Manolo logotype

Klockvärldens 25 klockklassiker – Breitling Navitimer

Klockvärldens 25 klockklassiker – Breitling Navitimer
Inga andra klockor är så intimt förknippade med flygning, både i blå och gröna kläder, som Breitlings. Märket har det senaste halvseklet praktiskt taget varit standard för piloter, vilket i hög utsträckning kan tillskrivas veckans klassiker; Navitimer.

Navitimer har sin grund i föregångaren(och även efterträdaren, men vi kommer till det...) Chronomat, som var en av de första klockorna med vridbara logaritmiska skalor. En lösning som hjälpte både ingenjörer som affärsmän att göra beräkningar direkt på handleden och dessutom bjöd på en tidtagningsfunktion. Under det tidiga femtiotalet vidareutvecklade Flygentusiasten Willy Breitling temat med en modell specifikt för piloter, vilken rymde tre skalor som hämtades direkt från piloters klassiska E6B-räknesnurra och som skapades av matematikern Marcel Robert. Funktioner som visade sig vara nyttiga var integrationen av tidtagningen i beräkningarna, de olika enhetsskalorna och det stora formatet som underlättade avläsningen av de inte alltför stora siffrorna.

Experterna bråkar om hur det egentligen ligger till – men klart är att Navitimer designades antingen av, för eller i samarbete med intresseföreningen AOPA (Aircraft Owners and Pilots Association) som snabbt adopterade den som sin officiella klocka vilket gjorde att föreningens logotype fick pryda tavlan och att klockan kunde köpas genom AOPA:s stora nätverk. Navitimer var när den släpptes 1952 en ny typ av klocka, som till skillnad från de äldre typerna som framförallt riktade sig till militärflygare (som B-Uhr och Mark 11), inte bara var inriktad på avläsbarhet och tålighet utan även funktionalitet utanför själva tidsvisningen med möjlighet att beräkna tider, hastigheter, avstånd, klättrings- samt sjunkhastighet, bränsleförbrukning och mycket annat. Det var inte dock inte bara klockorna på piloternas handleder som cementerade Breitlings rykte som hovleverantör till flygbranschen – den schweiziska klocktillverkaren var även praktiskt taget dominerade på intrumentur för cockpit med kunder som bland annat Boeing, Lockheed och Douglas.

Den första stora förändringen (och PR-ögonblicket) för Navitimer var 1961. Amerikanen Scott Carpenter, som tidigare varit pilot i Koreakriget och använt just Navitimer, var uttagen som astronaut i Mercuryprogrammet och kontaktade Breitling med en förfrågan om att skapa en Navitimer med 24-timmarsvisning (det där med dag och natt i rymden...). Modellen, som döptes till Cosmonaute, hängde med Carpenter upp i rymden den 24:e maj 1962 och efter fem timmars flygning landade han i mexikanska golfen och dränkte klockan som inte var vattentät för fem öre. Första kronografen i rymden var ett faktum vilket Breitling inte var sena att utnyttja i marknadsföringen.  Konstruktionen som kräver ett mellanrum mellan boett och glas för att skalan på insidan ska kunna rotera gjorde dock att vatten lätt läckte in i urverket och klockan föll tidigt bort i Apolloprogrammets tester där Speedmaster som bekant segrade...

Slutet av sextiotalet innebar revolutionära rörelser runt om i världen med rymdkapplöpning mellan de fredsälskande socialistiska rådsrepublikernas förbund och de onda amerikanska imperialisterna, långhåriga studenter som slogs med konstaplar i lågskor och rock'n'roll. I klockbranschen började det tisslas och tasslas om batteridrivna klockor, vilket enligt schweizarna var rent trams. Mellan konsortiet "Projekt 99" (Dubois-Depraz/Buren/Hamilton/Heuer/Breitling) och Zenith rasade (med Seiko som dark horse på sin kant) en furiös kamp om vem som kunde vara först med en automatisk kronograf. Fortfarande grälas det om vem som egentligen var först; Zenith visade på en liten presskonferens i januari 1969 upp förserievarianter av ett "riktigt" integrerat verk – medan Heuer och Breitling var först ut på marknaden med sin modulvariant där ett mikrorotorverk från Buren hade fått en extra kronografmodul. I Breitlings fall var det en uppdatering av Navitimern; Chrono-Matic, som fick det nya verket kallat kaliber 11 och därmed den speciella estetiken med kronan på vänstersidan och kronografknapparna på högersidan. Boetten hade tagits fram redan året innan som en naturlig fortsättning på Navitimerserien (till och med lite vattentät...) men fick sitt riktiga genombrott med det nya automatverket.

Som sagt var detta en tid när quartzklockorna gjorde sitt intåg. I sin kamp att inte tappa greppet om marknaden släppte Breitling både LED- och LCD-digitalare i Navitimerserien (som båda idag är kultmodeller), men var till sist tvungna att kasta in handduken i slutet av sjuttiotalet och såldes till affärsmannen och flygentusiasten Ernest Schneider som redde upp och startade om företaget (och vars son numera leder det). I början av åttiotalet släpptes pilotklockor med quartzverk som kombinerade digital och analog visning och i mitten av samma årtioende kom den modell som kanske mer än någon annan är typisk för sent åttio- och nittiotalet – Chronomat. Den nya Chronomat som utvecklades i samarbete med bland annat italienska flygvapnets uppvisningsteam Frecce Tricolori hade förutom namnet praktiskt taget inget med föregångaren att göra, men blev en monstersuccé som maskulin, robust klocka med ETAs 7750-verk. Än idag ses den på många handleder, inte minst i det fulsnygga och tidstypiska tvåtonsutförandet med tavla samt band i matchande färg. 1986 återlanserades Navitimer som ett led i att återta engagemang och intresse för mekaniska klockor efter quartzrevolutionen. Modellen fanns både med Lemania-baserade manuella och automatiska ETA-verk innan Breitling 2010 presenterade en LE-Navitimer med det husegna B01-verket som från och med 2011 är en reguljär produkt i sortimentet. 

Navitimer 806, 50-tal

Navitimer 806, 60-tal

806 i guld.

Chrono-Matic

Baksida B01.

Chronomat

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Accessoarer Klockor

Andra artiklar om varumärkena: breitling
#1 LoroPiana säger
2011-07-01 15:48 - Anmäl

I min värld förknippas Breitling mest med Södertäljebor.
#2 LoroPiana säger
2011-07-01 15:48 - Anmäl

I min värld förknippas Breitling mest med Södertäljebor.
#3 Chuck Bass säger
2011-07-01 18:53 - Anmäl

Håller med dig, Breitling har tyvärr förstörts av att det nu förknippas med nyrika hip-hoppare på USA:s östkust och annat "bling-bling". Naej en Breitling skulle jag aldrig låta klä min handled.
#4 boatboy säger
2011-07-01 19:11 - Anmäl

Kanske inte så mycket Södertälje om man har en vintage breitling navitimer från 60-talet? Annars håller jag med...
#5 Joey säger
2011-07-01 20:28 - Anmäl

Jag tror närmast att varumärket mest har skadats av piratkopieringen och inte att "fel" personer köper märket.

All heder till artikelförfattaren, mycket läsvärt!
#6 Whedda säger
2011-07-01 21:54 - Anmäl

#5 Borde inte Rolex lida mer om det är piratkopieringen som är problemet...Och de har haft både Rätt och fel personer som bärare men har haft den goda smaken att endast fokusera på "ikonerna" i sin marknadsföring.

Har aldrig vart i södertälje så jag skall inte uttala mig men personligen älskar jag Navitimern och det mesta Breitling sysslade med innan 80-talet.

Enligt mig är det samarbeten med Bentley och extremt högt nypris (för modellerna med ETA-verk är det löjligt) i kombination med ett pissvärde på andra hands marknaden som har förstört.

Merparten av alla märken som lämnat "toolwatch" kategorin har en tendens att framstå som rätt brackiga...Samtidigt är det nog ganska många människor som gillar modellerna för du får ju onekligen väldigt mycket Bling och blickar för pengarna.
#7 Halmstad säger
2011-07-01 22:29 - Anmäl

Vem orkar titta på sådana urtavlor? Jag har redan fått ont i huvudet.
#8 Rozzy säger
2011-07-02 01:19 - Anmäl

Navitimern är snygg och en ikon. Resten av Breitlings sortiment har jag svårare för - de känns ofta för pråliga, för mycket helt enkelt.
Breitling känns också som märket som tilltalar någon som skall köpa sig sin första dyra klocka men som inte kan så mycket om klockor och alternativ. Billigare än Rolex men "ser" dyrare ut, mer lull-lull for the bucks. Något man kan skryta med.
#9 Blackwell säger
2011-07-02 08:14 - Anmäl

Som ägare till en Navitimer, en Chrono Avenger och en New Platoon måste jag erkänna att även om märket tappat lite av sin magi är Navitimern för mig en av klockvärldens absolut snyggaste modeller.
Den är, in my humble opinion, suveränt användbar till allt från kostym till shorts och t-shirt.
Chronon funkar bäst som fritidsklocka, och Platoonen ligger stadigt i byrålådan efter en sejour på struns handled...
#10 erpet säger
2011-07-02 11:53 - Anmäl

Hur går resonemanget? Nu när det finns kvartsur som ju är bättre (och billigare) än mekaniska ur, varför köpa omoderna klockor som de i artikelserien?

"En bra klocka skall inte gå rätt", heter det ju, men varför skaffa något som skall ha en funktion och som inte har det?

(Ja, jag har tråkigt)
#11 Whedda säger
2011-07-02 12:52 - Anmäl

@ #10 - Därför att en mekanisk klocka gör så mycket mer än att visa tiden. Mobiltelefonen kommer alltid vinna över de mekaniska uren på den punkten men ett armbandsur sänder ut något helt annat. Det handlar om ett hantverksyrke som med hjälp av endast kugghjul, fjädrar, motstånd m.m lyckas hålla tiden men några sek marginal på ett dygn.

Armbandsuret är ett av de få smycken som alla män kan bära oavsett yrke och klädkod. Ditt val av armbandsur signalerar vem du är, vad du föredrar oavsett om det rör sig om en Breitling med stenar och guld eller en vintage Patek i stål. (det sistnämnda behöver verkligen inte vara billigare).

Det är ett intresse precis som bilar, elektronik, mode eller inredning. Det finns inte rätt eller fel bara olika stilar och smaker.

För att besvara din fråga med en annan fråga...Varför skulle någon i detta landet överväga att köpa någon form av lyxbil när hastighetsbegränsningen är som högst 120km/h ?
Jag har inget större intresse i bilar och jag tar mig från A till B utan BMW men jag har full respekt för de som har ett bilintresse och därmed prioritera detta.

Min bil kostar ungefär en tredjedel av vad mina klockor gör...prioriteringar helt enkelt
#12 Whedda säger
2011-07-02 12:52 - Anmäl

@ #10 - Därför att en mekanisk klocka gör så mycket mer än att visa tiden. Mobiltelefonen kommer alltid vinna över de mekaniska uren på den punkten men ett armbandsur sänder ut något helt annat. Det handlar om ett hantverksyrke som med hjälp av endast kugghjul, fjädrar, motstånd m.m lyckas hålla tiden men några sek marginal på ett dygn.

Armbandsuret är ett av de få smycken som alla män kan bära oavsett yrke och klädkod. Ditt val av armbandsur signalerar vem du är, vad du föredrar oavsett om det rör sig om en Breitling med stenar och guld eller en vintage Patek i stål. (det sistnämnda behöver verkligen inte vara billigare).

Det är ett intresse precis som bilar, elektronik, mode eller inredning. Det finns inte rätt eller fel bara olika stilar och smaker.

För att besvara din fråga med en annan fråga...Varför skulle någon i detta landet överväga att köpa någon form av lyxbil när hastighetsbegränsningen är som högst 120km/h ?
Jag har inget större intresse i bilar och jag tar mig från A till B utan BMW men jag har full respekt för de som har ett bilintresse och därmed prioritera detta.

Min bil kostar ungefär en tredjedel av vad mina klockor gör...prioriteringar helt enkelt
#13 lano säger
2011-07-02 15:31 - Anmäl

#7 Du har en poäng... Jag håller med.

#10 Jag förstår att du har en gnutta ironi, men det är en mindre smart fråga att ställa på manolo.se. Sådana frågor hör hemma på clasohlson.se, där ska allt vara bra och billigt :)
#14 erpet säger
2011-07-02 19:24 - Anmäl

lano, Självklart ställer man frågan här: vad för svar kan man vänta sig på Clas Ohlsons forum, om det nu existerar? Inte ett så bra svar som Wheddas i alla fall.

/Erik
(Innehavare av en Omega Seamaster med ett kvartsurverk som spöar mobiltelefonen med hästlängder)
#15 DT säger
2011-07-03 00:01 - Anmäl

Breitling är coola men man måste lära sig uppskatta dom, jag tyckte själv tidigare att det var ett förlegat 90-talsmärke. Dom är kaxiga och signalerar alphahanne, det är lite "black sheep" över dom. Kanske inte är helt i ropet just nu när alla är helsålda på småpräktiga vintage-Omegor men jag har verkligen börjat gilla typiska Breit(b)lingmodeller som Chronomat, och mer klassiska modeller som Navitimern är störtsköna. Vänta bara tills trenden med vintageomegor och submariners gått över så kommer ni också se charmen med Breitling. Södertälje kan jag inte uttala mig om, har aldrig stannat där...

Jag vill inte göra någon besviken men den hantverksmässiga delen i modern klocktillverkning är betydligt mindre än vad klocktillverkarna vill få oss att tro. Det är robotar för allt från bearbetning till montering, med vissa manuella moment. Och de flesta volymmodeller från såväl Breitling, Omega, IWC m.fl. bygger på masstillverkade ETA-verk av olika grades och med olika nivåer av förfining.
#16 Halmstad säger
2011-07-03 10:47 - Anmäl

De dyrare automatiska klockorna har väl ändå ett certifikat om att de inte drar fel så våldsamt? Har man lyckats automatisera vissa delar tillverkningen behöver inte vara negativt, speciellt inte den rent tekniska biten.
#17 erpet säger
2011-07-03 11:11 - Anmäl

Whedda> Som sagt, bra svar, men jag tycker liknelsen med nya lyxbilar som går oerhört mycket snabbare än vår hastighetsbegränsning kan bytas ut mot en liknelse med veteranbilar eller kanske nytillverkade Morgan som fortfarande har schassi av trä.
#18 Whedda säger
2011-07-04 13:52 - Anmäl

#17 - Liknelsen du gör är absolut inte fel...Samma typ av charm som jag kan se i en 50-tals Submariner kan säkert en bilentusiast se i en välbevarad veteranbil.

Dock var min poäng som du säkert förstod att man varken köper Nya eller begagnade mekaniska klockor för exaktheten i gången utan för 1000 andra anledningar.

Sen kan jag personligen inte komma på många tillfällen i vardagen där man skulle stå eller falla på +/- 5sek på 24tim (COSC-intervallet som bättre urverk brukar klara)

Skillnaden är att batteriet i ett kvartsur/mobiltelefon dör med tiden men ett mekaniskt urverk kan med regelbunden service i teorin ticka för evigt (viss överdrift)
#19 Halmstad säger
2011-07-04 15:51 - Anmäl

Varför inte en klocka med manuell uppdragning? Borde vara lättare att konstruera en sådan för exakthet. Någon som vet?
#20 DT säger
2011-07-05 15:51 - Anmäl

#19 jodå det finns mängder av manuellt uppdragna urverk, men främst i nättare kostymur. Sitter manuella verk i sportigare modeller som Omega Speedmaster liksom vissa Panerai, för att bara nämna några få. Men då ska det ju till att man skruvar upp dem regelbundet också.

Någon var inne på COSC-märkning också, och visst finns det sådan, och klockan får då kallas chronometer. Dock så testas urverket bara i laboratoriemiljö, hur väl det sen håller tiden i praktiken beror även på bärarens rörelsemönster mm. Exempelvis har jag en klocka som drar sig fem minuter i veckan trots certifikatet och flera servicear för att få gången justerad.
#21 ole säger
2011-07-05 17:56 - Anmäl

5min/vecka är inte acceptabelt oavsett rörelsemönster för en cosc certifierad klocka som är nyservad.
#22 erpet säger
2011-07-05 22:27 - Anmäl

#21, Inte för en pendlare heller.....
Skicka
OBS! Detta forum är förhandsmodererat, dvs. alla inlägg som skrivs måste godkännas av en administratör innan de visas publikt.


Har du frågor kring stil och mode? Ställ din fråga så försöker Manolo att besvara den så snabbt som möjligt.

Till Fråga Manolo →

Leffot

Alden x Leffot new arrivals

Läs mer

Permanent Style

Fox trousers (And everything else from...

Läs mer

Shoegazing

Nyhet – Myrqvist öppnar butik i...

Läs mer

Hodinkee

Inside The Manufacture: Tools Of The...

Läs mer

The Armoury Lightbox

Liverano trunkshow also coming up...

Läs mer

Skoaktiebolaget

Skoaktiebolaget presents - Johnstons of...

Läs mer

Följ manolo.se direkt via våra RSS 2.0 feeds.
Alla artiklar Kläder Skor Accessoarer
Skönhet Guide Butikskollen