Manolo logotype

Reflektion - Diggi loo Diggi ley

Reflektion - Diggi loo Diggi ley
Att vi på Manolo inspireras och känner stor passion för premiumtillverkare textil- och skoindustrin råder det nog ingen tvekan om. Däremot så finns det nästan alltid en tanke om att ett ökat pris på något sätt ändå skall leda till en bättre produkt även om premiumet kan verka hutlöst. Idag har vi tittat på ett exempel där vi ställer oss frågan om konceptet lyx inte har gått lite för långt?

Tillverkaren är anrika John Lobb Paris som i sin bespoke service erbjuder skor som efter att tillverkats med ett helt sagolikt hantverk i kvalitetsmaterial förses med bladguld över sulan. 

Missförstå oss inte då vi normalt har en osviktande respekt för vad John Lobb gör då de producerar några av världens absolut finaste skor i sin Bespokeverkstad men här ställer vi oss undrande om det inte har gått för långt?

I det här fallet från John Lobb har man alltså valt 18 karat bladguld som stryks på skons sula; den del som kommer utsättas för konstant slitage mot asfalt och i ett material som knappast kan ses som bäst lämpat för ändamålet.

Att ta otroliga summor för t ex en rock i Vikunja från Loro Piana kan självklart tyckas lika märkligt men här handlar det ändå om en förvisso lite men ändå tydlig egenskap. Vikunjan är helt enkelt världens kanske finaste fiber med en helt fenomenal känsla och andningsförmåga. Sen att priset på över en kvarts miljon snarare beror på den begränsade populationen av Vikunjas och hur många kameldjurs ull det faktiskt går åt för att göra en rock. Det går aldrig att motivera att priset ligger ens i paritet med fiberns egenskaper men de finns fortfarande där. 

Även exotiska skinn som krokodil, aligator eller stingrocka som ofta används till ovanskinnet i bespokeskor kan vara orimligt dyra men fyller utöver estetiska även en rad kvalitetsmässiga aspekter.

Att som bärare kunna räkna tusenlapparna försvinna för varje kortare promenad må kanske inte drabba någon fattig men känns för oss som raka motsatsen till vad kvalitet och John Lobb annars står för.

Vi har full förståelse för att John Lobb förmodligen erbjuder detta för att det helt enkelt finns en efterfrågan på det men det gör det hela inte mindre smaklöst. Självklart får folk göra som de vill med sina pengar men det är för oss den här typen av saker som urvattnar känslan av att det faktiskt kan vara värt att betala premium för ett riktigt fint hantverk. 

 

Ett par i övrigt fantastiska dubbla munkskor från John Lobb Paris bespokeavdelning.

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Skor

Andra artiklar om varumärkena: John-Lobb
#1 dennis säger
2014-03-19 11:55 - Anmäl

" begränsade populationen av Vikunjas och hur många getters ull det faktiskt går åt"

Vikunjan är faktiskt ett Kameldjur, precis som Guanacon, Laman och Alpackan.
#2 Andreas Weinås säger
2014-03-19 12:08 - Anmäl

#1 - Helt riktigt! korrigerar detta direkt.
#3 lano säger
2014-03-19 12:09 - Anmäl

Jag ser med lite skräckblandad förtjusning på ovanstående skor. Å ena sidan är det så klart fascinerande att människans kreativitet alltid överaskar. Å andra sidan är det, precis som du nämner, rätt smaklöst. Då gruvindustrin förmodligen är bland de mest miljöförstörande industrier i världen, blir det lite svårt för mig att motivera sådant slöseri med resurser. För den som bepryder sig med guld (mig inkluderat) finns klockor, armband och annat som åtminstone fyller en funktion och håller länge.
#4 Qui säger
2014-03-19 12:42 - Anmäl

Folk får göra vad de vill med sina pengar (inom lagens ramar då) så vill man förgylla sina skor med bladguld så gör det. Däremot är det idiotiskt och fantastiskt smaklöst så jag förstår faktiskt inte varför ett så ansett märke som JL erbjuder det. It's like school in summertime - no class.
#5 Mocka säger
2014-03-19 14:12 - Anmäl

Om handelssanktionerna mot Ryssland nu blir verklighet lär dessa bli svårsålda.
#6 FauxPas säger
2014-03-19 14:18 - Anmäl

PR-jippo...
#7 tjuppe säger
2014-03-19 14:25 - Anmäl

Jag nickade instämmande med att astronomiska priser alltid känns rimligare om det finns praktiska fördelar med det dyrare materialet eller tekniken. För att rannsaka både texten och mig själv: finns det inte en gräns, när även de exklusivare materialen blir vidrigt dekadenta?

Vid någon punkt blir de påstått bättre egenskaperna bara rationaliseringar för oss själva att köpa något av extrem lyx, för att stilla begäret att ha det allra bästa. Utan att vara någon beundrare av uppknäppta bd-kragar och slarvigt hängande scarfs, tycker jag en vidare tolkning av begreppet sprezzatura är en viktig del i att "ha stil" eller "god smak". När jag köpte skor häromdagen blev jag tvungen att påminna mig själv om att lita till min intuition istället för att försöka kalkylera hur tillverkarens begränsade erfarenhet av den aktuella konstruktionen eventuellt kunde påverka kvaliteten. Jag tror det blir stiligare så, med en lättsammare inställning och snobbigheten tillbakatryckt.

Vad John lobb-skorna ovan kostar vet jag inte, men bladguld är inte särskilt dyrt. Att betala ett premium på fem eller tio tusen för en estetisk detalj kanske inte är stjärtigare än en kvarts miljon extra för ett något bättre material trots allt.
#8 Andreas Weinås säger
2014-03-19 15:02 - Anmäl

#7 - Det är mycket möjligt som du säger och jag håller med om att man ibland får sluta rationalisera sina köp efter maximal kvalitet/spenderad krona.

Vad jag tycker är tråkigt i just detta fall är att bladguldet blir så påtagligt då de inte fyller någon som helst fördel mer än att man vill ha guld på sina sulor. Men håller absolut med dig om att det finns en hel del produkter med svårmotiverat pris med många produkter oavsett egenskaper. Jag personligen kan tycka att det dock är smakfullare att välja något som andra inte ser är dyrt (vikunja/kashmir) framför sulor i gulguld.
#9 Bello säger
2014-03-19 15:21 - Anmäl

Fredagsinspirationen med dessa skor, klockvalet? DD på President. Vad tycker du gubben?

Naeslund
#10 riesenschnauser säger
2014-03-19 15:26 - Anmäl

Men kommer inte sulorna att se ut som skit efter bara några användningar? Och då måste man antingen sula om dem, eller kasta bort skorna. Det fullkomligt skriker noveau riche...
#11 FS säger
2014-03-19 15:56 - Anmäl

"Diamonds on the soles of her shoes"
#12 erpet säger
2014-03-19 16:10 - Anmäl

Tänk om skorna klassas som konstverk? Då är materialvalet oantastligt........

(På min planet gör sig guld bättre på kretskort och i kontakter på avancerad medicinsk utrustning som kan rädda liv.)
#13 riesenschnauser säger
2014-03-19 16:30 - Anmäl

Glöm inte guldpläterade optiska kontakter, bästa ljudet!
#14 Tille säger
2014-03-19 16:37 - Anmäl

Borde man inte ha en car shoe med bladguldpluppar för att göra det övertydligt?
#15 Julius säger
2014-03-19 16:47 - Anmäl

Bladguld är billigt. Säkert inte mer arbete häller än den vanliga finishen på ett par JL. Förutom lädret så är du ju hantverket som drar iväg priset. Inte Är det snyggt. Men någon överdriven lyx tycker jag inte där är. Bara smaklöst.
#16 Paddy säger
2014-03-19 16:54 - Anmäl

I House of cards avslöjar Claire Underwoods röda sulor när hon går uppför trappan hemma i lägenheten att hon bär svindyra skor av Christian Coubertain. Kanske är det här John Lobbs försök att skapa ett liknande och än mer exklusivt signum- fast för män. Kanske vill John Lobb föra den klassiska manliga skon än närmare modeindustrin?

Var den moraliska gränsen går för vilken lyx som ska accepteras är ett svårlöst dilemma. Hur dras den gränsen? Är det t ex ok med brillianter på klockor trots att det inte tillför något till klockans funktion eller kvalité? Att guldet slits bort torde väl vara ett extremt uttryck för att påvisa sitt överflöd. Men det är väl skor för 8 000 kr också. Åtminstone i relation till de flesta människor som befolkar den här planeten.
#17 Mello säger
2014-03-19 17:44 - Anmäl

Om inläggets titel refererar till bröderna Herreys vinnande bidrag i både Melodifestivalen, och Eurovision Song Contest år 1984, bör det stå "Diggi loo diggi ley".

I övrigt ett småskoj reportage, trots att jag aldrig någonsin kommer att äga ett par John Lobb. Att se någon med bladguldsfolierade sulor skulle få mig att må illa. Jag föredrar uttrycket "less is more". Det där faller mer in under den ryska brackiga stilen.

Ursäkta stavfel, skrev med endast en hand samtidigt som jag intog min chili con carne.
#18 jaghetermattis säger
2014-03-19 17:50 - Anmäl

Tack för en bra och intressant reflektion, gärna fler av det slaget! Minns 'Stilsmart, det nya svarta' som något av det bästa ni skrivit, tyvärr så ledde inte den till speciellt mycket diskussion.

Håller med reflektionen och flera av kommentarerna. Det är givetvis svårt att säga var gränsen går, men detta var lite väl osmakligt för att kännas bekvämt. Självklart får människor lov att lägga sina pengar på vad man vill - kasta bort dem om de vill - men dessa sulor lämnade ungefär samma eftersmak som att se direktör Höglund bränna pengarna på julafton i Den enfaldiga mördaren. Personligen tycker jag att en stor del av charmen i att konsumera kvalitet går förlorad när den övergår för mycket i lyx. Även om det är intresse och något som kräver finansiell prioritering (om inte överflöd) så är det tilltalande att tänka i 'investering', 'naturmaterial', 'hållbarhet', 'skäliga produktionsförhållande' etc. När det plötsligt handlar om att kommunicera överflöd så falnar snabbt denna charm. Som Andreas tidigare nämnt så handlar intresset för manlig still inte om att lösa de stora problemen här i världen utan att skänka ett uns av glädje i vardagen. Men saker som det här tar snabbt död på den glädjen kan jag tycka.
#19 Andreas Weinås säger
2014-03-19 17:55 - Anmäl

#15 - Jag håller med om att materialet inte behöver vara så dyrt men en kvalificerad gissning är att den här detaljen fortfarande genererar ett ansenligt premium från John Lobb. Det är inte bara ingående material som gör att saker blir dyrare utan även kostnaden att arbeta med dem.

T ex så motsvarar inte premiumet för en Rolex Submariner i helguld i förhållande till stål skillnaden i guldvärdet utan snarare 5 gånger detta vid nyköp.. En Daytona i Platinum (en metall som per gram kostar ungefär som guld) ligger på dubbla priset mot motsvarande modell i guld.

#16 - Jo men Louboutains röda sula har ju varit företagets signum i decennier och kostar inte mer än en svart sula. John Lobb har ju absolut inte detta på sina RTW modeller vilket skulle behövas för att skapa ett signum. Det är också en väldigt märklig inriktning som i så fall skulle gå rakt emot vad företaget stått för de senaste årtiondena (lyx i form av hantverk och kvalitet snarare än bling)

Självklart har inte vi mandat för att dra gränsen för vilken lyx som skall accepteras men vi har inte heller speciellt mycket till övers för klockor strösslade med ädelstenar. Dock är det något som varken slits eller känns felplacerat då det på många sätt ses som smycken.

Skor för 8000kr är självklart mycket pengar men det är bra mycket lättare att motivera i förhållande till kvalitet. Jag vill nog påstå att många som köper skor för en tusenlapp hinner gå igenom 10-15 par (något par om året) innan mannen med skor från Edward Green, Gaziano&Girling eller John Lobb har slitit ut sina.
#20 Paddy säger
2014-03-19 18:50 - Anmäl

#16 Här försöker man vara smart och så blir Louboutain till Coubertain. Skämskudde.

Ingen har väl mandat att dra gränser för vad som är accepterad lyx, likväl är diskussionen intressant och ditt inlägg är tänkvärt. Men hur jag än funderar över saken har jag så svårt att hitta de där rationella argumenten för vilken nivå lyxen kan stanna på för att det ska vara "acceptabelt". Sköter man om sina Rockport för 500 kr på rea så räcker de i några år och det får EG mfl. svårt att matcha i pengar. Naturligtvis är skillnaden i känsla milsvid, men då är vi ju inne på någon slags lyx. Jag tror helt enkelt att man köper det man har råd med och har man påsar med pengar så kanske guldskor hamnar på inköpslistan
#21 Sprezzi säger
2014-03-19 18:52 - Anmäl

Fin reflektion. Uppskattas även att titeln ändrades efter kommentaren av #17. Rätt ska vara rätt.

Först och främst överväldigas jag av mängden avundsjuka som svärmar i detta kommentarsfält. Någonting jag däremot kan hålla med om, är att den guldiga sulan är totalt smaklös.

Detta är dock inte konstigt, med tanke på att det här rör sig om John Lobb PARIS och inte det riktigt anrika John Lobb Ltd. Det förstnämnda (John Lobb Paris) ägs av Hermès, och lever numera endast på namnet och gamla meriter (även om de är mycket bättre än exempelvis Santoni och Laszlo Vass), medan det egentligt anrika John Lobb Ltd har bevarat sin tradition av kvalitet och hantverk.

Och till alla er som ska försöka sätta dit mig, genom att länka till Wikipedia, kan jag informera er om att den artikeln har skapats av förvirrade amatörer. Dessa besitter inte tillräckligt med kunskap för att särskilja de två.

Sulor täckta med bladguld ligger helt i linje med John Lobb Paris målgrupps önskemål. John Lobb Ltd innehar "Royal Warrants" i Storbritannien och har en betydligt mer subtil stil.

Skall man mästra så bör man nog ha bättre koll innan man uttalar sig... ;)

Jag håller helt och hållet med Andreas om resonemanget kring klockor. Det var därför jag bestämde mig för att ta min Nautilus i en blandning av guld och stål.

Ser fram emot fredagsinspirationen!

(Jag har nu även tagit skärmdumpar av det ursprungliga inlägget och hela kommentarsfältet, för att försäkra mig om att ingen information ändras i efterhand.)
#22 Knutte säger
2014-03-19 18:59 - Anmäl

Jag tycker hela klockindustrin är fylld med samma fenomen. En löjlig prisbild i total oproportion med produkten. Nu kommer väl hela klocksnack-sfären att försöka stoppa mig full med hur avancerade urverk det finns, hur mycket arv och tradition och allt annat det handlar om.

Nej, det handlar om förmedlande av rikedom, märkeshysteri och speciellt på nätet; en ryggdunkar-kultur.

Fenomenet är väl svårt att sätta fingret på, men det genomsyrar vårt konsumtionsinriktade samhälle. Alla tittar på mig, helt enkelt.
#23 jaghetermattis säger
2014-03-19 19:19 - Anmäl

#21 Nyfiken - skulle du kunna ge exempel på denna mängd av avundsjuka som överväldigar dig?

Vidare har det väl egentligen mindre betydelse vilken tillverkade det är, smaklöst är väl smaklöst oavsett tillverkare, och det handlar ju fortfarande om ett exempel som faller i kategorin premiumtillverkare.
#24 riesenschnauser säger
2014-03-19 19:35 - Anmäl

John Lobb Ltd. har i mina ögon en gubbig stil och ligger hantverksmässigt inte på samma nivå som flertalet andra anrika bespokeskomakare. JL Paris må ha ett mer uppkäftigt formspråk på sina RTW, men när det kommer till bespoke är hus-stilen bara en av många faktorer som påverkar hur skorna slutligen ser ut. Tycker själv att skorna ovan är helt sagolika bortsett från de ultravulgära sulorna, och skulle aldrig få för mig att betala liknande summor pengar för Lobb Ltd. Smaken är självklart som baken, men att påstå att Lobb Paris skulle vara något annat än anrikt när det grundades 1902 är åtminstone i mina ögon orättvist...
#25 Errol säger
2014-03-19 20:14 - Anmäl

#21: Vad menar du?

Vem var avundsjuk? Vem har försökt att mästra? Vem skulle vilja ändra information i efterhand? Och i så fall vilken information?

Trevlig kväll!
#26 Magnus säger
2014-03-19 20:40 - Anmäl

Min första tanke är bara att detta visar att premiumsegmentet tar bättre betalt än vad den kvalité de levererar är värd.

Frågan är vad tar de för att lägga bladguld på sulan?
Med tanke på att 25 ark i storleken 14*14 cm går på ca 100 Svenska kronor och det tar ca en kvart att göra arbetet skrattar nog ledningen på John Lobb gott varje gång detta beställs!
#27 Halmstad säger
2014-03-19 20:43 - Anmäl

Detta fenomen sätter estetiseringen av skor på sin spets. Jag har alltid varit oförstående till ansträngningar vissa tillverkare och dess kunder lägger på sulans utseende INNAN skorna används. Därför sätter jag litet värde på ritsnedläggningar och diverse behandlingar som fr.a. ger en snygg sko för butikshyllan. Däremot är jag intresserad av av hur sulan ser ut under användning, mer än de flesta skull jag tro. Jag försöker undvika att sulan blir alltför mörkt grå och trist av mycket inomhusanvändning genom gå med dem ofta utomhus på torra trottoarer.
#28 Lyxlux säger
2014-03-19 20:47 - Anmäl

Kanske Putin beställde dessa för att fira att han lagt vantarna på Krim? Måste vara en ryss som beställt hur som helst. :)
#29 Lund säger
2014-03-19 21:49 - Anmäl

Kommenterade på Hestra-bilden men insåg att du kanske inte kollar kommentarerna där längre så tar det här istället.

"Fantastiskt reportage och fantastiska handskar! Manolo har verkligen rest sig några nivåer sedan du, Andreas, tog över!

En fråga angående handskar - jag har ett par i "vanlig" brun peccary men däremot utan en knapp vilket gör att de med tiden har blivit lite mer öppna i slutet av handsken och släpper in luft.

Har du hört talats om huruvida detta skulle gå att åtgärda hos en skräddare(?) så att man kan sätta in en knapp för att kunna "stänga" handsken likt knappen du har på dina handskar i artikeln?"
#30 Martin säger
2014-03-19 23:57 - Anmäl

Som flera redan nämnt är ju bladguld inte jättedyrt (vilket naturligtvis är relativt), så påslaget i kostnad är kanske inte enormt. Däremot hjälpte det inte det den estetiska aspekten överhuvudtaget, snarare tvärtom. Sen har jag en världsbild där jag blir bra mycket mer imponerad av en gentleman klädd i ett par JL som skänker bladguldets värde i pengar till t ex en kvinna som tigger utanför Hemköp, en en man i ett par JL som betalat extra för en smaklös detalj som snabbt kommer att ha skrapats av på grusig trottoar.

Men o andra sidan, det finns ju folk som ser ett värde i att fylla sin källare med hela arsenaler av vapen, tillverkade i rent guld, och lever man i en sån värld och kan dra på sig ett par nya guldsulade skor varje gång det börjar flagna, så kan det kanske fungera som en statussymbol.
#31 Andrej säger
2014-03-20 06:42 - Anmäl

Äsch! Bär någon kämpig meanswear-typ guldsulor nästa gång det är dags för mangrann uppslutning i Florens kommer den kollektiva åsikten i Sverige snart att vända. Tro mina ord.
#32 Nice säger
2014-03-20 08:05 - Anmäl

Vad är konsensus kring att sätta slitsulor på de bladguldade sulorna "så de håller längre"?
#33 Jesper Ingevaldsson säger
2014-03-20 08:10 - Anmäl

Det här är naturligtvis galenskap, men man ska också veta att det här bara var en ploj från John Lobb, som de gjorde för ett antal år sedan. Skorna var aldrig tänkta att användas, utan gjordes främst i reklamsyfte då man visste att det skulle generera uppmärksamhet. Och där har de verkligen lyckats, de här skorna fortsätter dyka upp här och där med jämna mellanrum, och kommer säkerligen att fortsätta göra det under låg tid framöver. Så skulle snarare kalla det briljant marknadsföring än något annat.
#34 Andreas Weinås säger
2014-03-20 10:27 - Anmäl

#21 - Först och främst vill jag säga tack och jättekul att du gillade reflektionen.

Jag har nu läst ett par av dina inlägg i kommentarsfältet och antingen försöker du medvetet provocera eller så tycker jag att även du bör leva efter devisen att ha bättre koll innan man mästrar.

Det finns flera aspekter i det du skriver som framställs som sanningar men saknar all substans.

1. "Det förstnämnda (John Lobb Paris) ägs av Hermès, och lever numera endast på namnet och gamla meriter (även om de är mycket bättre än exempelvis Santoni och Laszlo Vass), medan det egentligt anrika John Lobb Ltd har bevarat sin tradition av kvalitet och hantverk."

Först och främst så kan man inte jämföra John Lobb Paris konfektion med Bespoke. Skorna i inlägget må vara från John Lobb Paris men uppköpet från Hermès gjordes på 1970-talet och bespoke-ateljén i Paris anses faktiskt av många vara av högre hantverksnivå och rang än John Lobb Ltd som är de som verkligen lever på gamla meriter. Samma sak gäller i jämförelsen med Santoni och Laszlo Vass. Pratar du om John Lobb RTW så håller de över lag högre klass men kostar också nästan det dubbla mot Santoni och Vass. Lägg där då till att Vass erbjuder något som ingen av premiumtillverkarna från Storbritannien gör, nämligen en handrandsydd sko i AAA skinn från några av de främsta garverier i världen. Sen ligger de en bit bakom t ex EG och GG i finish men det är inte vad vi diskuterade eller JLs främsta sida heller.

2. Angående "Royal Warrants" betyder det absolut ingenting i sammanhanget. Hur vida de är officiell hovleverantör är oväsentligt. De har ett förbannat starkt varumärke, mycket pga att de är den äldsta skotillverkaren i England och att de självklart producerat fina skor.

3. "Jag har nu även tagit skärmdumpar av det ursprungliga inlägget och hela kommentarsfältet, för att försäkra mig om att ingen information ändras i efterhand."

Då vi är de enda som kan moderera i kommentarsfältet och ta bort inlägg antar jag att du syftade till oss med kommentaren? Jag kan inte i min vildaste fantasti förstå varför du tror att vi skulle vilja korrigera ditt inlägg? Jag svarar på saker du lägger fram som sanningar och fakta som egentligen är förutfattade meningar och saker som bygger på personlig smak snarare än kvalitet.

4. "Jag håller helt och hållet med Andreas om resonemanget kring klockor. Det var därför jag bestämde mig för att ta min Nautilus i en blandning av guld och stål."

Kul med en vintage Nautilus i guld/stål även om jag inte förstod vad det hade med min kommentar att göra. Just Nautilus håller jag högst i stål då detta för mig var en stor del av vad som var så unikt med både Nautilus och Royal Oak när de kom på 70-talet.

Men detta handlar inte om rätt och fel utan om personlig smak precis som jag skriver ovan.
#35 Andreas Weinås säger
2014-03-20 14:04 - Anmäl

#33 - Håller helt med dig Jesper om att detta inte är representativt för John Lobb Paris överlag.

Sen vet jag inte om jag personligen tycker att det är briljant marknadsföring då jag inte är av uppfattningen att all press är bra press. Som man ser i kommentarsfältet är ju det inget som jag tror direkt höjer varumärkets anseende och riskerar snarare att locka just ett "noveau riche" klientel. Men visst har de fått uppmärksamhet och publicitet på det.
#36 Captain säger
2014-03-23 00:06 - Anmäl

Kul läsning (tack Andreas), och intressanta kommentarer och reflektioner i efterföljande fält.

Har under en tid funderat på att införskaffa ett par JL - dock ej längre. Ett märke som överhuvudtaget befattar sig med tanken på att besudla sulan med bladguld har samtidigt valt att självmant distansera sig från all respekt och anseende.

Synd på bra skor.
Skicka
OBS! Detta forum är förhandsmodererat, dvs. alla inlägg som skrivs måste godkännas av en administratör innan de visas publikt.


Har du frågor kring stil och mode? Ställ din fråga så försöker Manolo att besvara den så snabbt som möjligt.

Till Fråga Manolo →

Leffot

Alden x Leffot new arrivals

Läs mer

Permanent Style

The Drake’s x Permanent Style outfit

Läs mer

Shoegazing

Nyhet – Myrqvist öppnar butik i...

Läs mer

Hodinkee

Auction Report: Detailed Analysis Of...

Läs mer

The Armoury Lightbox

Bespoke Florentine tailors Liverano...

Läs mer

Skoaktiebolaget

Enzo Bonafé Made to Order for...

Läs mer

Följ manolo.se direkt via våra RSS 2.0 feeds.
Alla artiklar Kläder Skor Accessoarer
Skönhet Guide Butikskollen