Kavajens silhuett – Trendigt eller tidlöst?

Om vi först skall försöka bena ut begreppet tidlöst får vi titta bakåt i tiden. Då även det mest konservativa herrmode förändrats (om än långsammare än det på catwalken) blir begreppet lätt urvattnat. Det handlar oftare om ett sätt att beskriva en mellanväg eller som vi svenskar ofta föredrar; Vad som är Lagom. 

För oavsett om det rör sig om kavajens längd, axlarnas och slagens bredd eller höjden på knäppning och gorget så har detta varierat över tid. Som med det mesta inom mode sker efter en viss tid en motreaktion och pga detta är det ofta den gyllene medelvägen som benämns som tidlös. Inte för att den alltid skulle vara rätt men för att den aldrig är helt ”fel”. 

Vi har valt att gå igenom en rad olika detaljer som är direkt avgörande för kavajens silhuett och hur de påverkar helhetsintrycket. 

Kavajens längd

Ur ett konservativt eller traditionellt perspektiv pratar man ofta om att kavajens längd bör täcka stussen baktill och nå till mitten av tummen alternativt knogarna framtill. Detta är dock en rätt kraftig generalisering då varje person ser olika ut i sin kropps proportioner.

Är man under medellängd kan t ex en aningen kortare kavaj (och byxlängd) ge bäraren ett något längre intryck. Är man över medellängd eller har långa ben i proportion till överkroppen kan istället en mer traditionell kavajlängd balansera upp silhuetten. 

Har man däremot en längre kavajlängd än til knogarna finns det stor risk att bärarens överkropp uppfattas som längre än benen vilket generellt sett inte brukar vara att speciellt önskvärt.

Vad som är viktigt att komma ihåg är att det hela tiden handlar om en balans mellan kavajens längd, dess snitt och plaggen den kombineras med. Dagens rådande mode får ses som väldigt kort ur ett historiskt perspektiv men har också balanserats upp av en kortare byxlängd, smalare fotvidd och något högre knäppning. Väljer man istället en mer klassisk kavajlängd är det än viktigare att balasera detta med en något högre midja för att behålla kroppens proportioner. Även placering av gorget och knäppning är i direkt korrelation med kavajlängden för att inte tappa balansen i plagget. En kortare kavaj kan ge en sportigare, yngre och ledigare känsla vilket lockar många ovana kavajbärare. En mer traditionell längd blir istället ofta lite mer elegant men också korrekt. Oavsett hur lång man föredrar att kavajlängden är bör man alltid anpassa kavajens ärmlängd så att den inte går ner på handen. Denna detalj kan få en i övrigt perfekt skräddad kavaj att uppfattas som för stor eller lång. 

Kavajens vidd

Precis som med en kavajs längd har dess vidd varierat kraftig genom årtiondena. En god rekommendation är ofta att kavajen skall följa bärarens kropp och gärna vara smal men inte tight. Att ha en för tight kavaj bidrar ofta snarare till motsatt effekt och att bäraren uppfattas bredare än önskat. Vissa pratar om att man skall kunna ha en knuten hand mellan mage och knapp när den är stängd men vad som verkligen är avgörande är hur kavajen är skuren. En kavaj kan ha mindre utrymme än så och ändå falla helt fritt och ge full rörlighet såvida den är korrekt tillskuren. En illa skuren kavaj kan tvärtom sakna rörlighet även om den är betydligt rymligare. Ett problem idag med många konfektionskavajer är att tillverkaren producerar ett för stort framstycke. Då skräddarändringar mer eller mindre begränsas till ryggpartiet pga kavajens mellanlägg i bröst och slag. Vid skräddarsytt och/eller Måttsytt kan man istället tillverka ett mer exakt framstycke och addera något mer tyg i ryggpartiet.

Det är inte bara vidden i midja som spelar in utan lika mycket i bröst, ärm och höft för ett perfekt resultat. Vissa skräddare föredrar att sy kavajen smalare i bröstet medan andra något fylligare. Detta behöver inte handla om rätt och fel utan snarare om silhuett än passform. Kavajens ärmvidd kan göra betydligt mer för silhuetten än midjan men en för smal kavajärm kan också minska rörligheten avsevärt. 

Kavajens knäppning och gorget

Som vi varit inne på tidigare i texten spelar kavajens knäppning och gorget stor roll för silhuetten. Gorget är den punkt där kavajens slag och krage möts. Under 80 och 90-talet såg vi exempelvis en extremt lågt placerad gorget vilket också kräver en lägre knäppning av kavajen för att inte vinkeln på slaget skall bli för skarp. En låg gorget drar blicken ner mot bärarens bröst och kan ge ett något släpande intyck. Idag ser vi istället en motsatt situation där kavajernas gorget ofta ligger väldigt högt upp på nyckelbenet och således drar ögat mot axelpartiet. Detta innebär också att knäppningen ofta placeras något högre för att inte slaget skall bli för långt och kavajen topptung.

Oavsett om man föredrar en högre eller lägre knäppning är det nästa alltid att rekommendera att låta kavajens knapp placeras vid bärarens naturliga midja. Detta kan vara en eller ett par centimeter ovan naveln och förstärker intrycket av en slank och smal midja.

När det kommer till dubbelknäppt blir det än mer påtagligt då kavajerna idag vanligtvis endast knäpps i den mittersta knappraden men genom historien även valts att knäppts i den understa vilket ger en mycket lägre skärning på kavajen. Denna detalj var ett signum för bl a stilikonen Giovanni Agnelli. 

Kavajens axlar

Man pratar ofta om hur kavajens passform alltid börjar med hur den sitter i axlarna. Detta är absolut sant men det är fortfarande en sanning med modifikation. En kavaj kan nämligen ha en bred eller smalt placerad axel utan att för den delen ha en bristande passform. Här handlar det istället om en silhuett. Idag ser vi ofta en relativt smal axelbredd på många kavajer. Detta i kombination med ett okonstruerat utförande som ger en rund och mjuk axelform där axelsömmen ligger något innanför den naturliga axeln. 

Detta kallas ibland väl frikostligt för "skjortaxel" eller Spalla Camicia vilket egentligen inte stämmer då det snarare har med hur axeln fästs än hur vida den är uppbyggd. Traditionellt neapolitanskt skrädderi hade ofta en något bredare Spalla Camicia som framhävde fram de små veck som bildas när man passar in ett större stycke tyg från kavajärmen i ett mindre ärmhål. 

Hittills har vi bara talat om de mjuka axelkonstruktionerna då de tveklöst speglar rådande modebild. Om vi tittar på klassiskt brittiskt skrädderi har det i alla tider legat ett större fokus på en markerad axel som med hjälp av vaddering och en kraftigare kanvas ger ett mer uppbyggt intryck. Tillsammans med en smal midja och tilltagen kavajlängd ger det en timglasformad silhuett.

Om italienarna generellt förknippats med mjuka axlar och britterna med uppbyggda så är fransmännen kände för den lite konkava axeln man ofta benämner som Roped Shoulder. Det innebär att axeln följer bärarens naturliga form från nacken ner mot axeln men avslutas med en markerad kant.

Vad som är att föredra är högst personligt men ett som är säkert är att uppfattningen om hur smal eller bred, uppbyggd eller naturlig en kavajaxel bör vara varierar kraftigt beroende på region, skräddare eller epok. 

Kavajens ärmhål

Detaljerna vi nämnt ovan varierar ganska kraftigt från olika skräddare men är det någon detalj som återfinns genom hela historien och hos alla bättre skrädderier i såväl Neapel som London eller Paris så är det grunda ärmhål. Det har ofta kallats skräddarnas hemlighet och är en av de detaljer som är svårast att få till utan handsömnad och korrekt tillskärning. Idag produceras konfektionskavajer ofta för att passa människor av olika former och sömnaden är näst intill uteslutande maskinell. Tyvärr krävs det ofta en sömnad för hand för att kunna få till grunda ärmhål utan att kavajens ärm blir för smal.

Många bärare tror att genom att ha ett rymligt ärmhål ökar rörlighet i kavajen vilket är raka motsatsen. Ju högre man kan sy ärmhålet, ju mindre kommer resten av kavajen röra sig när bäraren lyfter armarna. Det bidrar också enormt mycket mer till en smal silhuett än att fokusera på en smal midja.

Kavajens slag

Är det något som verkligen varit talande för en tidsperiod är det kavajens slagbredd. Även här pratas det ofta om tidlöshet när faktum är att historien bjudit oss på allt ifrån 6cm smala slag under tidigt 60-tal till maffiga slag på över det dubbla under det glada 70-talet. Återigen är det oerhört viktigt att betona att det inte rör sig om rätt eller fel utan om att hitta en balans och harmoni i helheten. T ex så "behöver" en kavaj med väldigt breda slag ofta lite mer längd. Även detaljer som skjortkrage och slips spelar stor roll för att balansera upp slaget. Med ett smalt kavajslag behövs en mindre skjortkrage och smalare slips medan ett brett slag ofta gifter sig med en något större krage och bredare slips för att inte ta över helhetsintrycket helt.

Beroende på om man väljer en såkallad "Notch Lapel" eller "Peak Lapel" kommer intrycket av slagets bredd och gorgetens höjd att variera. 

Sammanfattning

För att avrunda denna ganska omfattande artikel vill vi säga följande; Precis som man bör känna till stilregler för att på ett framgångsrikt sett bryta mot dem bör man reflektera över hur dessa detaljer påverkar helhetsintrycket för dig som bärare. Oavsett om det handlar om kavajlängder eller slagbredder bör man i första hand utgå från vad man själv faktiskt är bekväm och trivs bäst i snarare än vad rådande trend eller andra människor säger man skall bära. 

Rådande trender kommer alltid påverka vår uppfattning om stil till viss grad vilket är viktigt att acceptera. Vissa påverkas mer än andra men det behöver inte vara något negativt att ens personliga stil förändras och utvecklas över tid. Att köpa en längre kavaj man inte känner sig bekväm i med motiveringen att den är mer tidlös är sällan lyckat. Köp vad man trivs med idag för man kan omöjligt förutse vad man kommer gilla om 20 år. Samma sak gäller såklart åt andra hållet också. Trivs man bättre i en klassisk kavajlängd finns det ingen anledning att förändra sig drastiskt pga rådande trend. 

Vår övertygelse är att man som bärare alltid kommer bli mest nöjd genom att köpa saker som verkligen kommer till användning. Hellre det man verkligen vill ha och något färre produkter. Låt er garderob växa över tid och spegla er personliga stil. Klä er för er egen skull och inte för någon annan.