Manolo logotype

Skräddarsytt med A.W. Bauer & Co del I – Arvet och framtiden

Skräddarsytt med A.W. Bauer & Co del I – Arvet och framtiden
Skrädderifirman A.W. Bauer & Co har vägrat ge upp. Som Nordens enda bevarade skrädderi sys här några av världens främsta kostymer, helt efter konstens alla regler. I en tvådelad artikelserie besöker Manolo Stockholmsskrädderiet för att ta reda på hantverket bakom och framtiden för skräddarsydda kläder.

Den som någon gång skrutit om sina skräddarsydda kostymer från Thailandssemestern lär efter ett besök på A.W. Bauer & Co slänga sig betydligt restriktivare med begreppet skräddarsytt. Den lilla skrädderifirman på Brunnsgatan i Stockholm är inte bara ensam i sitt slag i Norden utan anses dessutom tillhöra ett av världens främsta skrädderier (Financial Times). Här sys kostymer efter den gamla skolans kompromisslösa hantverk. På kundlistan syns namn som August Strindberg, Anders de Wahl och Gösta Ekman.

A.W. Bauer & Co grundades 1863 av John W. Bauer, som hade danskjudisk bakgrund. Det var i en tid då vad vi förknippar med den moderna kostymen började ta form, inte minst genom ärkedandyn George Beau Brummel som fick den brittiska aristokratin att slänga sina utsmyckade sidenrockar till förmån för en mer nedtonad stil i frackkavaj och långbyxor. 1872 dog John och brodern Adolf W. Bauer tog över verksamheten, där av namnet A.W. Bauer.  Adolf drev skrädderiet i 20 år innan sonen Louis blev ansvarig. 1923 anställdes Curt Moberg som springchas. Då fanns tre tillskärare och 30 skräddare. 1948 dog Louis och Curt Moberg tog tillsammans med tillskärarna Hilmer Berglöf och Einar Oxengren över verksamheten som då låg mitt bland kommersen på Biblioteksgatan i Stockholm.  Under en period på 70-talet ägdes Bauer av varuhuset MEA, men när de försattes i konkurs köpte Curt tillsammans med sonen Börje Moberg upp majoriteten av företaget.

Idag ägs och drivs skrädderifirman av danskfödde Frederik Andersen och Martin Ekolin, som båda skolats hos Savile Row-skräddaren Henry Poole & Co i London. Frederik och Martin lärde känna varandra på Dramaten där de arbetade som teaterskräddare. Frederik var trött på att sy scenkläder och sökte sig till Bauer för att få en lärlingsplats. Bauer drevs då av Börje Moberg och den i branschen legendariska skräddaren Göran Johansson. Både hade gått yrkesskola i Sverige och sedan skolats vidare på Benson, Perry & Whitney i London. Efter ihärdiga övertalningsförsök fick Fredrik till slut en plats.

- Jag mottogs inte direkt med öppna famnar. Scenskräddare har länge ansetts ligga lägst i hierarkin bland skräddare. Göran var tveksam om han överhuvudtaget hade energin att driva skrädderiet vidare, än mindre skola upp en lärling. Men till slut fick jag en plats på bordet mittemot Göran. Det första han sa åt mig var, "glöm allt du lärt dig tidigare så skall vi se om det går att göra en riktig skräddare av dig". Även om han alltid satt med ryggen vänd mot mig hade full koll på vad jag gjorde. Så fort jag lyfte en sax frågade han vad jag skulle göra med den. Men han var också en otrolig skräddare. Han hade förfinat sin teknik så att han kunde sy två kavajer på en 50-timmars vecka. Det är inte ovanligt att skräddare behöver den dubbla tiden, berättar Frederik.  

   

Frederik och Oscar diskuterar en beställning av en dubbelknäppt tweedytterrock.

När Göran slutade bestämde sig Frederik att köpa upp hans andel av företaget. Ett halvår senare gick Göran bort. Beställningarna låg på hög och Frederik ringde då upp sin gamle kollega Martin för att klara av tempot. Martin hade samma dag som Fredrik ringde skrivit på ett årskontrakt som scenskräddare på Stadsteatern, vilket han rev upp.

- Jag har fortfarande rätt kylig relation med Stadsteatern, säger Martin med ett leende.  

Även om det hänt mycket sedan A.W. Bauer öppnade för snart 150 år sedan är arbetsmetoderna i skrädderiet fortfarande relativt oförändrade. Samtliga plagg skärs ut och sys för hand med minst tre provningar på kunden. Kostymens uppbyggnad pikeras med tagel och vattulin för att skapa rätt balans på kostymen, vilket anses vara det främsta signumet för en skräddarsydd kostym. Men att avgöra den exakta definitionen för vad skräddarsytt egentligen innebär är idag inte helt enkelt. I England blossade det för tre år sedan upp en debatt kring ordet Bespoke som länge varit förunnat endast första klassens skrädderi, men som nu brittiska motsvarigheten till marknadsdomstolen gett grönt ljus att använda i betydligt vidare sammanhang. Något som fått Savile Rows skräddare att gå i taket. Frederik småler när han får frågan om hur ordet skräddarsytt kommit att användas.

- Vi har inget intresse av att ta debatten. Själva definitionen är inte det viktigaste. Våra kunder vet att mycket av det som idag kallas för skräddarsytt inte går att jämföra med det arbete vi lägger ner bakom varje plagg. Men jag kan tycka det är lite komiskt när exempelvis skor kallas för skräddarsydda. Det är ju inte så att skräddare ägnar sig åt skomakeri.

Många av Savile Rows skrädderi har senaste åren övergått mer åt konfektion och made-to-measure. Är det en möjlig utveckling för Bauer?

- Jag tycker det är att skjuta sig själv i foten. Skrädderiet blir bara en täckmantel och själva varumärket urvattnas. Så vill inte vi jobba. Ett stort problem är att det inte längre är skräddare som äger verksamheten utan investerare med helt andra krav på avkastning.

 Finns det verkligen en framtid för skräddarsydda kläder?

- Vi är övertygade om det. Men yrket har förändrats. Förr var skräddare som vilket annat hantverksjobb som helst. De som blev skräddare valde ofta det av den enkla anledningen att de inte hade råd att utbilda sig. Idag är det ett betydligt mer medvetet val att bli skräddare. Ur den aspekten har yrkets status återupprättats. Tyvärr är medvetenheten bland dagens konsumenter om vad skräddarsytt egentligen är fortfarande väldigt låg. Skräddare har enorm stolthet över sitt yrke, vilket jag tyvärr också tror har hämmat utvecklingen. Inställning har tidigare ofta varit att "de som inte förstår är inte välkomna". Många har varit usla på att kommunicera vad det är som gör skräddarsytt unikt. Det går att få personer vet vad en skräddare kan åstadkomma. Samtidigt upplever jag att fler börjar få upp ögonen för skräddarsydda plagg och hantverket bakom. 

   

70 år gamla läderknappar. Kvalitén är så rejäl att det krävs en passpoal i läder för att inte slita sönder knapphålet.

Det största hotet mot skrädderiets hantverk ser Frederik dock varken vara konkurrensen från konfektionsindustrin eller bristfällig efterfråga utan bristen på framtida skräddare. Yrket är slitsamt och inte särskilt välbetalt. Yrkesutbildningarna är närmast helt nedlagda. Fredrik har precis tagit in tre kvinnliga lärlingar från Hantverksakademin i Stockholm för att utbilda dem i yrket. 

Förr var hierarkin väldigt tydlig. Det fanns skräddarpubar i England där uniformsskräddarna, vilket ansågs som det allra mest förnäma, satt på en liten pedistal och efter rang följde rock-, kavaj-, byx- och allra sist västskräddarna. Det var otänkbart att kvinnor skulle sy kavajer. Idag gör bristen på kunniga skräddare det svårt att arbeta så. Och jag välkomnar verkligen en öppnare miljö.

 Hur ser du på framtiden för A.W Bauer?

 - Vår ambition är, och jag är medveten om att detta kan låta lite kaxigt för ett skrädderi på en bakgata i Stockholm, att vara världens främsta skrädderi. Men utmaningarna är många. Vår framgång avgörs helt av hur väl vi lyckas förfina hantverket och föra kunskapen vidare till nya unga skräddare. 

   

Några av beställningarna som är på väg att sys klara.

Provsadel för att prova ridkavajen.

Bild från skrädderiets skyltfönster.

I nästa artikel om A.W. Bauer & Co tittar vi närmare på själva hantverket bakom en skräddarsydd kostym. Foto: Olof Enckell.

Dela på Facebook Dela på Twitter

Andra artiklar i kategorierna: Kläder Kostym

Andra artiklar om varumärkena: A.W. Bauer & Co
#1 Curling säger
2010-11-19 12:29 - Anmäl

Ungefärligt pris på en kostym?
#2 NB säger
2010-11-19 12:38 - Anmäl

En jättebra artikel, och illustrerad med jättebra bilder. Man blir sugen på att veta mer. Och jag håller med #1, det vore intressant att veta mer om prisbilden, liksom hur priserna hos A.W. Bauer förhåller sig till motsvarande etablissemang i t.e.x London.
#3 Mancini säger
2010-11-19 12:51 - Anmäl

Curling och NB - Det kommer som sagt en andra del som går lite djupare in på själva processen bakom en skräddarsydd kostym. En tvådelad kostym från Bauer kostar från knappt 30 000 kronor.
#4 H J F säger
2010-11-19 14:28 - Anmäl

Mycket bra artikel!
#5 Rbud säger
2010-11-19 16:33 - Anmäl

Intressant artikel som uppmärksammar en verksamhet som jag kan rekomendera. Jag har beställt två kavajer från Bauer och är mycket nöjd med bägge. Det enda negativa är att alla andra producenter hamnar i en ny och dystrare dager. Har man väl smakat på äkta vara är det svårt att gå tillbaka till sekunda.
#6 Wictor säger
2010-11-19 17:51 - Anmäl

Jag skulle gärna se att ni gjorde den här artikelserien
i 10 delar. Varit aldeles för lite så här bra läsning på manolo sedan sommarn.

Någon som vet om A.W. Bauer är villiga att göra ändringar på konfektion? Vad tar de betalt för att sy in midjan, eller göra avslut på en kavajärm med knapphål och sy fast knappar?
#7 Svärmorsdrömmen säger
2010-11-19 18:47 - Anmäl

Shit vad äkta!
Riktigt intressant läsning Olof, skulle också gärna vilja se fler delar, där man kan se allt från utskärningen och underarbetet med hästhår.. Är nog bra om folk får se hur riktigt underarbete går till och vad riktiga skräddare kan uträtta med tanke på att folk nu för tiden nästan drar sig för att lägga upp ett par jeans för att fållen inte blir original...

lycka till Bauer!

/Jocke
#8 Halmstad säger
2010-11-19 21:29 - Anmäl

Jag är glad att det finns personer som vill lägga upp pengarna för de här tjänsterna. Det är viktigt att hantverkskunnandet finns kvar. Om inte annat finns det personer med en kroppsform som gör att de nästan måste få det helskräddat för att det skall sitta snyggt.
#9 Victor säger
2010-11-20 17:56 - Anmäl

Fantastisk artikel, ser verkligen fram emot nästa del! #7, de gör väldigt sällan ändringar på grund av tidsbrist.
#10 Saman Amel säger
2010-11-21 17:39 - Anmäl

Mycket intressant artikel, ser fram emot de andra delarna av denna serie.

www.samanamel.blogg.se
#11 LK säger
2010-11-22 09:37 - Anmäl

Jag undrar om Master Tailor på Linnégatan i Sthlm. Är inte det en skräddare enl konstens alla regler? Jag har t.om. för mig att snubben där vann nåt internationellt pris härom året.
Någon?
Olof?
#12 J. Fillioux säger
2010-11-22 10:15 - Anmäl

Kul att skrädderihantverket lever trots konkurrens från konfektion och måttsytt. Jag ser fram emot nästa del i artikelserien.
#13 Rbud säger
2010-11-22 22:48 - Anmäl

Delar helt önskas ovan om att ni ska göra fler artiklar om Bauers verksamhet. Vore mycket intressant att veta mer om hantverk och inte minst mer om vilka material de arbetar med. Föredragna leverantörer av tyg och knappar. ´Vilka plagg gör de, t ex rockar?
#14 Hans B säger
2010-12-03 12:37 - Anmäl

Visst är Master Tailor ett riktigt skrädderi. Har där sytt upp tvenne byxor efter egen design. Blev mycket nöjd!
#15 NP säger
2010-12-10 08:40 - Anmäl

Olof, när kommer del II? väntar ivrigt på en fortsatt trevlig läsning.
#16 Annelie säger
2014-10-29 16:57 - Anmäl

Hej
Äger min morfars skräddarsydda, midnattsblåa kostym med väst
från Köpenhamn anno 1956. Tyvärr hann han aldrig ha på sig den innan han dog. Synd att den bara hänger i garderoben.
Mvh
Annelie
Skicka
OBS! Detta forum är förhandsmodererat, dvs. alla inlägg som skrivs måste godkännas av en administratör innan de visas publikt.


Har du frågor kring stil och mode? Ställ din fråga så försöker Manolo att besvara den så snabbt som möjligt.

Till Fråga Manolo →

Leffot

Alden x Leffot new arrivals

Läs mer

Permanent Style

The Drake’s x Permanent Style outfit

Läs mer

Hodinkee

Found: An Issued And Flown Apollo 7...

Läs mer

The Armoury Lightbox

Bespoke Florentine tailors Liverano...

Läs mer

Skoaktiebolaget

Enzo Bonafé Made to Order for...

Läs mer

Följ manolo.se direkt via våra RSS 2.0 feeds.
Alla artiklar Kläder Skor Accessoarer
Skönhet Guide Butikskollen