Manolo logotype

Klocktrend; Blått

Klocktrend; Blått
Den blåa färgen är en ständig favorit i klockvärlden – i olika nyanser och varianter skänker den en välkommen omväxling från det vita, silvriga och svarta som annars är standard i tavelfärger, men smyger sig också in som intressant detalj. I dagens artikel har vi tagit fram några exempel på hur flott blått kan vara.

De blåa detaljerna är ingen nyhet i klockvärlden – i stort sett så länge man tillverkat ur har man kunnat förse dessa med blåskimrande detaljer som visare eller verksskruvar, båda anlöpta för att få fram den vackert djupblå färgen som blivit något av ett kvalitetstecken. Anlöpning är helt enkelt en uppvärmning av stålet i delarna där man vid olika temperaturer får olika egenskaper i första hand men även vackra färger som bieffekt, och en av dessa är urmakeriets djupblå färg som uppträder vid en temperatur strax över trehundra grader. Idag är det i massproduktionen naturligtvis inga urmakarlärlingar som sitter och värmer skruvar med tång över låga (det är istället en kemisk blånering som används), men utseendet lever kvar i många utföranden.

Ett av dessa är det klassiska marinkronometerstuket som innefattar ljusa, sparsmakade tavlor och mörka, tydliga visare. Denna stil, som återfinns även i senare navigationsklockor som Longines Hour Angle eller de pilotklockor som RAF beställde under beteckningen 6B/159 under andra världskriget, har sedemera ärvts vidare framförallt inom den tyska klockindustrin. "Tyskstuket" (som annars mest betyder toksänkning, lite väl breda fälgar och Böser Blick...) återfinns i nästan hela spektrat av den tyska urindustrin, från Glashüttes Lange, Original och Nomos till de enklare märkena som Stowa och Icklers Archimede och är alltid lika läckert.

Ett mycket otyskt märke som också har stark nautisk koppling är Ulysse Nardin, som använder den blåa färgen som sitt kännetecken och som också har en del modell som hyllar forna tiders marinkronometar, då man faktiskt varit världsledande och dominerande på marknaden för dessa mycket exakta skeppsur. Idag finns hyllningsserien Marine Chronometer i olika utföranden och även resten av sortimentet är i huvudsak blåtonat och försett med marinkronometerlayout, ankare och andra klara flirtar med det nautiska temat.

En annan blåtonad klassiker i klockvärlden är Cartier, som inte bara har ovannämnda blånerade visare utan en annan känd symbol; märkets kända cabochon. En cabochon är en rundslipad eller -polerad ädelsten (till skillnad från den fasettering som man oftast ser på ädelsten) och tradtionellt sitter det just en rundslipad safir i klockans krona, på samma sätt som i toppen på Cartiers finare pennor (och i italienska Campagnolos mytiska "Cobalto"-bromsar för racercyklar, men det är en helt annan sak...).

Som detalj i klockor är blått såklart vanligast i tavlor och då kanske föga förvånande i modeller med tema hav eller himmel. Ett klassiskt undantag från detta är det diskreta dräparutförandet av Rolex toppmodell Day-Date i platina, som känns igen på sin isblå tavla. Tradtionellt sett har den andra änden av spektrat av toppmodellerna också haft ett blå tema – Submariner har i hel- eller halvguldsutförande funnits i ett snyggt blått utförande, men det senaste tillskottet i linjen har Day-Date fått en konkurrent som smygare; Submariner helt i vitguld, som bara avslöjas av den blå tavlan och vridringsinlägget. Den tidigare systermodellen Tudor Submariner fanns länge i såväl svart som blått utförande, där de sistnämnda blivit känd framförallt för sin karakteristiska "Snowflake"-vairant med fyrkantiga index och visare. Rolex nautiska serie Yacht-Master har sedan förra året ett elegant djupblått tavelalternativ till grundmodellen i stål och platina och den allt annat än diskreta Yacht-Master II har i gulguld sedan introduktionen blå tavla.

Omega Seamaster Professional

Även premiumkollegorna hos Omega har en stolt tradition av blått och då framförallt i Seamasterserien – med början i den ikoniska Seamaster Professional 600 ("Ploprof") producerade man några av det sena sextiotalet och tidiga sjuttiotalets allra mest intressanta och ikoniska dykmodeller. Färgen återkom när marknadsföringsgeniet Jean-Claude Biver efter att ha sålt Blancpain till Swatch Group klev in för att styra upp Omega – tillsammans med att nystarta Constellationlinjen (med Cindy Crawford som affischnamn) gjorde Biver också om Seamaster till den ikoniska blåa variant (med stark influens från nämnda sjuttiotalsmodeller) som produktplacerades på Pierce Brosnans arm i Goldeneye och därefter är evigt känd just som "Bondklockan" och som sedemera uppdaterats med bland annat ny tavla och keramisk vridring. En annan blå Seamaster med Bondkoppling är den man kan se i Skyfall; en modell ur Aqua Terra-underlinjen med den läckert brutna blå tavlan som tidigare bara fanns i den specialutgåva som tillägnats Daniel Craigs hjärtebarn Orbis – ett projekt med flygplansburna ögonläkare i tredje världen.

Hos Breitling och IWC är det blåa framträdande framförallt i specialutgåvor och intressanta småupplagor, till exempel är en Navitimer med blå tavla inte sällan en raffig sak som av platina eller någon av de jubileumsvarianter av Navitimer B01 som kommit sedan Breitling utrustade sin klassiker med det husegna kronografverket. Hos IWC är det precis som Orbis-Aqua Terran välgörenhet som är i fokus när man presenterar blåtavlade varianter av sina serier – företaget har länge samarbetat med Laureus Sport For Good-stiftelsen.

Breitling Navitimer

En klassiker med bruten blå tavla som kännetecken är Patek Philippe Ellipse d'Or/Golden Ellipse, utformad som en superellips enligt det gyllene snittet och med integrerat skinnarmband. Trots detta tål det nog att sägas att den blåtavlade stjärnan från Patek Philippe är Nautilus, som precis som andra lyxstålsportklassikerna med nautiskt tema (Vacheron Constantin 222/Overseas och Audemars Piguet Royal Oak) är blåtavlad, i Nautilus fall med en numera klassisk vignetteeffekt där tavlan är mörkare i kanterna.

Patek Philippe Nautilus

En sista klassiker som är svår att förbise när temat är blått är förstås (TAG) Heuer Monaco i det berömda McQueen-utförandet med blå tavla och ljusa register, naturligtvis uppkallat efter Steve McQueens bärande i filmen Le Mans från 1971. Monaco var vid tidpunkten en helt ny modell (presenterad som flaggskepp för det, kanske, första automatiska kronografverket cal 11) och försvann i samband med quartzkrisen för att återkomma som en del av TAG Heuers retrosortiment i "Classics"-linjen i slutet av nittiotalet.

A.LAnge & Söhne Verk

Longines Master

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Accessoarer Klockor

#1 Halmstad säger
2013-02-14 21:21 - Anmäl

Du glömde denna:

http://i.horloger-paris.com/15989-9874-large/iwc-ingenieur-automatic-ed-laureus-sport-for-good-foundation-blue-stainless-steel-alligator-iw323310.jpg

Har provat den hos Jarl Sandin, men den var för stor, naturligtvis. Och lite för mycket pengar.
#2 Archibald säger
2013-02-14 21:22 - Anmäl

Tackar för riktigt skön läsning. Har en blå Seamaster James bond ur en tidig serie, 549XXXXX, vars ring med åren antagit en behagligt ljusbå nyans. En färg som helt klart ger mersmak.
#3 Raderad säger
2013-02-15 08:29 - Anmäl

Men det finns ju klocka på mobilen?! Vad tycker ni om iWatch då? iWatch, youWatch?
#4 Mandrake säger
2013-02-15 18:31 - Anmäl

Äger en Heuer Silverstone från 70-talet med blå urtavla, inte lika uttjatad som Moncao.
Skicka
OBS! Detta forum är förhandsmodererat, dvs. alla inlägg som skrivs måste godkännas av en administratör innan de visas publikt.


Har du frågor kring stil och mode? Ställ din fråga så försöker Manolo att besvara den så snabbt som möjligt.

Till Fråga Manolo →

Permanent Style

Everyday Denim cloth – new batch!

Läs mer

Shoegazing

SM i skoputsning 2018 – Kvalificering

Läs mer

Hodinkee

Weekend Round-Up: Summer Cocktails...

Läs mer

Följ manolo.se direkt via våra RSS 2.0 feeds.
Alla artiklar Kläder Skor Accessoarer
Skönhet Guide Butikskollen