uppfinningsrike engelsmannen som bland annat är far till stoppuret, har en sportig och nästan lite vräkig design som om man får låna ett brittiskt uttryck är Marmite; antingen älskar eller hatar man det. Som med signaturmodellen Chronofighter, vars avtryckare för tidtagningen inte lämnar någon oberörd…Arnold & Son är den raka motsatsen – märket, döpt efter den kanske mest berömda tillverkaren av kronometrar för navigation och upptäcktsresande, har en konservativ haute horlogerie-design med tydliga influenser från 1700-talets marinkronometrar och inte sällan funktioner för navigation eller världstid. Nedan en specialserie för att hylla James Cook (som, jajamen, en gång i tiden gav sig ut i världen med en Arnold-kronometer)George Daniels betraktas ofta som världens främste nu levande urmakare och är far till Co-Axial-tekniken som används i Omegas klockor. Vad många inte vet, eller tänker på, är att Daniels inte bara är en kunnig konstruktör och författare, utan även en i allra högsta grad skicklig hantverkare som vet att kvalitet tar tid – i snitt har en halv klocka per år sedan 1970 lämnat verkstaden på Isle of Man, tack vare att allting i klockan tillverkas på traditionellt vis (och kostar därefter). Daniels, snart 90 år gammal, har också blivit något av en mentor för unga stjärnskottet Robert W Smith, som nästgårds bygger helt fantastiska armbands- och fickur från grunden. Klassisk brittisk elegans och lyx, kryddat med lite motorromantik, är det man oftast förknippar med Dunhill. Numera är man en del av Richemontkoncernen (där ett flertal av världens främsta klockmärken ingår), vilket innebär att man får ordentlig hjälp i klocktillverkningen av exempelvis Jaeger-LeCoultre. En modell som delar många drag med den klassiska Reverso är modellen Facet från Dunhill, som sticker ut med sin fasetterade boett (och ett klurigt glas!). Överlag är sortimentet intressant och innovativt, och bjuder på många annorlunda klockor med brittisk elegans och humor.Ett företag som bygger såväl stora som små klockor är Dent – och varje Londonturist har, utan att veta om det, granskat firmans mest kända ur. Vilket? Big Ben, förstås. I det lite mindre segmentet är även här inspirationen från forntiden stark och dragen av stolta stora klockor är tydlig, som här i modellen Parliament som naturligtvis hämtat sitt formspråk ur nämnda klocktorn…Den som har minsta intresse för militära klockor har svårt att undvika Cabot Watch Company, mest känt under förkortningen CWC. Företaget, som grundades 1972 och därmed i klockvärlden är mer eller mindre ett spädbarn, har genom sin livstid mer eller mindre uteslutande tillverkat klockor till brittiska försvarsmaktens samtliga grenar, och är bland annat kända för att ha gjort ersättaren till den mytiska Rolex ”MilSub” för Royal Navys dykare. Klockorna är tillgängliga även för allmänheten genom återförsäljaren Silvermans och är sällsynt prisvärda tuffingar i klassiskt militärstuk.Sist ut är unga Bremont, skapat så sent som 2007 av de flygande bröderna English (jo, de heter faktiskt så) som ett märke med klockor för tuffa tag och då huvudsakligen flygande. Klockorna är speciellt konstruerade och testade för att tåla stötar, vibrationer, magnetism, extrema temperaturer och annat – och inte minst stora G-krafter. Något som bevisades i samarbetet med Martin Baker som är världens största tillverkare av katapultstolar (och som enligt egen utsago räddat mer än 7300 liv). De piloter som i nöd skjutit ut sig ur ett flygplan med en av företagets katapultstolar blir automatiskt medlemmar i (det rätt exklusiva…) sällskapet ”Martin Baker Tie Club” och föräras en slips och numera även möjligheten att köpa den för klubbens medlemmar exklusiva Bremont MB-I (nedan) som på baksidan graveras med serienumret på den stol som räddade pilotens liv. För oss andra, vars erfarenheter av stridsflyg sträcker sig till en välspelad VHS-kopia av ”TOPGUN”, finns modellen MB-II som är precis lika snygg…
