Manolo logotype

Manolos guide till klocktermerna

Klockan är en av mannens mest klassiska accessoarer och i många avseenden finns det paralleller mellan hantverket bakom exempelvis klockor, kostymer och skor. Vi bevakar området allt mer frekvent men det är inte alltid det lättaste att förstå vad olika klockrelaterade uttryck betyder. Vi har därför satt ihop en guide till klocklingon.

Vissa av dessa uttryck är mer vedertagna än andra och vi har valt att blanda uttryck som syftar till såväl urverk som yttre faktorer av en klocka. 

Amplitud – Den totala vridningen av balansen i ett urverk. Det är den kanske främsta indikatorn på ifall det är dags för service. Ett nyservat urverk i optimalt skick bör ligga på mellan ca 270-310 i amplitud för att prestera perfekt.

ATM – Anger mått för atmosfäriskt tryck som klockan klarar. Är vanligtvis 3 ATM (30m), 5 ATM (50m), 10 ATM (100m) eller 20 ATM (200m). Normalt sett brukar man säga att klockor med 3 ATM inte bör komma i kontakt med vatten, 5 ATM klarar lättare stänk, 10 ATM klarar bad och snorkling samt 20 ATM är lämpligt för proffsdykning. 

Bezel – Kallas även vridring, glasring eller krans och syftar till den ring som på exempelvis dykarklockor går att rotera för att avläsa hur länge man varit under vattnet. Bezelen kan även har 24-timmarsvisning eller tachymeterskala för GMT-funktion eller avläsa varvtid på racingbanan. De kan även vara fasta likt på modellen Royal Oak från Audemars Piguet.

 

Den åttakantiga bezelen på Royal Oak är en av de mest karaktäristiska designelementen i klockan.

Blånerade visare – Den typen av klarblå visare som är vanliga hos exempelvis tillverkare som Breguet och framför allt A. Lange & Söhne. Effekten uppnås genom att behandla visarna med extremt hög värme och är vanligast mot en silverfärgad urtavla.

 

Blånerade visare på A.Lange & Söhne 1815.

Breguetindex – Den form av kursiva arabiska siffror som är vanligt förekommande på framför allt kostymklockor och som ursprungligen kom från Louis Breguet men nu används av mer eller mindre alla tillverkare i branschen.

 

Breguetindex på en kronograf från Movado.

Côte de Genéve – Den randiga finish som är vanligt förekommande på finare urverk från Genéveregionen. Det är ett rent estetisk men högst tidskrävande arbete som utförs på alla delar av urverket. 

 

Côte de Genéve är en finisheringsteknik på urverkets olika delar.

Evighetskalender – En komplikation som utöver att visa tiden även visar dag, datum, månad och i vissa fall år. Komplikationen tar hänsyn till olika månaders längd samt skottår och behöver därför inte ställas om någon gång under året förutsatt att klockan inte stannar. 

 

Evighetskalender från Jaeger LeCoultre som utöver tiden anger dag, datum, månad och år.

Integrerad länk – Den typ av länkinfästning där klockans boett och länk är en del av varandra och inte går att byta mot exempelvis generiska klockband. Det var en genomgående detalj på exempelvis Gerald Gentas klassiker Royal Oak, Ingenieur SL och Nautilus och blev en av de tydligaste klocktrenderna under 1970-talet.

 

Patek Philippe Nautilus ref. 3700 designad av Gerald Genta 1976 har likt hans andra mästerverk Royal Oak en länk som är integrerad i klockan boett.

Kronograf – En komplikation som fungerar som tidtagarur och hanteras genom två knappar på klockans boett. Den ena knappen startar och stoppar tiden medan den andra nollställer sekundvisaren. Det anses av många urmakare vara en av de mest prestigefyllda komplikationer att bemästra.

 

Rolex Daytona är förmodligen en av världens mest kända kronografer.

Månfas – En komplikation som ofta återfinns på klassiska kostymklockor och som visar i vilket skede månen står. En komplikation som kan låta meningslös men var extremt användbar förr för att hålla koll på tidvattnet på sjön.

 

En av de mest genomarbetade klockorna med månfas kommer från Arnold & Son.

Natoband – Ett nylonband som man trär över klockans bandstift, under boetten och över nästa bandstift för att sedan förankras i sig själv. Denna konstruktion gör att klockan sitter säkrad på handleden även om ett av bandstiften skulle lossna. Bandet härstammar från 60-talet och bars av framför allt flottans dykare då det kunde fästas utanpå dykardräkten.

 

Natoband på Omegas dykarklocka Seamaster 300.

Kvarts/Quartz-klockor – Kvartsur är en klocka som mäter tiden med hjälp av oscillationer från ett batteri in i en kvartskristall. Tekniken slog på allvar igenom under sent 60-tal och var nära att döda hela den schweiziska klockindustrin. Kvartsur anses överlag som mindre mekaniskt imponerande men har i regel både lägre gångavvikelse och pris än mekaniska ur.

 

Swatch var företaget som enligt många räddade den schweiziska klockindustrin under 1980-talet när kvartskrisen stod för dörren.

Rotor – Den skiva i automatiska urverket som roterar när bäraren rör handleden och på så sätt vrider upp klockans fjäder.

 

Graverad rotor i guld som går att se genom bakboetten hos Audemars Piguet. Rotorns funktion är att den roterar när bäraren rör på handleden för att på så sätt vrida upp klockan vilket man annars behöver göra via kronan.

Rucka – Ett sätt att korrigera klockans gångavvikelse genom en enklare inställning utan att nödvändigtvis genomföra en service.

Svärdvisare – Den typen av visare som pga dess avsmalnande, spetsiga form påminner om ett svärd och är en av de vanligaste typen av visare som man hittar på klockor från bl a Patek Philippe och Vacheron Constantin.

 

Svärdvisare från Vacheron Contantin.

Tourbillon – En av de mest avancerade komplikationerna i en klocka som är skapad för att motverka jordens gravitation vilket teoretiskt kan påverka en klockas gångavvikelse. Huruvida denna komplikation har någon praktisk funktion i ett armbandsur går att ifrågasätta men det är fortfarande ett horologiskt hantverk av högsta kaliber.

 

Tourbillionen uppfanns av Abraham Louis Breguet och anses vara en av de mest avancerade komplikationer man kan producera.

Urverk – Klockans "motor" som kan vara mekaniskt (manuellt eller automatiskt) alternativt batteridrivet. Ett mekaniskt urverk består av en fjäder som vrids upp och fungerar som kraftkälla. Fjädern kan dras upp antingen för hand genom att vrida på klockans krona eller genom en rotor i urverket på automatiska klockor som rör sig när bäraren rör på handleden. Även automatiska klockor kan vridas upp via kronan.

Winder – En maskin med en eller flera roterande kuddar där man kan placera sina automatiska klockor för att de inte skall stanna när man inte bär dem på handleden.

 

Exklusiv winder från Bernard Favre som håller automatiska klockor uppvridna även när de inte används.

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Klockor

#1 Mike säger
2018-12-13 12:19 - Anmäl

Bra artikel, mer klockor till folket!

En fråga: "Även automatiska klockor kan vridas upp via kronan" Detta gäller väl ändå inte alla automater, eller har jag missat något?
En fråga till, angående winder: Bra för att hålla igång urverket jämnt då man inte använder klockan, eller slits det fortare och med andra ord mår bra av att vila ibland?
#2 Uther Pendragon säger
2018-12-13 12:52 - Anmäl

Är beskrivningen av svärdvisare verkligen korrekt? Jag har alltid trott att det är visare som "blir bredare innan de smalnar av", d.v.s. som minutvisaren på Omega ploprof?
#3 arnie säger
2018-12-13 14:20 - Anmäl

A small correction from an experienced diver. 3 ATM is not 30 meters. The accurate is 20 meters since being on the surface is 1 ATM. Hence 10 ATM is 90 meters, 20 ATM is 190 meters and so on. But thank you for an excellent article. Sorry my Swedish isn`t god enough for writing, but I`m getting there. Merry X-mas to Manolo!
#4 jj säger
2018-12-13 14:42 - Anmäl

Mike: Alla automatiska klockor går att vrida upp via kronan. Låter du klockan ligga och den stannar, bör du skruva upp klockan om du vill ställa tid/datum. Därmed blir uppvridningsfunktionen vital.

Åsikterna kring en winder går isär, dock är det väldigt få riktiga klockentusiaster som använder winder, med andra ord är det ganska sannolikt ganska onödigt, förutsatt att man orkar ställa klockan när man börjar använda den efter längre vila.

Uther: Jag är av samma åsikt, med "Sword Hands" tänker jag mer på det du beskriver.
#5 R säger
2018-12-13 15:27 - Anmäl

Andreas & övriga,

En klockrelaterad fråga - jag har noterat att många som bär klockor med kronograf inte låter sekundvisaren gå (alltså centrala sekundvisaren, inte övriga). Finns det någon särskild anledning till det? Har hört någonstans att det kan vara skadligt för urverket men vet inte om det är en myt...? Jag går nämligen i köptankar och funderar på en IWC-kronograf. Noterat att du har en Portugieser - har du sekundvisaren "still" när du bär den?
#6 Andreas Weinås säger
2018-12-13 15:50 - Anmäl

#15 - På de flesta kronografer har du en löpande sekundvisare i en av registren på tavlan. Att använda stoppfunktionen dvs centrumsekund är så vitt jag vet inte skadligt men påverkar klockans gångreserv då det kräver med kraft. Jag använder sällan min kronograf annat än till små, praktiska saker som när man lagar mat etc. Däremot älskar jag symmetrin i dessa tavlor och hantverket bakom.
#7 Kalle säger
2018-12-13 16:11 - Anmäl

#1, #4
Alla automatiska går inte att vrida upp. Seiko 5 med urverket 7s26 dras enbart upp med rotor, för att ta ett billigt populärt exempel.
#8 Joakim säger
2018-12-13 16:30 - Anmäl

Visarna på klockan från VC skulle jag kalla "dauphine hands" och de på klockan från Arnold & son "sword hands". Men termerna kanske är annorlunda på svenska.
#9 Lars säger
2018-12-13 16:46 - Anmäl

Re R
"Centrala sekundvisare" är igång när du använder kronografen (dvs tar tid), inte annars.
#10 Peter säger
2018-12-13 17:08 - Anmäl

#R
Jag tror inte att det är sekundvisaren som du tror dig se stå stilla utan att det är tidtagarefunktionens visare.
#11 Mike säger
2018-12-13 21:20 - Anmäl

#4 jj, tack för svar

#7 Kalle, möjligt att jag missförstår men jag hade en sådan liggande (SNK805) så jag testade att dra igång den tidigare och nu har den tickat på i flera timmar.
#12 nörd säger
2018-12-13 22:46 - Anmäl

Korrektion: kristallen ger oscillationer in i en processor. Batteriet driver processorn som ger pulser in i kristallen.
#13 Kalle säger
2018-12-14 12:07 - Anmäl

#11
Urverket kan inte dras upp med hjälp av kronan. Klockan skakas igång med vad som brukar kallas Seiko shuffle, därefter tickar det på som vanlig automatisk. Sekundvisaren stannar heller inte när kronan dras ut. Detta gäller specifikt för urverket 7s26, kanske att nyare modeller har fått uppgraderad version.
Skicka
OBS! Detta forum är förhandsmodererat, dvs. alla inlägg som skrivs måste godkännas av en administratör innan de visas publikt.