Manolo logotype

Guide - Därför är skorna så dyra

Vad är det vi betalar för när vi lägger tusenlappar på ett par klassiska kvalitetsskor, och vad är det som skiljer ett par randsydda skor för 2 000 kronor och ett par för 10 000? Manolo går igenom vad det egentligen är som kostar.

"Det är ju galet att lägga så mycket pengar på skor", är något många skointresserade får höra med jämna mellanrum. Och ja, klassiska kvalitetsskor kostar ofta mycket pengar, ibland till och med väldigt mycket pengar. Men i den här världen är det relativt lite man betalar för olika varumärken, i de flesta fallen, utan man betalar i hög utsträckning för produkten, för vad man faktiskt får.

Om man börjar med det grundläggande, så är de traditionella konstruktionsmetoder som används för klassiska herrskor tidskrävande. En durksydd sko kräver mer arbete än en limmad sko, som går snabbare att göra, en Blake/Rapid-sydd sko än mer, en Goodyear-randsydd sko ytterligare mer, och en handrandsydd sko mest. Kort sammanfattat. Lite längre beskrivet handlar det om att de olika konstruktionsmetoderna har fler och fler moment, och fler och fler tidskrävande moment. Tillverkare av Goodyear-randsydda skor pratar gärna högt om att det är "200 moment" i tillverkningen av ett par skor och det tar "månader" att göra dem. Det förstnämnda är sant, om man räknar in alla små enskilda delar, det sistnämnda är en sanning med modifikation då skorna större delen av den tiden sitter och väntar på att plockas upp av nästa station inne i fabriken. Om du bara tar den effektiva delen så tillverkar du en sko i fabrik på ett par dagar, men även det är så klart mycket tid. Sedan tillkommer alltid en del torktid för läder och lim och dylikt, som gör att skorna ändå måste vila emellanåt.

 

Skor väntar på sin fortsätta färd genom fabriken.

För att ge en bild av tidsåtgången och den mödosamma process som det ändå är att göra ett par, så kan vi ta ett exempel från brittiska Loakes fabrik i Kettering , Northampton. Deras skor som tillverkas där tillhör det billigare spektrat av maskinrandsydda skor, populära Loake 1880 kostar cirka 2 500 kronor. När en sko där är färdigbyggd, har gått igenom hela bottningsprocessen, då återstår ungefär en tredjedel när finishen ska göras. Olika tillslipningar av sul- och klackkanter, sulfinish, polishing och burnishing av ovanlädret och så vidare, och då är en Loake 1880 en sko som ändå är relativt rakt gjord utan direkta finesser.

 

En Loake-sko innan och efter putsning och burnishing, där man tydligt ser hur platt ett helt obehandlat läder ser ut, och förstår hur viktigt de tidskrävande finishmomenten är.

Någonting man ofta får höra är att över en viss prisnivå så får man betala ganska mycket för ganska små skillnader. Jag håller inte riktigt med här. Det handlar mer om att de skillnader som är mellan en sko för 2 000 kronor och en sko för 4 000 kronor är enklare att se än skillnaden mellan en sko för 4 000 och en för 8 000 eller 12 000 kronor. Du behöver mer kunskap för att kunna se och veta om skillnaderna, men de finns där likväl. Man kan alltså absolut säga att det är färre som fullt ut kan uppskatta skillnaderna som blir mellan skor högre upp i prisklasserna, men man kan inte säga att skillnaderna är mindre.

Om vi tar några exempel så är ett tydligt, och viktigt, sådant vilket material hälkappan är gjord av. Det syns så klart inte alls, men påverkar bekvämligheten i skorna och skillnaden i arbetet som krävs är stort. Den billigaste och enklaste varianten som används i skor upp till ungefär 3 000 kronor, med undantag både uppåt och nedåt, är att hälkapporna är i celastic, en sorts thermoplast där ett textilmaterial är impregnerat med plast som levereras helt platta och efter uppvärmning enkelt kan formas och sedan snabbt stelnar. Celastic-hälkappor är generellt lite hårdare, och formas inte efter bärarens fötter. Nästa steg är hälkappor i salpa, leather board på engelska, som är läderslipdamm blandat med lim som sammanpressas till tunna skivor. Dessa kräver lite mer arbete då de måste förformas innan de sätts in i skon. Fördelen är att de formar sig efter bäraren en del, och upplevs av de flesta som bekvämare än celastic-kapporna. Finaste materialet är riktigt läder, som tunnas ner ut mot kanterna och görs i rätt form, och som dränks i en sorts klister som hjälper kappan att stelna när det torkat. Läderkappor kräver mycket handarbete för att sättas dit, och är mycket dyrare inte bara i inköp utan även produktionsmässigt. Läder formar sig fint efter bäraren, och då det till skillnad mot de två tidigare kategorierna är ett levande material så kan du forma om dem om det skulle behövas, och skulle klacken av någon anledning böjas till så kan man rätta till detta enkelt. En läderkappa kan du också lägga långt in under hålfoten för bra stöd här.

 

Här syns en hälkappa i thermoplastmaterialet celastic på en sko i den lägre prisklassen.

Hälkappor i salpa (leather board på engelska) ser ut så här, och måste formas i förväg någorlunda väl efter den slutgiltiga skon.

Här en testsko från brittiska Gaziano & Girling som används för att prova ut passformen vid bespoke, där man skurit upp kappan för att undersöka närmre hur de sitter. Dessa görs med samma hälkappor som deras Ready to Wear-skor, vilka som synes är tjockt riktigt läder. På slutgiltiga bespokeskon används samma material, men då går kappan oftast längre in under hålfoten jämfört med deras RTW.

Tåkappor behöver inte samma egenskaper som hälkapporna eftersom de bara är för form och skydd, så där används celastic i princip uteslutande för alla fabrikstillverkade skor, såväl budget som premium. Läderkappor är fortfarande bättre och används nästan alltid för bespokeskor, framför allt då de kan formas om vid behov och inte kan gå sönder på samma sätt som plast, men den kraftigt ökade kostnaden det innebär jämfört med plasttåkapporna gör det inte värt det för de flesta som massproducerar skor.

 

En tåkappa i celastic som fästs in mellan ovanläder och foder innan pinning.

Ett annat exempel på skillnader som inte är uppenbara direkt är material i bindsulan. Här används i billigare skor, även för vissa billiga Goodyear-randsydda även om det är ovanligt, bindsulor som helt eller delvis är gjorda i ett pappmaterial. Det kan vara läder i främre halvan, sedan baktill i den del som är under fodersockan i läder inne i skon och inte syns så är det papp. Papp formar sig dåligt, tål fukt sämre och har sämre livslängd. Bindsulor för maskinrandsydda skor är dock som sagt oftast i läder, men i lägre prisklasser i tunt läder av halvdan kvalitet som sedan kanvasremsan som kallas plirband som randsömmen som syr fast randen i är ditlimmad på. Ju dyrare maskinrandsydda skorna är, desto tjockare och finare är ofta bindsulan. För skor som är handrandsydda är det tvunget att använda riktigt bra, tjockt läder då man här karvar ut en ritsläpp direkt ur sulan som randsömmen sys i. En sådan bindsula formar sig också på ett bättre sätt efter bärarens fötter.

 

En bindsula till en maskinrandsydd sko är oftast 2-3 millimeter tjock, och beroende på pris av bättre eller sämre kvalitet. Kanvasremsan kallas plirband, och i den sys sedan randsömmen på en Goodyear-randsydd sko.

Här en bindsula hos japanske Hiro Yanagimachi för en handrandsydd sko, som är cirka en halv centimeter tjock.

Vi tar exempel som är lite mer synliga. Man pratar ofta bara om huruvida det är stängd eller öppen sulkanal eller om midjan är platt eller mer eller mindre uppbyggd och välvd. Men även andra delar här skiljer stort i arbete som krävs, som hur arbetade sul- och klackkanterna är. Till viss del kan det handla om stil, men det är enklare och billigare att göra raka sulkanter, obearbetad randovansida och kanter som ligger en bra bit ut från ovanlädret. Ju närmre du jobbar ovanlädret desto mer precision och tid krävs, formar du kanten vid midja och går tätare är det mer arbetskrävande, och också en sådan sak som hur fint man slipat sulkanten är en kostnadsfråga.

Annars är så klart den stora frågan för många ovanlädret, och även om det här också är något som fler har koll på så kan det vara värt att gå in på detta lite. Det finns en mängd parametrar som komplicerar läderkostnaden och läderkvaliteten som jag inte kommer att gå in på närmre här, som att man i regel måste köpa batchar där hudar av tre olika kvalitetsnivåer ingår, vilket innebär att den reella kostnaden är hur mycket av allt det du kan använda. För vilken kvalitet huden har spelar så klart roll, men lika mycket hur mycket av den som används. Dagens kalvläderhudar är relativt stora som standard, cirka 30-35 kvadratfot, och ur en sådan kan vissa tillverkare få ut kring tio par skor. Då behöver man dock ta en del från sämre bitar nedåt magen på djuret. Men det som gärna sprids att premiumtillverkarna bara gör ett par skor av en hud stämmer inte, det vore ett enormt resursslöseri, då du av en vettig hud utan problem får ut åtminstone två-tre par skor av högsta kvalitet. Oavsett så skiljer det sig alltså i hur mycket spill (läs material som inte går till skor som säljs) vilket påverkar kostnaderna.

 

Ur den tjocka läderbindsulan karvas sedan en ritsläpp ut som randsömmen sys i för hand.

Nu har vi här ovan framför allt fokuserat på konfektionsskor, även om en hel del går igen även för bespoke. Men tar man bespokeskor så är det i regel ännu högre kostnader, dels då dessa i regel är helt handgjorda (förutom att nåtlingen, ovanlädren, sys med maskin) vilket så klart tar betydligt längre tid och alltså kostar mer. Men det är också ett mycket större merjobb kring en bespokeskobeställning med tillverkning av personliga äster, eventuella provskor, skoblock efter kundens läster och så vidare. Om vi återigen ska ta exempel från verkligheten så vet jag att några av de japanska bespokeskomakarna som lägger ner längst tid på sina ordrar, mellan 120-150 timmar, där går 30-50 timmar åt till själva tillverkningen av de slutgiltiga skorna. Övrigt är för lästtillverkning, mönstertillverkning, produktion av provsko, justering av läster, eventuell produktion av ytterligare testsko, justering av läster igen innan man slutligen är framme vid de riktiga skorna. Bespokeskomakare måste också alltid ta viss höjd kostnadsmässigt för risken att behöva göra om skorna helt eller delvis, antingen på grund av misstag i produktionen eller om kunden av någon anledning inte blir nöjd med slutresultatet. Viktigt vara medveten om är att det kan skilja lika mycket inom bespokeskosfären som bland RTW-tillverkare i kvalitetsskillnad, där priset ofta säger en hel del, om än inte allt. Bara för att man beställer bespoke får man inte nödvändigtvis världens bästa skor.

 

En kalvhud från italienska garveriet Ilcea av högsta kvalitet, som den japanske bespokeskomakaren Eiji Murata alias Main d'Or redan gjort ett par skor av, och där det som synes finns mycket material kvar att använda till fler par.

Vi ska avsluta den här genomgången med att prata om tillverkningsländer, vilket naturligtvis påverkar en skos slutkostnad en hel del. Som oftast är det ju arbetstiden som utgör den största kostnaden, därav påverkar alla tidsaspekter ovan mycket. Och därför har lönekostnaden stor påverkan. Länder som England eller Tyskland har relativt höga löner, och motsvarande skor därifrån kommer därför ofta kosta mer än vad de kostar ifrån syd- eller östeuropeiska tillverkare från exempelvis Spanien, Portugal eller Ungern. Därför kan en tillverkare som Vass göra handrandsydda skor med handsydd avlappssöm, riktiga läderkappor i tå och häl, ekgarvade JR-sulor och så vidare för ett i sammanhanget så pass lågt pris som under 5 000 kronor. Samtidigt så är det ganska glesa stygn och inte supermycket finlir, hade nivån varit ännu högre där hade de gått upp i pris mer även om de görs i Ungern.

Det går att hålla på hur länge som helst med att räkna upp förklaringar till varför våra fina, klassiska skor kostar så pass mycket som de gör, och vad som skiljer mellan olika prisnivåer inom segmentet. Det fina är i alla fall att för den som är intresserad av det här ämnet, klassiskt konstruerade kvalitetsskor, så får man i princip alltid i hyfsad mån relativt mycket för pengarna.

 

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Guide

#1 John säger
2017-01-11 10:27 - Anmäl

Tack, Jesper!
#2 Johan säger
2017-01-11 11:16 - Anmäl

Jag tycker rubriken borde vara "Därför kostar skorna så mycket pengar", eller något liknande. "Dyrt" innebär per definition att man får lite för pengarna.
#3 Jesper säger
2017-01-11 12:06 - Anmäl

John: Tack så mycket!

Johan: Det har du absolut en poäng i, tänkte inte så när artikeln rubriksattes.
#4 Johan säger
2017-01-11 12:25 - Anmäl

Jag glömde visst att tacka för en riktigt grym artikel, och blogg i övrigt! Det är nästan så man vill gå hem och skära upp sina skor av ren nyfikenhet...
#5 höken säger
2017-01-11 12:51 - Anmäl

Det här var mumma för en skonörd! Riktigt bra artikel! Mer av samma sak, tack.
#6 Patrik säger
2017-01-11 15:48 - Anmäl

Hej, tack för en givande och intressant artikel. Men det är en sak jag har funderat på utan att ha funnit någon information.
Finns det någon form av certifiering eller liknande av läder hos tillverkare av kvalitetsskor. Jag tänker främst på lädrets ursprung, djurens välfärd och så vidare. Hade varit intressant att se hur t.ex Loake ser på den saken. För egen del hade jag utan tvekan pyntat en tusenlapp mer för skorna om det fanns en policy om ursprung på läder. Tack igen
#7 Mike säger
2017-01-11 17:22 - Anmäl

Riktigt intressant läsning! I övrigt tycker jag som #6 ovan.
#8 Peter säger
2017-01-11 18:10 - Anmäl

Jag skulle gärna vilja veta hur ett par boots från saint laurent för 8000 kr är tillverkade. Fint att den som svarar gärna håller sig konstruktiv och vet man inte så är det bättre att inte svara. Förstår givetvis att man här betalar mycket för design och märke...men hur är bootsen tillverkade? Är det lika dåligt kvalitet som tiger och acne, eller är det ett steg upp rent kvalitetsmässigt också även om de säkert inte kan jämföras med ett par C&J för 5 tkr.
#9 Oniel säger
2017-01-11 19:07 - Anmäl

grym artikel :)
#10 Jesper säger
2017-01-11 19:47 - Anmäl

Johan, Höken, Patrik, Mike, Oniel: Stort tack för vänliga orden!

Angående spårbarheten av läder så varierar det kraftigt mellan olika garverier, och därmed för olika tillverkare, men generellt är den ganska dålig. Det finns många garverier som kan spåra hudarna tillbaka till vilken gård som de kommer ifrån, ibland till och med vilken ko (det gäller exempelvis för svenska Tärnsjös läder). Det är dock sällan kunden ges möjligheten att kunna göra den spårningen, helt enkelt för att det krävs stort administrativt arbete som inte minst för de större fabrikerna skulle vara väldigt omständligt.

Vad som i regel gäller för de garverier som levererar högkvalitativt full grain-läder till kvalitetsskor, så kommer hudarna nästan uteslutande från det land som garveriet kommer från. Alltså franska garverier använder hudar från franska kalvar/kor, italienska garverier från italienskt boskap, och så vidare. Om man generaliserar så krävs det också att djuren har haft ett någorlunda bra, stressfritt liv med naturlig tillväxt för att hudarna ska bli bra och kunna ge läder av högsta kvalitet. Samtidigt så är det vissa djur som levt bra liv med väldigt mycket utevistelse men där fått mycket märken etc där hudarna väljs bort pga detta.

Kanske det som var grunden till din fråga, men svenska Josefin Liljeqvist är i färd med att lansera en skoserie som är fullt spårbar, för alla läderdelar i skon. De första skorna i hennes kollektion kostar dock en hel del, 21 000 kronor, så även om skorna är handrandsydda av en välrenommerad italiensk premiumtillverkare så är det en ordentlig upcharge för den spårbarheten.

Peter: Saint Laurent har ett par olika fabriker som gör boots åt dem, några är limmade, men de flesta är durksydda och använder full grain-läder när det är slätpressat läder. De skor jag sett irl har varit helt okej finish på. Klart bättre än Tiger och Acnes skor brukar vara. Men självklart betalar du väldigt mycket för märket och allt vad det innebär. Om man, grovt generaliserat, skulle köpa motsvarande skor från samma fabrik tillverkade för ett no brand-märke kanske du skulle få betala 2 000 kr någonting.
#11 Oniel säger
2017-01-11 22:07 - Anmäl

Peter, kolla på everyday hero om du är sugen på något liknande som SL bootsen!
#12 P säger
2017-01-12 11:18 - Anmäl

Mycket intressant artikel. Vissa saker som tas upp här tycker jag bör förtydligas att det är dina åsikter, retoriken som används får det mesta i artikeln att framstå som att det är fakta, vilket jag tycker är lite missledande.

#8 Peter - problemet med en modetillverkare som ex Saint Laurent är att de har så många olika tillverkare och fabriker för skor, det är svårt att veta vad man får för pengarna. Jag vet till exempel att en del Saint Laurent, Hermes, Louis Vuitton är handrandsydda, medan vissa av deras skor är tillverkade i betydligt enklare/billigare konstruktioner. Och en vanlig anställd i en av deras butiker har såklart ingen aning om skillnaden. Bättre transparens vore önskvärt.
#13 Jesper säger
2017-01-12 11:53 - Anmäl

P: Kul du tycker artikeln är intressant! Jag skulle säga att det mesta i artikeln är fakta, inte mina åsikter, och i de fall där det är så att jag mer tycker något skriver jag exempelvis att "jag inte håller med" etc, och när det generaliseras mkt så nämner jag det. Du får gärna ge exempel på där det är mina åsikter som framförs och inte fakta, där det inte framgår?

Vilka modeller hos Sain Laurent, Hermés och Louis Vuitton är handrandsydda? Vet LV släppte en ökänd video för ett antal år sedan där det skulle se ut som att de handrandsydde ett par skor, men filmen är ett ihopklipp av produktion av ett par limmade LV-skor och ett par andra handrandsydda skor som inte hade nåt med LV:s konfektionsskor att göra.
#14 D.U.G.G. säger
2017-01-12 22:26 - Anmäl

En av de trevligaste artiklar jag läst på denna blogg. Ett fint bidrag till den samtida kvalitetsmedvetna folkbildningen.
#15 Mikael säger
2017-01-13 09:46 - Anmäl

Grymt läsvärd artikel, tack! Också fantastiskt bra frågor och svar i diskussionen efteråt (ursprungsmärkning och kvalitet vs varumärke). Stort tack även till frågeställarna.
#16 P säger
2017-01-13 14:06 - Anmäl

Jesper, jag reagerade på kommentaren att det tar två dagar (16 h?) effektiv tid att tillverka ett par kvalitetsskor. Detta stämmer inte i min mening, eller så missförstod jag det du skriver. Effektiv tid är mycket mindre. Inte ens en handrandsydd sko tillbringar 16 h effektiv tid i produktion.

Skillnaden (hårdheten?) mellan celastic, salpa och läder i hälkappan vet jag inte om du har några direkta belägg för utöver dina egna erfarenheter?

Och att "läderkappor är fortfarande bättre" för tåkapporna vet jag inte heller om du har några direkt oberoende belägg för? Det är en hel del saker i bespoke-tillverkning som görs endast på grund av att man traditionellt har gjort så, eller att det anses vara "fint" med extra handarbete, och som egentligen inte har någon direkt inverkan på kvalitet. En snabb jämförelse är handsydda knapphål på skjortan, helt meningslöst tycker jag. Men många efterfrågar det ändå på grund av estetiken, vilket jag har 100% förståelse för, men man skall ändå veta att det inte finns någon praktiskt fördel med det. Jag säger inte att du har fel när det gäller tåkappan, men jag skulle vilja veta vad du grundar dessa "fakta" på? Vill inte verka neggig för det är en riktigt bra artikel. Men ibland skriver ni bloggare om saker som om det vore "fakta", vilket sedan förmedlas, "tolkas" och predikas av era läsare. Jag tycker att det borde finnas mer ödmjukhet i framtoningen. En formulering som "enligt bespoke-tillverkare xxx är en läderkappa bättre därför att yada yada yada men fabrikschefen på xxx anser att celatsic är bättre på grund av yada yada yada.

Vilka modeller hos Saint Laurent, Hermés och Louis Vuitton som är handrandsydda? Jag tvivlar på att det finns en person som vet exakt vilka modeller från Saint Laurent, Hermés och Louis Vuitton som är det. Det jag vet är att alla dessa tillverkare till viss del använder fabriker som handrandsyr. Har du belägg för att dessa tillverkare INTE har handrandsydda skor i sin line up? :)
#17 Jesper säger
2017-01-13 15:15 - Anmäl

DUGG, Mikael: Stort tack!

P: Ja visst, ett par dagar var en generalisering, det beror mycket på vad man räknar in som effektiv tid. Förstår dock inte hur du får detta till personligt tyckande? Om man bara tar tiden man håller i produkten är det mindre, men tar man med tid som skon är i ett arbetsmoment/maskin är det en del tid det tar.
Samma sak med handrandsydd sko, vad man räknar in som effektiv tid, och om du tänker en handrandsydd sko i fabrik som Bonafés, eller en av de galna japanerna som lägger ned otroligt mycket tid på en sko (där är utan problem den verkligt effektiva tiden mer än två dagar). Jag har själv varit med under hela produktionen av ett par bespokeskor åt mig själv, hos Janne Melkersson, och om man tar bort delarna med lästtillverkning etc så var fortfarande absolut produktionstiden av själva skon över "ett par dagar".

Skillnaden mellan de olika typerna av hälkappor är relativt klart fastställda skulle jag säga, där är de flesta inom branschen överens om att det är ungefär som jag beskriver det ovan. Det handlar absolut inte bara om egna erfarenheter, även om det också går igen där. Sedan finns det undantag med riktigt tunna plastkappor som kan vara rätt mjuka (men å andra sidan går sönder väldigt lätt, och sällan används av det vi kallar kvalitetsskotillverkare). Det är liksom inte en slump att det sitter plast i de billigare skorna, leather board/salpa i mellanprisskor, och läder i premium/bespoke. Hade det förstnämnda varit bättre även om det var billigare, tro mig, då hade det valts av de flesta fabrikerna.

Att tåkappor i läder är bättre än celastic är också allmänt vedertaget inom branschen. Jag förklarar här också kortfattat varför i inlägget, "då de kan formas om vid behov och inte kan gå sönder på samma sätt som plast". Jag vet att Crockett & Jones sagt/skrivit någonstans att den enda större förändringen de gjort från hur skorna gjordes för hundra år sedan är tåkapporna i celastic, och den gjorde de för att det skulle vara bättre (hållbarare än läder). Det är naturligtvis strunprat (på flera sätt), det vet C&J mkt väl om (det har Jonathan Jones själv medgett när jag diskuterat saken med honom) utan bara försäljningssnack.

Visst blir vi relativt summariska ibland, det är mycket för att man vill hålla det någorlunda enkelt och förståeligt för läsare med olika förkunskaper och intressenivå, och för att det är svårt att på djupet förklara precis allting. Det är alltid en balansgång.

Det är kul du tycker artikeln är bra, och kan ha förståelse för att du upplever saker framförs som fakta ibland som inte är det. Samtidigt så får jag också säga att det finns många som har onödigt stora tveksamheter inför "bloggare". "Vi" besitter i många (absolut inte alla, men iaf) fall ganska stora kunskaper inom de områden vi skriver om. Om jag tar mig själv har jag sedan cirka sju år ägnat otalt antal timmar för att lära mig allt jag kan om klassiska skor, både från nätet, böcker, tidningar men framför allt från folk, fabriker och verkstäder. Sedan två år tillbaka jobbar jag själv i branschen för ett märke som tillverkar klassiska skor.

Om något av de stora lyxvarumärkena tillverkar, på riktigt, handrandsydda skor hade de sannolikt slagit på stora trumman kring detta. Titta på Zegna som lanserade sitt samarbete med Gaziano & Girling, och marknadsförde det mycket hårt (dock fick de det att framstå som att alla skorna de säljer görs till bespokestandard, trots det mesta är fabriksgjorda skor till Deco-nivå). Dessa kostar 30 000 (fabriksgjorda MTO), 65 000 för handrandsydda bespoke. Eller på Kiton med sin handrandsydda linje som Meccariello var med satte upp, de skorna börjar på ca 20 000. Dessa är också annan typ av märken än de du nämner, för LV, Hermés och SL som glatt säger att deras durksydda skor är handgjorda är det extremt få av deras kunder som bryr sig om i fall de är handrandsydda. De har (generalisering) ingen aning om vad det är eller innebär. Finns ingen anledning lägga de pengarna på den produktionsformen och isf ha väldigt låg marginal på skor (titta på deras priser). Att man använder fabrik som gör handrandsytt betyder inte att man själv har skor som är handrandsydda (man kan dock göra filmer som får det se ut som det, vilket jag som sagt påvisade ovan). Så ja, detta, och det faktum att jag aldrig någonsin sett en handrandsydd sko själv i någon av deras butiker (det kan man enkelt se) gör att jag tämligen säkert kan säga att de inte gör handrandsydda konfektionsskor.
#18 Sculpin säger
2017-01-13 16:52 - Anmäl

#16 #17 Personligen märker jag ingen skillnad över huvud taget när det gäller hälkappor i olika material. Har helt enkelt accepterad att materialet plast har underlättat tillverkarna och hjälpt dem igenom svåra tider. Nött på många par skor i helt olika prissegment utan någon märkbar skillnad på just den delen av skon, så att det skulle vara fakta att läderkappor är såpass mycket bättre vet jag inte riktigt om jag håller med om. En personlig reflektion som sagt... Det är minst lika mycket försäljning av de som använder läderkappor som de som använder celastic/thermoplast.

Att läder låter charmigare än plast är det ingen tvekan om, det är klart att man påverkas av det. Jag tycker själv läder "känns" finare men har inte märkt någon skillnad över huvud taget i hållbarhet eller formbarhet som sagt. Det är snarare vetskapen om att det är läder och att det lagts mer tid på på den detaljen som tillfredställer. För mig endast till ett högre pris, som jag absolut kan tänka mig att betala. Men har ingenting med hållbarheten att göra för min del.

Avslutningsvis, tack för en djupgående och fin artikel.
#19 Hult säger
2017-01-13 18:03 - Anmäl

Intressant artikel. Bra jobbat Jesper! Och intressant diskussion! Har skor i alla segment, från Johnston & Murphy till Edward Green, har aldrig upplevt några problem med hälen eller tå-grejen (hätta?). En sak jag dock måste ställa mig lite tveksam till är det där med modemärkena, Jesper, bara för att du aldrig sett några Goodyear skor (?) från lyxmärkena betyder det väl inte att de ej existerar? Det är väl inte din specialitet, har du undersökt detta? Kanske bättre att fria än fälla lixom. Benefit of the doubt och så. Hur lång tid ett par skor tar att göra är väl egentligen inte så intressant, men visst känns det som skomärkena överdriver för att berätta en story.
#20 Andreas Weinås säger
2017-01-13 18:44 - Anmäl

#18 - Att läder har fördelar I förhållande till plast är precis som Jesper säger ingen större tveksamhet om i skobranschen. Sen om man varje bärare kommer uppfatta skillnaden eller ej är något helt annat. Har haft enklare randsydda skor med plastkappa som suttit kanon från dag ett men även några som oavsett antal användningar aldrig formade sig efter min häl.

Om man drar en jämförelse till kavajer så råder det inte heller någon tvekan om att full kanvas är en bättre konstruktionsteknik än limmat men skillnaden upplevs främst över tid och det kan krävas en del erfarenhet för att avgöra direkt i butik.

#19 - Det Jesper pratar om är handrandsydda skor. Goodyear är per definition maskinrandsydda och det finns absolut I vissa av modemärkenas utbud.
#21 Jesper säger
2017-01-13 18:48 - Anmäl

Sculpin, Hult; Först och främst, tack för vänliga orden! Och ni har så klart absolut rätt i att många inte känner någon nämnvärd skillnad på de olika materialen i hälkappan. Det trodde jag hade framgått, men det handlar alltså om att många (såg jag skrivit "de flesta" i artikeln, det var lite väl drastiskt uttryckt, håller jag med om blir lite felsyftning) upplever att thermoplast är lite bekvämare än celastic, och att läderkappa kan vara ytterligare lite bekvämare. Men visst är det så att det inte spelar större roll för många också, det handlar väldigt mycket om vilken typ av fot man har och hur känslig den är.

Är samma sak med hur tajta skor man kan ha, vissa som har lite "köttigare" fötter och inte är så känsliga kan ha ett väldigt stort undermått på skons vidd, medan en med beniga och känsliga fötter inte alls klarar av skor som är särskilt tajta med knappt något undermått alls (när det gäller storleken viddmässigt, omkretsen, så har man i princip alltid en viss mån av undermått, skulle man ha samma omkrets som foten de dacto har upplevs det för de flesta som att skon är för stor, men hur mkt undermått varierar alltså kraftigt).

Jag personligen som har väldigt känsliga fötter och dessutom har två små knölar bak på varje häl känner absolut skillnad på celastic, salpa (har vid ett tillfälle haft ett par skor som jag trodde var salpa men som ändå aldrig fungerade för mina hälar, fick sen reda på att det var celastic i dem) och även läder. Men sedan spelar massa andra parametrar så klart in också, som hur bra hälformen passar min fot (en som följer min hälform bra så kan även celastic fungera för mig), hur tajta skorna är i övrigt, hur mjuka de är i övrigt, osv. Och det skiljer sig mellan olika celastic-kappor också, och mellan olika salpa, och mellan olika läder.

Det om hur bekvämligheten upplevs. Att celastic inte formar om sig mer än minimalt är dock fakta (även här viss skillnad mellan olika typer dock), salpa lite grann (men dock lite känsligare för att brytas än plast), medan läder kan forma sig ganska mkt (även här spelar dock in hur det är behandlat etc) och att det går att forma om läderkappor, det är fakta som inte går säga så mkt om egentligen. Om man tar det sistnämnda så vet jag en slö bespokeskomakare som aldrig orkar använda skohorn, så hon trampar ner sina hälkappor så de blir deformerade och folk undrar vad hon håller på med "hon som alltid tjatar på andra att använda skohorn". Men det är för att hon bara kan blöta upp skon och sätta i dem på läst igen och forma hälkappan rätt igen, vilket hon vet att få av hennes vänner har skor som kan göras med.

Angående att det är mkt "försäljning av de som använder läderkappor" så håller jag inte med, jag tycker faktiskt det är lite tvärtom. Jag är förvånad över att de som använder läderkappor i hälen inte marknadsför det mer.

Och angående modemärken så pratade vi om handrandsydda skor, Goodyear-randsydda finns det absolut en del modemärken som gör skor som är (och jo har inspekterat många modemärkens skor och också besökt flera fabriker som tillverkar skor åt de här företagen). Det är på många sätt mindre skillnad mellan en durksydd och en Goodyear-randsydd sko tillverkningsmässigt än mellan en Goodyear-randsydd och en handrandsydd sko. Kan inte heller hålla med om att det är ointressant hur lång tid det tar göra skor, det är (som inlägget handlar mycket om) ju just det som påverkar kostnaden i så hög utsträckning.
#22 Jesper säger
2017-01-13 18:50 - Anmäl

Andreas: Tack för förtydliganden där också, skrev mitt svar samtidigt som du skrev :)
#23 Harley säger
2017-01-15 11:51 - Anmäl

Tack för en väldigt bra & informativ text. Gav mycket för mig som är relativt ny på det här med riktiga kvalitetsskor.
#24 Daniel säger
2017-01-22 17:15 - Anmäl

Hej Jesper,

Otroligt bra artikel. Som en novis skonörd börjat uppskatta bra skor så var denna läsning riktigt intressant.
Som du skriver finns det knappt någon uppsida på vad ett riktigt bra skor kan kosta.
Vad anser du om Tods? Köpte ett par Chelsea boots för ett tag sedan och tycker dessa är riktigt sköna.
Skulle du lägga dina 4-5000 kr på något annat märke.
Det skulle bli en hel del pengar om man ska "pröva" sig framot i skojungeln;)
#25 jack säger
2017-02-04 23:29 - Anmäl

Mycket intressant artikel. Tack
Skicka