Manolo logotype

Byxans silhuett - En stilstudie över tid

Byxans silhuett - En stilstudie över tid
Förra veckan gick vi på djupet och tittade på hur den manliga kavajens silhuett varierat genom årtiondena och vilka detaljer som verkligen kan göra skillnad för helhetsintrycket. Självklart förtjänar även byxan en liknande artikel och idag vill vi på allvar titta såväl bakåt som framåt och försöka kartlägga hur byxans silhuett får oss som bärare att framstå.

Vi reflekterade i inlägget om kavajens silhuett hur vida det faktiskt finns något som kan klassas som tidlöst. När det kommer till byxan gäller självklart samma sak och om möjligt är det ett plagg som varierat än mer i utförande genom årtiondena. Vår uppgift är inte att bestämma vad som är rätt eller fel i en så subjektiv fråga som personlig smak men vi vill i den här artikeln redogöra för vilka för- och nackdelar som olika byxsilhuetter kan ha för bäraren. 

Vi tänkte gå igenom en rad olika detaljer även i detta inlägg. Värt att notera är att vårt fokus kommer ligga på skräddade eller dressade byxmodeller och inte t ex variationer i jeansmodet. 

Byxans längd

Byxlängden är ofta en omdiskuterad fråga. Man brukar generellt sett prata om tre typer av byxlängder där alla varit representerade genom historien. Det handlar om No break, Half break och Full break. No break syftar till att byxan faller helt fritt utan bryt på skon. Denna byxlängd sammanfattas ofta med citatet  "Jag vill inte se din strumpa men gärna hela din sko". Vad man måste ha i åtanke med den här typen av byxlängd är att den står i direkt korrelation mot byxans fotvidd. En byxa med smal fotvidd behöver således bäras något kortare för att inte bryta på skon och en vid byxa bärs med fördel något längre för att inte uppfattas som fladdrig. Det är lätt för vissa att tillskriva No break som en del av den rådande trend av extremkorta och smala kostymbyxor men faktum är att denna byxlängd har varit en välrepresenterad detalj genom hela historien då den ger ett väldigt rent fall, särskilt i kombination med ett pressveck eller slag. En byxa som faller utan bryt kan ge uppfattningen av att bäraren är något längre. Värt att tänka på är att en byxa med No break gärna får bäras med något högre midja för att inte tappa proportionerna mellan över- och underkropp.

En byxa med Half break kännetecknas av att byxan bryter svagt en gång framtill på skon men faller rakt bak och sträcker sig ungefär halvvägs ner på skons klack. Detta är vad många idag klassas som "klassisk" byxlängd vilket är något missvisande då alla dessa längder varit representerade genom historien. Fördelen med Half break är att byxan inte tenderar att fladdra när bäraren rör på sig. Ett lätt bryt på skon kan vara till fördel om man som bärare är över medellängd och vill balansera upp detta något. 

Vad som kännetecknar ett Full break är att byxan bryter två eller fler gånger fram på skon och faller till klackens bas på skon. Detta är självklart upp till var och en men vi rekommenderar egentligen inte denna byxlängd till någon bärare. Nackdelen är nämligen att bryten på skon förstör byxans fall vilket gör att man ofta förlorar den skräddade känslan av att byxan är anpassad för bäraren. Ett Full break är vanligt förekommande på bärare som inte har låtit korrigera byxan efter köpet. Det gör att det bildas en tygsamling över skon vilket inte bara resulterar i en mindre smickrande byxsilhuett utan även gör att skorna försvinner.

 

 

Illustrationer av Half break och No break.

Här ser vi även hur ett Full break samt Quarter break ter sig. Det sistnämnda är dock en relativt ovanlig term som vanligtvis går under Half break.

Klassisk 50-tals silhuett med stor konstrast mellan över och underkropp. Här med en tydlig No break-längd som slutar precis innan skon. (gentlemansgazette.com)

Simon Crompton från Permanent Style förekom även i artikeln om kavajens silhuett och förespråkar själv ofta en Half break-längd på sina skräddarsydda kostymer. (stilmasculin.ro)

Här ser man tydligt hur ett Full break påverkar byxans fall då det lätt förstör linjen från midja till fot.

Designern Thom Browne har varit högst bidragande till den trend av extremkort byxlängd vi sett de senaste säsongerna.

Ett exempel på en trend som dominerat större delen av 2010-talet. En smal fotvidd och kortare byxlängd.

Byxans vidd

En byxas vidd kan syfta till flera delar. Det kan röra sig om en generös lårvidd eller kanske fotvidd. En sak som är säker är att vi idag har ur ett historiskt perspektiv, rekordsmalt byxideal. Om detta är en motreaktion på 90-talets volym eller om det beror på något annat är oklart men vad man med stor säkerhet kan säga är att vi går ett vidare ideal till mötes. Vad är då fördelarna med en smal respektive bred byxa?

En smal byxa ger, likt en smal kavaj ofta intrycket av en smal och slank bärare. Detta förutsatt att bäraren faktiskt är just relativt smal och slank. Få saker kan förstärka ett par kraftiga lår och vader så mycket som ett par för smala byxor. Den eviga devisen men som faktiskt stämmer väldigt bra är att försöka hålla byxan smal men aldrig tight. Detta innebär t ex att den följer bärarens kropp men är tillräckligt vid i t ex lår för att inte pressvecken skall plattas ut. En byxa med något vidare lår och ett markerat pressveck ger faktiskt ofta ett smalare intryck än en smalare byxa utan pressveck. 

Vad är då fördelen med en vidare byxa? Självklart finns bekvämlighetsaspekten där. En vidare byxsilhuett tillåter mer rörelse och faller naturligt från midjan ner till foten. Dock kan det ge intrycket av att bäraren lätt "försvinner". 

Byxans fotvidd är även den rekordsmal. Idag ser vi allt oftare en fotvidd som kryper ner emot och under 18cm. Det behöver inte vara något fel i det men som nämnt tidigare i texten om byxans längd kräver detta en kortare längd för att inte bryta kraftigt på skon. Det kräver också väldigt smala vader och något mindre fötter. T ex så är sällan kombinationen av stora skor (+44) och en smal fotvidd speciellt lyckad och vid en viss gräns handlar det rent praktiskt om att faktiskt kunna få igenom foten. Undertecknad föredrar tveklöst en smalare fotvidd på ca 18-19cm men har ca 42 i skostorlek och föredrar en längd som sträcker sig strax under ankeln för ett rent fall. 

Historiskt sett har en fotvidd på uppemot 24cm inte alls varit ovanlig. Fördelen med något mer vidd är att byxan kan hållas längre utan att få något bryt på skon. Dock spelar även bärarens skostorlek in här då en  mer tilltagen fotvidd på 24cm kan riskera att få mindre fötter (-41) att närmast försvinna. Återigen rör det sig om en personlig smak men många skrädderier vi pratar med rekommenderar en fotvidd på ca 19-20cm för ett modern men inte trendigt uttryck.

Värt att nämna är även att en byxas vidd kan uppfattas väldigt olika utifrån bärarens perspektiv och andras. Vad som för andra kan se ganska smalt ut kan för bäraren kännas som mycket volym. Samma sak gäller med bryt på skon då man ser detta ur två olika vinklar. Här är det en balansgång mellan vad man själv föredrar och hur man vill att byxan skall uppfattas. 

 

Illustration från 1919-tal. En extremt smal och slank silhuett som knappast hade gjort bort sig i Hedi Slimanes Dior Homme-kollektioner under 2000-talet.

En illustration från 1944. En extremt vid byxsilhuett med hög midja och ett rent fall ner till skon. Fortfarande utan bryt tack vare den generösa fotvidden.

Sent 1950-tal. Efter en kraftig volym under 30- och 40-talet går modet åt en smalare silhuett igen.

En modern utan att för den delen vara trendig byxvidd från Thom Sweeney. (Mrporter.com)

Byxans form

Vi har nu berört byxans längd och vidd men hur är det då med dess form. Genom historien har vi sett allt ifrån en rak silhuett till en utsvängd fotvidd under 70-talet och en avsmalnande form eller "tapered fit"  som dominerar dagens modebild. En rak passform har sina fördelar men vad som är väldigt viktigt här är att inte byxan är för smal i låret. Detta förstärker nämligen intrycket av bredare lår och ben extremt då byxan sedan fortsätter rakt ner utan att smalna av. De utsvängda byxorna har och kommer förmodligen alltid förknippas starkt med tidiga 70-talet. En kombination av smal lårvidd, hög midja och en byxa som svängde ut strax under knät är mer eller mindre raka motsatsen mot dagens silhuett men kan ge ett elegant intyck på en smal och lång bärare.

Det vi ofta kallar avsmalnande byxor eller "tapered fit" innebär att byxan kan ha en generös lårvidd men sedan smalnar av svagt från knät och avslutas med en smalare fotvidd. Vad som är fördelaktigt med just denna form är att den påminner om bärarens naturliga kropp där allt som oftast låren är bredare än vaderna. Att smala av byxan nertill ger ofta ett betydligt smalare helhetsintryck än att försöka hålla hela byxan smal. Återigen är en hög midja ett smakfullt val då den smalare fotvidden kräver en lite kortare byxlängd.

 

Annons från 1960-talet med en form på byxa som påminner mycket om dagens avsmalnande silhuett.

En 1970-tals inspirerad silhuett fotograferad av Scott Schuman 2014 i New York. (thesartorialist.com)

En perfekt skuren, lätt avsmalnande byxa från byxspecialisten Salvatore Ambrosi för Fabio Attanasio. (thebespokedudes.com)

Byxans midja

Höjden på byxans midja är också något som spelar stor roll för helhetsintrycket. Vi var inne på det när vi pratade om kavajer i förra veckan och avsett om man föredrar en hög eller låg midja finns det vissa saker värda att reflektera över. En låg midja har varit populärt hittills under 2000-talet och har ofta kombinerats med en väldigt smal passform i såväl byxa som kavaj. Detta kan ge en rockig känsla men kräver väldigt mycket av bärarens kropp. En lågt skuren midja framhäver nämligen även den minsta tendens till bukfetma då den skapar en linje precis under buken. Genom att välja en mellanhög eller hög midja lyfter man denna linje och låter byxa falla från naturliga midjan vilket framför allt är att föredra för något mer korpulenta bärare. En lågt skuren midja i kombination med kort byxlängd kan också ge intrycket av en längre överkropp vilket man sällan eftersträvar. 

Vilken höjd på midja är att rekommendera då? Detta är såklart personligt men har man en högt placerad stuss kan det vara rent utsagt plågsamt med för lågt skurna byxor. Strax över naveln är ett riktmärke för en lite högre midja och en eller två cm lägre för en mer normal. Värt att nämna är också att om man väljer en extremt hög midja kan det vara värt att placera en eller två plisséringar för att undvika ett så stort stycke slätt tyg fram på byxan. 

 

Sean Connery som Agent 007. Här ser vi en hög midja som förlänger intrycket av att bäraren har långa ben, något som generellt sett är fördelaktigt. Ofta kan en så hög midja dock kännas obekvämt utan en kavaj över som balanserar upp intrycket.

Lågt skurna kostymbyxor hösten 2011.

En väldigt fin balans mellan högre midja, smalare fotvidd och kortare benlängd från B&Tailor.

Byxans detaljer

Detaljer som kommit och gått genom historien är exempelvis side adjusters, plisséringar och slag. Alla dessa har en tydlig funktion men ändå har de ansetts som lika självklara som förlegade beroende på tidsepok.

Side adjusters i brist på ett bättre svenskt ord är de spännen som ofta erbjuds vid t ex skräddarsytt eller måttsytt. De kombineras aldrig med bälteshällor och har som uppgift att kunna korrigera midjevidden och hålla byxan på plats. Hur vida man föredrar detta framför bälteshällor är upp till var och än men på exempelvis smoking där bälte är uteslutet kan det vara ett utmärkt val. 

Plisséringar eller pleats är de frontveck som kan gå från midjan ner på byxans framsida. De senaste 10 åren har dessa varit mer eller mindre utdöda till förmån för en slät flat front men man ser fler och fler exempel du hur dessa kommer tillbaka i modebilden. Funktionen är egentligen briljant. Med hjälp av en eller två plisséringar kan man öka volymen i byxan runt stuss och lår utan att för den delen förlora det eleganta fallet. Viktigt dock är att vara noggrann när man stryker byxor med plisséringar så dessa pressas tillbaka till sin ursprungliga form. Vissa förknippar nog dessa frontveck med en mer "gubbig" stil men kombinerat med en smalare fotvidd och något kortare längd är det något som fungerar utmärkt även för en yngre bärare. 

Så den sista detaljen som är slag vid byxans avslut. Slag förknippas framför allt med ledigare byxmodeller i flanell, tweed eller bomull och bärs aldrig till exempelvis smoking eller frack. Idag kan man absolut bära det till en mörk kostym även om det oftast rekommenderas att välja ett slätt avslut för mer formella kostymer. Slagets funktion är att ge ökad tyngd till byxans avslut för ett renare fall. Undertecknad tycker att byxor med slag gör sig allra bäst med No break då byxan annars automatiskt bryter ovanför slaget. Bredden på slagen har varierat men någonstans mellan 4-5cm är ofta ett balanserat intryck. Tänk på att en byxa med slag kräver ca 10cm extra längd för att detta skall vara möjligt vilket ofta gör att byxor med rålängd är att föredra. Däremot kan man alltid lägga ner ett slag om man i efterhand skulle tröttna. 

 

Inverterade plisséringar från B&Tailor.

Side adjusters och dubbla plisséringar från Rubinacci. (marianorubinacci.net)

En härlig detalj på ett par handgjorda byxor från Ambrosi Napoli. En knapp som gör att man enkelt kan knäppa upp byxans slag och rengöra det från smuts som kan ramla ner vid användning. (Rugged Old Salt)

En modern silhuett med smal fotvidd och markant slag på byxan.

Ett slag kan ofta bidra till ett förbättrat fall i byxan.

Sammanfattning

För att sammanfatta den här texten så vill vi framför allt trycka på vikten av att känna sig själv bäst. Dels hur din kropp ser ut men framför allt vad du som bärare är bekväm i. Sen är det nog viktigt att acceptera att den generella modebilden vad det gäller byxans silhuett och då kanske framför allt i vidd lär förändras ett antal gånger under en livstid. Vad man dock kan säga som skiljer sig lite från kavajen är ju att man i vissa fall faktiskt kan göra något åt detta utan att behöva slänga byxorna. Visst är det svårt att gå från en fotvidd på t ex 18cm till 24cm över en natt då ingen byxa har så mycket sömnsmån men att lägga ut byxan 1-2cm brukar inte vara några större problem. Faktum är att skillanden på 18cm och 20cm i t ex fotvidden är enormt mycket större än man tror.

Samma sak gäller ju med längden på byxan. Be alltid skräddaren att inte klippa av tyget om man kortar byxan. Oavsett om man gör slag eller ej kan man utan problem spara sömnsmån om man i framtiden vill ha en något längre byxa. 

Midjehöjden är såklart inte så mycket att göra åt men tänk här på användningsområdet. Bär man byxorna mer eller mindre uteslutande till kavaj kan det vara värt att testa en något högre midja. Är det däremot ett par lediga chinos till piké, t-shirt eller skjorta kan proportionen bli väl extrem med för hög midja. 

Sist men inte minst vill vi slå ett slag för måttsytt eller skräddarsytt när det kommer till byxor. Det finns i vår mening inget plagg som man tjänar mer på att få producerat efter dig som bärare än just byxor. En kavaj kan ofta sitta väldigt bra för de allra flesta även i konfektionsutförande. Skräddarändringarna för att få den perfekt är också relativt små i förhållande till kavajens pris.

Med byxor är det snarare regel än undantag att man alltid behöver göra någonting. Först och främst anpassa byxans längd vilket inte behöver vara så vansinnigt dyrt men ofta även kanske korrigera fot- eller lårvidd även på ett par välsittande byxor för att vara helt nöjd. Lägger man på ca 500kr detta ofta kan kosta på priset för ett par kvalitetsbyxor är ofta priset nästan uppe på måttsömnad iallafall. Har man därtill en kroppsbyggnad som avviker från normen med t ex kraftiga lår från idrottande i unga år är det än mer värt att få byxan gjord efter dig då vissa ändringar inte ens kan göras i efterhand. Att man sedan därtill har möjlighet att välja tyg, midjehöjd och detaljer utan extra kostnad gör det än mer intressant då dessa detaljer kan vara svåra att hitta i konfektionsutbudet.

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Guide

#1 Poja säger
2014-08-14 11:51 - Anmäl

Byxorna från Thom Sweeney är precis så som jag vill ha mina byxor. Även byxorna från Salvatore Ambrosi var riktigt fina.

Vad kostar det ungefär att köpa ett par måttsydda eller skräddarsydda byxor som håller lika bra eller bättre kvalitet än exempelvis Incotex, som brukar hållas som en bra tillverkare av byxor? Jag har nämligen lite problem med deras byxor. De sitter lite för tight runt låren, men samtidigt lite för löst runt vaderna. Vaderna går ju att fixa, men går det ens att göra ett par byxor större i låren?


Tack på förhand!
#2 Nils säger
2014-08-14 11:58 - Anmäl

Bra artikel med balanserad info och trevligt ämne! En del av illustrationerna från förra seklets mitt är makalöst fina.
#3 Andreas Weinås säger
2014-08-14 12:45 - Anmäl

#1 - Det går faktiskt ofta att lägga ut byxorna något även i låren. Normalt sett finns det åtminstone 1-2cm sömsmån vilket gör ganska stor skillnad.

Angående tillverkare är såklart Incotex och t ex Pantalone Torino renodlade byxtillverkare men jag skulle säga att alla bättre kostymtillverkare som erbjuder MTM behärskar produktionen av byxor i vettig kvalité. Sen beror resultatet såklart på valet av tyg och kompetensen hos den som måttar men det borde landa på runt 2000-2500kr för ett par uddabyxor.

Skräddarsydda byxor är såklart något dyrare även om det är väldigt mycket billigare än kavajer. Sartoria Corcos som kommer till Stockholm 6-7 september gör fantastiska byxor och tar ca 550€ för ett par i bastyg medan t ex Salvatore Ambrosi tar så mycket som 1200$ vill jag minnas.
#4 Andreas Weinås säger
2014-08-14 12:47 - Anmäl

#2 - Tack så mycket och jättekul att du gillade artikeln. Håller helt med om att dessa illustrationer är extremt inspirerande.
#5 CR säger
2014-08-14 13:06 - Anmäl

Bra och informativ artikel, precis som den tidigare gällande kavajen. Man kan märka en tydlig trend senaste året på Manolo då ni publicerar en ansenlig mängd djuplodade och väl genomarbetade inlägg, mycket bra!
På tal om skräddarsydda byxor, så besöker även Napolisumisura Stockholm 3-4 gånger per år, de ligger på ca. 350-400€ för byxor.
#6 Andreas Weinås säger
2014-08-14 13:22 - Anmäl

#5 - Tack så mycket. Det är vår ambition att åtminstone 1-2 gånger i månaden gör mer djupgående artiklar och det är väldigt roligt när dem uppskattas.

Bra tips angående NSM. Väldigt mycket byxa för pengarna!
#7 Erik säger
2014-08-14 13:26 - Anmäl

SVINBRA ARTIKEL!
#8 Rozzy säger
2014-08-14 13:40 - Anmäl

Tack för ännu en riktigt bra artickel.
En detalj som inte berördes är väl olika typ av fickor (French pocket, populärt på sextiotalet etc).

Plisseringar alltså - jag trodde det hette gubbveck! :-)
#9 Alexander säger
2014-08-14 13:45 - Anmäl

Jag har en smoking som jag ärvt från min far och har ett antal år på nacken. Han har köpt en ny smoking som är lite modernare medan jag fått den omoderna. Hursomhelst så undrar jag vad ni tycker om ganska breda byxor, vilket den smokingen har.
#10 Poja säger
2014-08-14 13:51 - Anmäl

#3 - Tack så mycket för svaret!

Hur funkar det i praktiken att behålla tyg på byxor man kortar så att man i framtiden kan förlänga dem?

Hur ofta brukar ni svara på frågorna ni får genom "Fråga Manolo"? Skickade nämligen en fråga för ett tag sedan, men har inte fått svar än.



Tack igen och tack för den fina artikeln! :)
#11 Joakim säger
2014-08-14 13:55 - Anmäl

Mycket trevlig läsning! Var kan man så upp byxor och fixa bra tyger i Göteborg?
#12 Joakim säger
2014-08-14 13:56 - Anmäl

Sy upp byxor ska det va*
#13 Andreas Weinås säger
2014-08-14 14:03 - Anmäl

#8 - Tackar! Som du säger finns det fler detaljer som t ex fickor man kan nämna. Jag valde att fokusera på de jag ansåg som viktigaste för just silhuetten då texten redan nu blir ganska lång.

Plisséring och gubbveck fungerar bra bägge två ;)

#9 - En smokingbyx brukar generellt sett göra sig bra i en lite vidare passform då användningsområdet ofta är formellt och inte "trendigt". Samtidigt är det viktigast att du som bärare är bekväm i passform och silhuett och skulle du trivas bättre i en lite smalare byxa så rekommenderar jag ett besök till en ändringsskräddare. Det behöver inte kosta mer än ett par hundra kronor beroende på vad man behöver göra.
#14 Andreas Weinås säger
2014-08-14 14:07 - Anmäl

#10 - Det verkar som vissa frågor till "Fråga Manolo" hamnat på villovägar men om det är något som fortfarande är intressant kan du maila mig på andreas@manolo.se eller ställa frågan i kommentarsfältet så skall jag försöka svara efter bästa förmåga.

Angående att behålla tyg så är det inte svårare än att be skräddaren att spara sömnsmån när denne lägger upp byxan så att hen inte klipper av tyget efter ändringen.

#11 - Jag vill minnas att Herr Karl har måttsömnad för t ex Caruso.
#15 Poja säger
2014-08-14 14:24 - Anmäl

#14 - Tack igen! Anledningen till att jag frågar är att min mamma brukar lägga upp mina byxor (endast chinos egentligen), vilket gör att jag nästa gång tänkte förklara hur man kan göra istället för att behålla tyget. Hamnar resttyget, eller sömnsmånen, på insidan av byxan så att det blir lite tjockare längst ner? Med slag känns det mer komplicerat, eller?
#16 ab ab säger
2014-08-14 14:31 - Anmäl

Dessa två artiklar är det bästa ni publicerat på år och dar!
#17 Andreas Weinås säger
2014-08-14 15:36 - Anmäl

#15 - Med slag är det egentligen ännu enklare då dessa "sväljer" väldigt mycket tyg.

Tyget hamnar mycket riktigt på insidan av byxan men förhoppningsvis är det inte 10cm man planerar att lägga ner byxorna på sikt ;)
#18 Erik säger
2014-08-14 17:04 - Anmäl

Fantastiskt bra och informativ artikel. Jag tänkte höra med dig Andreas vad det kan vara som spökar ifall man får fickorna att bukta ut en anning liknande Sean Connery har på fickan utan handen instoppad. Är det att byxan är lite tajt över höften som är problemet och går det att åtgärda?
Med vänlig hälsning,
Erik
#19 Jens säger
2014-08-14 17:35 - Anmäl

Suveränt bra och informativ artikel! Som vanligt Andreas bör påpekas.
#20 DrDre säger
2014-08-14 17:51 - Anmäl

Väldigt trevlig artikel. Gillar de här lite djupare reportagen. Favoriten är Sweeny. Men killen på bilden från B&Tailor, är inte hans slips alldeles för lång (för min smak i alla fall)? Jfr till James Bond lite högre upp som också har högt skurna byxor.
#21 Halmstad säger
2014-08-14 18:16 - Anmäl

Plisseringar är i min bok både tidlöst och funktionellt. Gubbigt och mycket osmickrande är egentligen bara de byxor som genom mycket hög midja ger intrycket av en väldigt kort överkropp. Väldigt vanligt hos äldre män över 70 i Sydeuropa. Oavsett längd, tjänar ingen på att kroppen ser oproportionerlig ut, speciellt inte om man är lite kortare.
#22 Andreas Weinås säger
2014-08-14 19:26 - Anmäl

#20 - Det där med slipsen är en smaksak och vissa gillar ett bakstycke som är längre än framstycket och många anser att slipsen bör gå till byxkanten. Samtidigt tycker jag inte proportionerna är fel i just detta fallet. Den lite längre slipsen balanserar i min mening upp den högre midjan som annars kan som #21 är inne på ge ett lite oproportionerligt intryck. Addera en kavaj till det där så tror jag slipsen känns ännu bättre.

#21 - Visst är det sällan lyckat att se oproportionerlig ut. Dock har ju som jag försökte nämna i texten uppfattningen om vad som är proportionerligt varierat över tid. Genom historien har ju faktiskt en hög midja och kortare överkropp ofta varit den rådande normen och längre ben än överkropp anses mer smickrande än idag. Men visst har du rätt i att en för extrem skillnad knappast är att rekommendera. Dock tror jag vi kommer se en ganska kraftig höjning på midjan de närmsta åren. En utveckling som redan börjat.

Jag pratade faktiskt med en god vän om detta idag. Faktum är att bortsett från den utsvängda fotvidden står vi inför en skräddad stil med väldigt mycket 70-tals influenser. Hög midja, breda slag, polotröja till kavaj och lite längre kavajlängder.

Spännande tycker iallafall jag!
#23 lano säger
2014-08-14 21:31 - Anmäl

Jätte bra artikel, välskriven och informativ.

Nu får det gärna vara nog med idealet långkalsong vidd och 5-10 cm för korta byxor, dags att vi vänder på steken :) Plisseringar och sidjusterare får dock gärna vara här för att stanna!
#24 Errol säger
2014-08-14 22:00 - Anmäl

Tack för ännu en fantastisk artikel! Mycket uppskattat.

Som smal och långbent trivs jag i dagens byxmode. Men kan inte låta bli att se fram emot högre midjor med något skräckblandad förtjusning.
#25 RolleFC säger
2014-08-14 22:22 - Anmäl

Kanon Andreas. Igen!
#26 Andreas Weinås säger
2014-08-14 23:41 - Anmäl

#23 - Tack så mycket!

Jag kan förstå att man känner sig något trött på detta då det är en som jag skrev historiskt extremt kort och smal byxsilhuett för tillfället. Samtidigt tycker jag inte det finns ett rätt och fel så trivs man i det är det bara att köra.

Jag är helt övertygad om att det inte tar många år innan den nuvarande fotvidden på 18cm är uppe på åtminstone 20cm vilket lär resultera i någon/några cm längre byxor för samma silhuett.

Jag tror det tar längre tid innan den markant högre midjan kommer tillbaka då vi idag inte har samma norm angående bärandet av kavaj som funnits historiskt. Utan kavaj blir som vi varit inne på flera gånger, en hög midja väldigt extremt.

Jag känner själv ett ökat intresse för något längre kavajer runt 76-77cm, något högre byxor och bredare kavajslag.
#27 Gustav Olsson säger
2014-08-15 08:38 - Anmäl

Jag säger bara wow! Vilken kunskap och vilket arbete som måste legat bakom artikeln.
#28 Stoffe säger
2014-08-16 11:34 - Anmäl

Ännu en mycket bra artikel. Härliga illustrationer dessutom. Thumbs up!
#29 Paul W H säger
2014-08-16 21:41 - Anmäl

Jättebra! Obligatoriska invändningar:

"Tänk på att en byxa med slag kräver ca 10cm extra längd för att detta skall vara möjligt..."
Nej, man kan göra "oäkta" slag med mindre tyg.

"Det finns i vår mening inget plagg som man tjänar mer på att få producerat efter dig som bärare än just byxor."
Med tanke på att det går att göra så många ändringar och justeringar på ett par byxor, vilket också nämns i artikeln på flera ställen, håller jag inte med om detta. Det går att lägga ut och in både på längden och bredden. Jämför med skjortor t.ex., där finns ingen sömsmån alls och mått som måste stämma på centimetern när.
#30 Andreas Weinås säger
2014-08-18 10:09 - Anmäl

#29 - Tack så mycket!

Angående dina invändningar (vilka var väldigt bra tycker jag)

1. Det är helt riktigt att man kan göra en byxa med "oäkta" slag som kräver klart mindre tyg MEN för ett korrekt slag kräver det ca 8-10cm och det är först med korrekta slag som man verkligen får de praktiska fördelarna av ökad tyngd som förbättrar fallet. Sen är "oäkta" slag estetiskt lika bra.

2. Jag förstår vad du menar och vår motivering till att just byxor är bland de bästa produkter att mått- eller skräddarsy är för att även om det precis som du är inne på går att ändra i efterhand så skiljer sig priset mellan RTW-byxor med ändringar och MTM-byxor marginellt i pris och då får man dessutom möjlighet att välja tyg, midjehöjd och detaljer.

Skjortor är också en bra produkt för Måttsömnad (egentligen är det ju få som inte är det) men åtminstone jag anser att det finns ett betydligt större utbud av skjortor som är precis vad jag vill ha i krage, tyg och passform än t ex byxor.
Skicka
OBS! Detta forum är förhandsmodererat, dvs. alla inlägg som skrivs måste godkännas av en administratör innan de visas publikt.


Har du frågor kring stil och mode? Ställ din fråga så försöker Manolo att besvara den så snabbt som möjligt.

Till Fråga Manolo →

Leffot

Alden x Leffot new arrivals

Läs mer

Permanent Style

The Drake’s x Permanent Style outfit

Läs mer

Shoegazing

Nyhet – Myrqvist öppnar butik i...

Läs mer

Hodinkee

Auction Report: Detailed Analysis Of...

Läs mer

The Armoury Lightbox

Bespoke Florentine tailors Liverano...

Läs mer

Skoaktiebolaget

Enzo Bonafé Made to Order for...

Läs mer

Följ manolo.se direkt via våra RSS 2.0 feeds.
Alla artiklar Kläder Skor Accessoarer
Skönhet Guide Butikskollen