Manolo logotype

Manolos guide till kavajaxlar

Vi fick en fråga tidigare i år om vi kunde göra en guide till de vanligaste typerna av kavajaxlar inom skrädderi. Pga högt arbetstempo fick vi skjuta på artikeln ett tag men idag tänkte vi presentera en genomgående guide till de mest kända axelkonstruktionerna samt deras respektive ursprung.

När man pratar om axelkonstruktioner är det viktigt att skilja på två saker: Axelns avslut samt uppbyggnad. Varför detta är viktigt är för att bägge påverkar bärarens silhuett men på lite olika sätt. I dagens artikel skall vi försöka gå igenom de vanligaste och mest karaktäristiska kavajaxlarna som man kan stöta på samt hur de påverkar känslan i kavajen. Då det finns mängder med variationer inom respektive region och flera skräddare tenderar att erbjuda olika alternativ bör den här guiden ses snarare som en generaliserande inspiration.

London

Det brittiska anses av många vara urfadern till allt västerländskt skrädderi. Även om silhuetten och plaggen varierat genom århundraden så har det brittiska skrädderiet länge förknippats med mycket struktur och uppbyggnad. Dels använder brittiska skräddare i regel betydligt tjockare kanvas av hästhår för framstycke och bröst men framför allt även en ansenlig vaddering i axeln. Vad detta innebär är att bäraren får en rakare linje från nacke till axel vilket enligt vissa förstärker känslan av en atletisk och maskulin uppbyggnad. Särskilt om man har sluttande axlar naturligt. Axelns avslut är ofta markerat med en svag så kallad roping (cigarraxel kallar vissa det) som definierar gränsen mellan axel och ärm. 

Fördelarna med en uppbyggd brittisk axel är att den som vi var inne på kan dölja sluttande axlar och ge bäraren en mer maskulin silhuett. Det är en något som många eftersträvar i exempelvis formella plagg så som smokings och mörka kostymer. Nackdelen är att den här axelkonstruktionen och silhuetten sällan gör sig speciellt bra i ledigare uddakavajer då kontrasten mellan den markerade silhuetten och avslappnade användningsområdet tenderar att bli för hård.

Kända skrädderi från staden: Chittleborough & Morgan, Huntsman, Edward Sexton

Michael Browne som tidigare arbetade på Savile Row-skrädderiet Chittleborough & Morgan. Här ser vi ett tydligt exempel på deras raka och markerade axelkonstruktion vilket gör sig väldigt väl i en formell kostym med spetsiga slag.

Edward Sexton i kostym från sitt egna skrädderi med väldigt uppbyggd och rak axel vilket ger en närmast vertikal axellinje.

Paris

Om vi beger oss söder ut från de brittiska öarna kommer vi till Paris, en av modets viktigaste städer genom historien. Idag har den parisiska stilen stått lite i skymundan för den italienska i allmänhet och den neapolitanska i synnerhet. Parisiska skräddare har i många fall ett rykte som några av världens absolut främsta på handsömnad och finish.

Vad som framför allt präglar den parisiska kavajaxeln är den konkava axellinjen och det kraftigt markerade avslutet som ibland kallas Pagonda. Här är det alltså inte tal om en rak axellinje med vaddering likt britterna utan snarare en som följer bärarens naturliga form och avslutas i en kraftig roping. 

Med den här typen av konstruktion hamnar bärarens axlar extra mycket i fokus och den förstärker känslan av att personen är bredaxlad. Det är likt den brittiska bäst på mer formella kostymer även om den är mer iögonfallande och kanske därför inte för alla. 

Kända skrädderi från staden: Cifonelli, Camps de Luca

Lorenzo Cifonelli i företaget signaturaxel med konkav linje och markerat avslut.

Kostym från Camp de Luca med liknande om än inte lika extrem axelpuff.

Milano

Vi fortsätter söder ut och når den norditalienska modemetropolen Milano. Den milanesiska stilen påminner en del om det brittiska med en tydligare struktur än exempelvis inom det syditalienska skrädderiet (mer om det längre ner). Det är den italienska charmen, kombinerat med den brittiska filosofin som gör det milanesiska skrädderiet till ett av världens finaste enligt oss. Särskilt för klassiska affärskostymer. Axeln har en lätt uppbyggnad som fortfarande följer bärarens naturliga axellinje och avslutas i med ett rent och markerat avslut. 

Kända skrädderier från staden: Musella Dembech, A. Caraceni 

 

Musella Dembech är ett av Milanos främsta skrädderi som tydligt summerar stadens tradition.

Affärskostym från A.Caraceni med strukturerad och balanserad axel.

Florens

Vi fortsätter ner genom Italien och når snart Florens. Som ni kan notera hittills blir konstruktionen och uppbyggnaden långsamt lättare ju längre söderut vi kommer. Det florentinska skrädderiet är känt för flera saker: De svepande konkava slagen, avsaknaden av sömmar i framstycket och inte minst en generös delning av kavajen under knäppningen (även känt som open quarters). De är även kända för en specifik typ av axel. Den är väldigt naturlig, utan uppbyggnad och vaddering med ett rent avslut som är förlängt strax utanför bärarens naturliga axel. Detta förstärker känslan av breda axlar samtidigt som man behåller den axlarnas naturliga fall. 

Kända skrädderier från staden: Liverano & Liverano, Sartoria Corcos

 

Kostym från Liverano med den förlängda axeln som man vanligtvis hittar inom florentinskt skrädderi.

Sartoria Corcos har en liknande silhuett med förlängd axel men ännu lättare kanvaskonstruktion.

Neapel

Neapel är sista staden i artikeln och i många avseenden antitesen till det brittiska skrädderiet. Ursprunget bakom den okonstruerade och lätta kavaj som kännetecknar regionen sägs komma från Vincenzo Attolini som under 1930-talet revolutionerade herrmodet genom att strippa en vid tiden populära brittisk kavajen på all uppbyggnad. Detta var för ta fram ett bättre anpassat plagg för det varma klimatet i södra italien. 

Neapolitanarna är kanske främst kända för sin Spalla Camicia, eller skjortaxel som det heter på svenska. Det finns vissa missförstånd kring detta begrepp där det ofta används för alla axlar som är naturliga eller har plisséringar. En skjortaxel handlar främst om hur man fäster ärmen underifrån mot axeln. Det ger en väldigt rund och mjuk axelsilhuett som passar extra bra för lediga och avslappnade uddakavajer. Orsaken till de plisséringar man ofta ser är att man för hand passar in en överärm med större omkrets än ärmhålet. Fördelen med detta är att man får en maximal rörlighet kombinerat med en smal silhuett.

Då kavajen helt saknar vaddering i axeln får den en naturlig linje. En neapolitansk kavaj har i regel även en väldigt tunn kanvas i bröst och framstycke vilket ger en lätt och ledig känsla men ibland i bekostnad av ett rent fall. 

 

Klassisk neapolitansk skjortaxel från Orazio Luciano.

Vart dessa plisséringar hamnar kan skräddaren styra och i detta fallet från Attolini är de placerade på övre baksidan av axeln.

 För att illustrera lite hur de olika axlarna är konstruerade kan man se en illustration nedan. 

 

Dela på Facebook Dela på Twitter

#1 PJH säger
2018-07-23 16:15 - Anmäl

Gute Beschreibung der Axel-Geographie.
#2 Sean säger
2018-07-23 18:12 - Anmäl

Fantastisk läsning!
#3 Nicke säger
2018-07-24 09:00 - Anmäl

Mkt fin artikel!
#4 Sven säger
2018-07-24 10:09 - Anmäl

Blir det ngn review av Götrich framöver, vore väldigt intressant som ett av få tillgängliga besviken skrädderi i Sverige .
#5 Andreas Weinås säger
2018-07-24 11:51 - Anmäl

#4 - Skulle absolut kunna vara aktuellt men blir nog tidigast till hösten i så fall. Min dubbelknäppta kostym är från Cad & The Dandy och det är Ian och James från företaget som har skött all måttagning samt avprovningar. Samma tjänst är tillgänglig via Götrich men då kommer Jussi dessa områden på plats i Stockholm. Jag känner inga tveksamheter kring att han skulle kunna leverera ett likvärdigt eller t om bättre resultat men vem som hanterat processen kommer alltid påverka slutresultatet (på gott eller ont) vilket gör att det är viktigt att särskilja mellan skräddarsytt från Götrich och C&D även om produktionen är densamma.
#6 C L säger
2018-07-24 13:17 - Anmäl

Andreas, are there any brands offering MTM who would be able to produce a Milanese shoulder? Caraceni and its equals are currently out of my league price-wise, but I truly adore the aesthetic. Any pointers would be greatly appreciated.
#7 Andreas Weinås säger
2018-07-24 14:04 - Anmäl

#6 - Good question! While the shoulders inspired by the neapolitan tradition dominates the market, there´s usually a few more structured options available as MTM from each brand/manufacturer.

From a personal experience I know that Caruso, Corneliani, Zegna and Brioni makes a very nice structured but natural shoulder with similar look.
#8 C L säger
2018-07-25 17:09 - Anmäl

Thanks, the fact that you make time to actually answer all these queries is truly appreciated!
#9 Korven säger
2018-07-26 13:09 - Anmäl

Finns det några tjänster i Sverige som tillhandahåller den franska stilen?
#10 random säger
2018-07-28 21:11 - Anmäl

Mycket bra artikel! Kul att du fortsätter skriva trots sommaren.

Tror Simon Crompton skrivit nån gång att ett "problem" för den franska/parisiska skräddare branschen är att majoriteten av alla som utbildas i klädesdesign -och tillverkning sugs upp av modehusen inom haute couture. Det har bidragit till att fransk tradition inom herrstil mer eller mindre försvunnit.
#11 random säger
2018-07-28 21:19 - Anmäl

Och sen en reflektion om artikelns ämne: jag har själv väldigt naturligt raka, breda axlar. Föredrar därför lättare kavajer med mindre uppbyggnad. Passar även mitt sammanhang i arbete och fritid.

En klassisk engelsk kostym är dock onekligen en oslagbar studie i design och balans. Serien där Simon Crompton går igenom olika skrädderier är fantastisk.
Skicka
OBS! Detta forum är förhandsmodererat, dvs. alla inlägg som skrivs måste godkännas av en administratör innan de visas publikt.


Har du frågor kring stil och mode? Ställ din fråga så försöker Manolo att besvara den så snabbt som möjligt.

Till Fråga Manolo →

Permanent Style

The best cloths of Spring/Summer 2019

Läs mer

Shoegazing

Inför London Super Trunk Show 2019

Läs mer

Hodinkee

HODINKEE Radio: Baselworld 2019...

Läs mer

Följ manolo.se direkt via våra RSS 2.0 feeds.
Alla artiklar Kläder Skor Accessoarer
Skönhet Guide Butikskollen