Greetings from London

London räknas av många inom modebranschen som världens bästa shoppingstad. Anledningarna kan nog vara många, men den främsta kan nog vara den oerhört fina mixen på stilar, människor och butiker. Allt från pittoresk lyxvintage i Notting Hill till svindyra handväskor och nyrika oljedirektörer på Harrods. Eller superskräddat på Savile Row till streetigt på Dover Street Market. Manolo åkte till ett soligt London för att ta tempen på stadens shoppingutbud så här precis innan London Fashionweek.

Eftersom dagen till ära inte är en lördag är det ovanligt lugnt på Portobello Road. Direkt efter uppstigandet från underjorden tar jag mig raka vägen in på Retro Clothing . I dörren står en överförfriskad medelålders man och ber om ett pund till en pint varpå jag lämnar stället, bara för att tio meter senare gå in i nästa ingång. I skylten ligger fint bevarade Gucciloafers, snyggt slitna boots och en YSL-trenchcoat för trettio pund. Efter lite enkel huvudräkning och valutaomvandling kan jag konstatera att här går det att göra fynd.

Längre ner på Portobello Road får jag syn på den omtalade vintagebutiken One of a kind . Men dörren är belamrad med kedjor och minst tio motorcykellås. Jag blir hänvisad att ringa på dörrklockan. Men inget svar. Runt hörnet ligger One of a kind too och här är det öppet för allmänheten. Jag hinner räkna till tre Burberrydufflar innan jag frågar expediten varför det är stängt i den andra affären. Innan han hinner öppna munnen hittar jag själv svaret på väggen: Polaroidfotografier föreställandes Kate Moss tätt omslingrad runt ägaren till butiken
– Only by appointment, tillägger han.
På vägen ut hinner jag klämma på tre Chanelväskor och sammanfatta att det mesta av utbudet vänder sig till motsatt kön, men att man med lite tålamod nog kan göra ett och annat fynd.

Innan jag lämnar den här delen av stan besöker jag Matches. Matches är en sådan typisk butik som man verkligen saknar i Sverige. Bara en sån sak att de säljer Balenciagas herrlinje gör att man på allvar överväger att bli londonbo. Att de sedan kompletterar med Marc Jacobs, nej inte uttjatade, men ofta förväxlade, Marc by Marc Jacobs, Martin Margiela och Prada gör ju inte beslutet mer svårfattat. Även om priserna i butiken skrämmer de flesta av plånböcker är det oerhört tillfredställande att bara kolla och känna på plaggen. Nicolas Ghesquieres höstkollektion för Balenciaga är verkligen vacker.

Jag tar tunnelbanan mot Oxford Street och börjar promenera. Målet är Dover Street Market. På första våningen säljer de Commes des Garcons parfymer som förmodligen luktar godast i hela världen. Den här våningen rymmer också Junya Watanabes militärkläder han designat för Commes des Garcons, (N)umber Nine och Martin Margiela och så mycket mer att jag inte har plats att skriva. Kolla istället på hemsidan för en total överblick över de olika våningarna.

Dover Street Market är designad av chefsdesignern på Comme des Garçons - Rei Kawakubo. Därav de femtioelva linjerna från det egna märket och den excentriska interiören. Medan undervåningen för tankarna till en gerrilabas är andra våningen totala motsatsen. Mitt i rummet står en stuga som är fylld till bredden med Ann Demeulemeesters senaste kollektion. Och provrummen ser ut att vara hopsnickrade för fem minuter sedan. Det mest markanta i utbudet är utan tvekan Lanvins herrkollektion, som jag inte sett på något annat ställe. Högst upp i den gemytligaste av de olika miljöerna hänger plaggen. Som att man vidrör ett utställningsobjekt stryker man försiktigt handen över tröjor i tiotusenkronorsklassen och jackor för det tredubbla. Se men inte köpa, skulle man kunna summera. En annan uppseendeväckande sak är att det är helt tyst i butiken så du slipper skrika när du försöker föra en konversation. Med andra ord helt tvärt emot låt säga Solos dj-oljud som du får utstå varje gång du besöker affären ( fast det slutade du i och för sig med när du var 15). Om de på någon våning skulle spela musik är det rofyllande klassisk musik och inte enformiga beats från en hobby- dj som somnat vid spakarna.
Att avslöja mer om DSM vore som att berätta om slutscenen i en spännande film. Så jag slutar här. Men detta är ett givet besök nästa gång du är i London.

Jag lämnar butiken med vemod, glädjerus och en ny doft på halsen. Jag är fast besluten om att hinna till Martin Margielas flaggskeppsbutik, som enligt rykten och egna dragna slutsatser ska likna allt annat än en flaggskeppsbutik. Hade jag inte haft en detaljerad karta och en genomskinlig tuschpenna hade jag aldrig hittat dit. Inne på en liten slö gränd har jag till slut det karakteristiska siffersystemet i sikte. Första intrycket: vitt,vitt, vitt. Till och med expediterna är klädda i vitt, i en variant av en doktorrock som täcker området mellan halsen och fotknölarna. Lokalen verkar till grunden vara en gammal industrilokal som man sedan gått lös med färgburkar på.
En del av kläderna känner man igen från de svenska återförsäljarna, men det är mycket, speciellt skor, som endast finns här. Mycket stickade tröjor i sköna material, fina och svindyra skinnjackor och lika fina och dyra rockar.
Priserna till trots, detta är precis som Dover Street Market en självklar sevärdhet nästa gång du är här.

Mitt nästa mål är Browns fashion. Ja, den brittiska nätshoppingsidans fysiska butik, som jag fått höra ska ligga i närheten. Vilket också visar sig vara helt riktigt. Men med två riktigt spektakulära butiker i ryggen är det med en viss känsla av att verkligheten har kommit ikapp. Men jag luras inte av den sparsmakade inredningen, för det visar sig att Browns har mycket gott att bjuda på: Dior Homme, Balenciaga, Prada, Rykiel Homme och till och med svenskt mode är representerat i form av omsorgsfullt utvalda plagg från Acnes senaste kollektion.

Dagen börjar lida mot kväll och kontokortet är utmattat. Så även om lyxvaruhusen som Harrods, Selfridges och Harvey Nichols har kvällsöppet beslutar jag mig för att gå hem. Jag har varit på de här varuhusen vid tidigare tillfällen. Jag har ätit hamburgare på Harvey Nichols café på översta våningen, (rekommenderas varmt) jag har sett alla Amex Black-kort på Harrods och jag har köpt modeböcker på Selfridges eminenta bokavdelning.

Men just ikväll orkar jag inte. Inte mitt kontokort heller.

Det har varit en lång dag.

Addresser:
Retro Clothing: 20 Pembridge Road
One of a Kind: 253 Portobello Road
Matches: 60-64 Ledbury Road
Dover Street Market: 17-18 Dover Street
Maison Martin Margiela: 1-9 Bruton place
Browns: 23 South Molton Street