Manolo logotype

Janne Melkersson lär världen göra skor

Han har jobbat med skor i nästan 35 år, han håller skotillverkningskurser för folk från hela världen, och han har gjort läster som varit inspirationskälla för Gaziano & Girlings hyllade konfektionsläster. Möt Janne Melkersson, beställningsskomakare.

Hara är en av Sveriges längsta byar, i sju kilometer löper den längs Storsjöns strand nedanför Östersund, men trots det finns här bara omkring 70 hushåll. I ett av de små husens källare har Janne Melkersson, 63, sin verkstad

Hit har bara under senaste åren besökare från bland annat USA, Singapore, Estland, Somalia, Kina och Tyskland kommit för att lära sig göra skor för hand. Vad som är unikt med Jannes kurser är dels att eleven är ensam och får all uppmärksamhet, dels att de verkligen lär sig hela processen med måttagning, lästtillverkning, mönstertillverkning, nåtling (sömnad av ovanlädret), bottning (själva tillverkningen av skorna) och finish.

- När eleverna kommer härifrån kan de faktiskt börja göra skor själva, och det är det också många som gör. Vissa bara för sig själv och de närmsta vännerna, men det är också flera som gått vidare och blivit professionella, säger Janne Melkersson.
Han har också haft folk från fabriker som besökt honom för att tillskansa sig kunskap.
– Jag minns särskilt ett besök av en kvinna från en fabrik i Kina som skulle börja tillverka klassiska herrskor. Hon var jätteintresserad och antecknade febrilt för att suga åt sig allt. Jag frågade vad det var för fabrik hon jobbade för. "Vi är 40 000 anställda", svarade hon. Sen var visserligen hennes avdelning ganska "liten", med ungefär hundra man, där man då skulle tillverka herrskorna. Kursbesökarna är allt från sådana som henne till svenskar som bara tycker det skulle vara kul att se hur det går till när man gör skor.

 

I nästan 35 år har Janne Melkersson arbetat med skor i olika former, vilket gett en mycket bred kunskap.

Janne Melkersson är uppvuxen ännu längre norrut i landet, i byn Bygdeå norr om Umeå. Där var både hans pappa och farfar skomakare. På den tiden när hans farfar började fanns det i princip ett skomakeri i varje by, och man tillverkade skor åt alla i närområdet. Jannes pappa tog över skomakeriet på 50-talet, men då hade glansdagarna för de traditionellt konstruerade skorna redan börjat svikta, och det var svårare att försörja sig. Därför började pappan istället jobba på en skofabrik inne i Umeå kombinerat med att driva ett reparationsskomakeri.

– Jag hängde mycket i pappas skomakeri när jag var liten. När jag gick i högstadiet och vi skulle ha praktik ville jag göra den hos en kollega till honom. Men pappa sa bestämt nej, "det finns ingen framtid som skomakare". Han såg vartåt det barkade, med limmade skor av sämre kvalitet men lägre pris, så folk skulle köpa nytt istället för att reparera, berättar Janne Melkersson.

Pappan lyckades avstyra sin son, som blev brevbärare istället. Men det var bara tillfälligt. I mitten av 70-talet sökte sig Janne åter till skomakeriyrket, och hamnade på ett reparationsskomakeri. Han gick sedan tre år som lärling på ett ortopedskomakeri och jobbade i ett decennium inom den branschen.

Kunskaperna om fötter och passform från ortopeditiden har Janne Melkersson haft stor nytta av när han därefter inledde det som kommit att bli hans sysselsättning de senaste dryga två decennierna. Han startade sin egen verksamhet som beställningsskomakare, eller bespokeskomakare som det ofta kallas, under märket Melker Shoes & Boots. I början handlade det mycket om ridstövlar, men i mitten på 90-talet började han göra allt mer klassiska herrskor. Han gick in hårt för att lära sig att göra så eleganta skor som möjligt, och när sedan internet kom och minskade avstånden i världen kunde han plötsligt enkelt sprida bilder och information om sina verk internationellt.

- För en sådan som mig, baserad mitt ute i den skandinaviska glesbygden, har internets betydelse varit enorm, säger Janne.

Många inspirerades också av hans arbete. Exempelvis tittade Tony Gaziano, ena halvan av berömda premiumskomärket Gaziano & Girling, en hel del på en av Jannes läster när Tony utvecklade sitt märkes hyllade konfektionsläster.

 

En ren oxfordsko gjord i babycalf-läder med djup burnishing.

Med internet-kändisskapet som grund gjorde Janne Melkersson en del turer till USA där han kunde ha mängder med kunder under en resa. När banken Lehman Brothers gick i konkurs 2008 och finanskrisen slog mot USA och världen märktes dock en tydlig nedgång i intresset från kunderna, och Janne slutade med resorna till andra sidan Atlanten.

– Det var tuffa år för många utav oss. Bespokeskor är en konjunkturkänslig bransch, när folk blir oroliga över ekonomin är finare skor som mina för 27 000 kronor något man tidigt väljer bort.

För att inte vara så beroende av enbart beställningar började han mer och mer satsa på kurserna, och det är den verksamheten som vuxit mest på senare år. I en alltmer högteknologisk värld växer intresset för traditionellt hantverk, det finns en längtan efter att gå tillbaka till grunderna och att arbeta med naturliga material.
Så världen fortsätter att ta sig till källaren i Hara för att lära sig göra skor för hand.

 

/Jesper Ingevaldsson

Frilansskribent och grundare av Shoegazing.se

 

Så här tjocka är bindsulorna som används när skor görs med handrandsöm. Dessa har precis blockats, vilket innebär att de blötlagts och sedan fått torka på lästen. Nu kommer de fästas vid lästen igen och kanterna trimma, för att sedan karva ut ritsläppen som randen sys i.

Randsöm sys för hand.

I husets källare har Janne Melkersson inrett sin verkstad.

En wingtip derby i mörkbrunt läder.

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Skor

#1 EB säger
2017-08-02 12:02 - Anmäl

Tack för en välskriven och sympatisk artikel!

Något jag skulle tycka vara roligt att läsa mer om är Jannes och andra experters åsikter om passform. Verkar vara många skoentusiaster som utvecklar olika former av problem över tid. Får vi verkligen till passformen ordentligt?
#2 Matte säger
2017-08-02 13:47 - Anmäl

Otroligt intressant .... Dessutom bra skrivet
#3 random säger
2017-08-02 15:00 - Anmäl

Fantastiskt!
#4 Pea säger
2017-08-02 15:23 - Anmäl

Instämmer i den positiva kritiken!

Extra kul då man är jämte själv :)
#5 A säger
2017-08-02 19:43 - Anmäl

Känns som jag läst denna artikeln (eller något väldigt liknande) förr. Den är inte helt ny va?
#6 Jesper Ingevaldsson säger
2017-08-02 21:16 - Anmäl

^^^ Tack för de positiva kommentarerna!

#1 EB: Ja, det är en kombination av att man använder skor som inte sitter helt hundra, och att man blir äldre (de flesta får, tyvärr, olika former av fotproblem med åldern). När det gäller det vi kallar klassiska skor så behöver passformen vara god för att det ska fungera bra i längden, märks tydlig när inte gör det, medan de som kanske exempelvis har sneakers eller andra mjukare skor inte får samma direkta problem då mjukheten gör inte märks samma sätt, men problem (ofta pga bristande stöd i de fallen) utvecklas ändå som kan märkas desto mer senare.
Var en duktig ortoped som är specialist på skor som sa att det som är bäst för fötterna är antingen riktigt bra sittande klassiskt konstruerade kvalitetsskor eller riktigt bra sittande löparskor.

#5 A: Stämmer, det här är en lite omskriven och förlängd version av en text som publicerats i Plaza Uomo för ett par år sedan. Kommer en artikel här på Manolo om japanen Yohei Fukuda senare i sommar också som är detsamma.
#7 Nils säger
2017-08-03 10:48 - Anmäl

Mycket trevlig läsning!
#8 Antoine säger
2017-08-03 13:18 - Anmäl

Mycket trevlig och intressant läsning! Och uppfriskande att du - till skillnad från övriga skribenter på Manolo - har förstått att klassisk stil och gentlemannamässighet också inbegriper ett månande om att uttrycka sig väl i skrift (den stilistiska färdigheten på denna sida håller tyvärr knappt gymnasienivå i övrigt).
#9 Jesper Ingevaldsson säger
2017-08-03 14:01 - Anmäl

^^^ Återigen tack för vänlig ord om artikeln!

#8 Antoine: Angående stilistiska nivån så uppskattar jag så klart du tycker jag gör det bra, lite tråkigt dock med den allt annat än "gentlemannamässiga" nivån på kritiken av övriga. Bättre vara mer konstruktiv om du önskar bättringar på olika sätt.

Om man nu tar ämnet, så vore det konstigt om inte mina texter höll lite högre nivå, då jag är den ende som skriver för Manolo som är utbildad journalist. Att hitta personer som har den både djupa och breda kunskap om kläder och klassisk stil som Andreas, Olof och även Gabriel har, som också är utbildade i skrivande i någon form eller liknande, och har möjlighet jobba helt eller frilans för detta, är dock allt annat än lätt. Själv kan jag en hel del om skor, men om jag skulle ge mig på att skriva närmre om kläder eller klockor hade det blivit riktig soppa av det hela, och jag kan nog garantera att det hade varit ordentligt liv på Manolos läsare om innehållet hade varit felaktigt och galet.

Jag vet också om den arbetsbelastning som redaktör Andreas ligger under, vilket inte underlättar. Tycker personligen att samtligas texter på Manolo blir bättre och bättre, men önskar man ännu mer så skriv det på ett konstruktivt och uppmuntrande sätt istället, och visa också förståelse för verkligheten.
#10 M säger
2017-08-03 15:51 - Anmäl

Underbart!
#11 Antoine säger
2017-08-03 18:59 - Anmäl

#9# Jesper: du har helt rätt i att det hade varit mer gentlemannamässigt att uttrycka sig på ett hövligare vis - jag ber om ursäkt, mitt humör drog iväg med mig. Apropå ditt svar har jag dock också flera gånger reagerat på att fullt befogad kritik (om än i detta fall något plump sådan, det medges) av en låg stilistisk nivå här på Manolo oftast bemöts med just önskemål om "mer konstruktiv" kritik, vilket i regel tycks vara synonymt med "mer uppmuntrande" tillrop. Man bör visserligen vara mindre brysk än vad jag själv var i mitt tidigare inlägg, men att det är en läsares uppgift att vara uppmuntrande och peppande till professionellt redaktionellt material, och komma med tips på hur det kan utvecklas, kan jag inte utan vidare skriva under på. I mina ögon torde det, i en seriös redaktionell verksamhet, snarare vara ledningens uppgift att på egen hand reflektera kring den återkommande kritiken om svag stilistisk nivå, och fundera på hur man ska utveckla verksamheten. Förstå mig rätt: samtliga skribenters sakkunskap inom deras respektive områden är imponerande god, och det är verkligen glädjande att få ta del av denna. Dock tänker jag att Manolo skulle vinna mycket på att försöka höja den stilistiska nivån - och att inta en mindre defensiv hållning till kritik än vad som har synts på sidan genom åren, skulle vara ett stort steg i denna riktning. Men, för att dra mitt strå till stacken, här kommer då några konstruktiva råd: 1) Studera användningen av pronomen och syftningsregler i det svenska språket. 2) Skaffa en korrekturläsare - är man under stark press blir det givetvis svårt att hinna själv. 3) Läs skönlitteratur. 4) Överanvänd inte favorituttryck. 5) Undvik användning av "enligt vår mening" etc. - enligt vems mening skulle det annars vara?
Skicka
OBS! Detta forum är förhandsmodererat, dvs. alla inlägg som skrivs måste godkännas av en administratör innan de visas publikt.


Har du frågor kring stil och mode? Ställ din fråga så försöker Manolo att besvara den så snabbt som möjligt.

Till Fråga Manolo →

Leffot

Saint Crispin’s trunk shows in Chicago...

Läs mer

Permanent Style

Enzo Bonafe hand-welted shoes – factory...

Läs mer

Shoegazing

Vinnare i tävlingen om skovårdsprodukter

Läs mer

Hodinkee

Found: A Rolex Submariner 5512 With...

Läs mer

The Armoury Lightbox

Playful greens and blues. Ring Jacket...

Läs mer

Skoaktiebolaget

Phillip of Saint Crispin’sThank you to...

Läs mer

Följ manolo.se direkt via våra RSS 2.0 feeds.
Alla artiklar Kläder Skor Accessoarer
Skönhet Guide Butikskollen