Manolo logotype

Doften av ett skrädderi

Doften av ett skrädderi
Att modehus breddar sitt utbud av kläder med parfymer är långt ifrån en ny företeelse. För de större livsstilsmärkena har parfymen blivit en nyckelinkomstkälla. Betydligt ovanligare är det med parfymer framtagna för att dofta just kläder, vilket är precis vad brittiska Penhaligon's har gjort med sin doft Sartorial, vars inspiration är hämtad från Savile Row och doften av ett skrädderi.

Det räcker att besöka kosmetikavdelningen på flygplatsen eller entréplanet till ett större varuhus för att hitta alla de stora modehusen representerade med sina parfymer.  Genom parfymer kan superexklusiva haute couture-märken plötsligt bli tillgängliga för en betydligt bredare målgrupp än den ursprungliga lilla skara som faktiskt har råd att köpa märkets kläder. I många fall kan det diskuteras hur spännande det är att köpa en doft från ett välkänt modemärke.  Vill man verkligen ha en parfym skapad av någon som egentligen är specialist på kläder eller skor? Eller av en person som bara råkar vara känd? Dofter är dock något strängt individuellt och de stora modehusen kan absolut göra spännande dofter av hög kvalitet.

Men så finns det också de som söker efter en något mer unik doft. Intresset för utpräglade doftspecialister som brittiska Creed eller italienska klassikern Acqua di Parma tycks idag starkare än någonsin.  En för många betydligt mindre känd aktör är Penhaligon's London, vars senaste doft Sartorial väckt habegär bland herrmodefantaster. Med anor från 1872 är Penhaligon's mest kända för den citrusbaserade doften Blenheim Bouquet. En doft som sägs ha varit Winston Churchills personliga favorit.

Bakom Sartorial står parfymören Bertrand Duchaufor, vars ambition var att skapa en doft som påminner om ett skrädderi, The scent of Savile Row. Sin inspiration till doften har han fått efter ett besök hos skräddaren Norton & Sons på Savile Row nummer 16. Ägaren till detta skrädderi, Patrick Grant, syns även i den korta film nedan som skapades om parfymen av den kände artisten/konstnären Quentin Jones.

Med inslag av bland annat ekmossa, tonkaböna, lavendel, läder, violblad och lätta kryddor vill parfymfirman med utsuddade doftnotor skapa en illusion av en oljad sax, ull, krita, vaniljdoftande mönsterpapper, läderfåtöljer och tobaksskåp. Klassiska attribut hos ett skrädderi. Hur luktar det då? Som en klassisk tredelad kostym med markerad midja och uppbyggda axlar eller som en okonstruerad nätt kort kavaj?

Svaret är mittemellan. Det är klassiskt utan att bli stelt. Det känns modernt utan att bli trendigt eller sportigt. Något som får ses som en bedrift då det lätt hade kunnat bli stereotypt åt något håll.

    

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Skönhet Parfym

Andra artiklar om varumärkena: Penhaligon’s
#1 laphroaigman säger
2012-06-21 15:52 - Anmäl

Det här är helt klart en ny favorit, en av de tre-fyra bästa dofter jag använt. Ingen läätviktare dock, näramste jämförelsen jag kommer på är den klassiska Polo från Ralph Lauren.
#2 H säger
2015-08-13 21:58 - Anmäl

Ekmossa alltså. Låter vettigt.
Skicka